Överläkare Carlo Mucchiano är medicinskt ansvarig på smärtenheten vid Höglandssjukhuset i Eksjö och ansvarig för den framgångsrika behandlingen av Katarina Sundwall, som du kan läsa om härintill. Carlo Mucchiano svarar här på våra frågor om kärlkramp:
Vad innebär kärlkramp?
– Kärlkramp, angina pectoris, innebär en nedsättning av blodflöde till hjärtmuskeln på grund av åderförfettning i hjärtats kranskärl. Detta kan ge en övergående bröstsmärta, som oftast inte orsakar någon bestående hjärtmuskelskada.
– Det finns två typer av kärlkramp: Stabil kärlkramp, som ger symtom vid ansträngning. Symtomen har varit oförändrade den senaste månaden och är ganska förutsägbara. Detta tillstånd kan oftast skötas hos husläkaren, eventuellt i samråd med hjärtläkare. Instabil kärlkramp betyder nytillkommen kärlkramp eller försämring av tidigare stabil kärlkramp. Den kommer nu vid lättare ansträngning eller till och med i vila och kan vara ett förstadium till hjärtinfarkt.
Vilka är symtomen?
– Patienten känner en krampartad eller tryckande smärta bakom bröstbenet, alternativt känns det som ett band tvärs över bröstet. Smärtan strålar ofta ut mot vänster axel och ut i vänster arm samt ibland även mot hals och käke.
Vilka riskfaktorer finns det?
– Personer med hjärtsjukdom i släkten, diabetes, högt blodtryck, övervikt eller höga halter LDL-kolesterol (det onda kolesterolet) löper större risk. Rökning är också en riskfaktor.
Drabbas fler män än kvinnor?
– Män drabbas mer än kvinnor. Kvinnor insjuknar cirka 10 år senare än män, ofta efter 55 års ålder. Kvinnor har också ofta mer spasm eller kramp.
När ska man söka läkare?
– Om man får plötsliga bröstsmärtor, andnöd eller tryckkänsla över bröstet är det angeläget att snabbt komma till sjukhus, vare sig det rör sig om ett första insjuknande med kärlkramp eller om det är symtom av instabil kärlkramp.
Hur påverkas livskvaliteten vid kärlkramp?
– Livskvaliteten minskar drastiskt vid oro och ångest för att få en ny kärlkrampsattack. Detta i sin tur ökar risken att man drabbas av fler kärlkrampsattacker.
Vilka behandlingar finns det?
– Det finns olika läkemedel. Ett är acetylsalicylsyra, som är milt blodförtunnande och som i viss grad förebygger blodproppsbildning. Nitroglycerin utvidgar kärlen vid kärlkrampsanfall och finns också som långtidsverkande, förebyggande medicin. Betablockerare blockerar hormonet adrenalins verkan, blodtrycket sänks och hjärtat slår långsammare. Samtidigt sänks hjärtats syrebehov. Calcium kanalhämmare sänker muskelspänningen i kärlväggen och kärlen utvidgar sig. Hjärtats muskulatur slappnar av och hjärtats syrebehov sänks. Vid förhöjda blodfetter ges ofta kolesterolsänkande läkemedel.
– Efter en kranskärlsröntgen kan man välja mellan olika alternativ som ballongvidgning av kärlen eller kranskärlsoperation, så kallad bypassoperation.
– Om detta inte hjälper kan andra metoder bli aktuella som smärtlindring vid kärlkramp. Ryggmärgsstimulering innebär att svaga impulser från en inopererad pulsgenerator, liknande en hjärtpacemaker, stimulerar ett visst område i ryggmärgen och minskar kärlkrampssmärtan.
– TEDA är ett system med en tunn slang som placeras utanför ryggmärgen och sedan löper ut till huden. Patienten kan själv via ett membran med en nål ge lokalbedövning, som gör att smärtan nästan försvinner. Patienten får en ökad livskvalitet. Lokalbedövningen vidgar hjärtats kärl och ökar blodgenomströmningen till hjärtmuskeln.
– Den helt inopererade smärtpump som Katarina i reportaget har, ger effektiv, väl utprovad lokalbedövning via en tunn slang som ligger an mot ryggmärgen. Hon är nästan helt smärtfri och kan nu leva ett normalt liv. Det är en mer långsiktig behandling.
– Pumpen är programmerad via en fjärrkontroll och fylls på vid smärtenheten var 50:e dag. Efter 6–8 år måste man byta pump. Pumpen är relativt dyr och därför måste läkemedlet först testas med en extern pump under några månader.
– Pumpen kan också användas vid andra typer av svåra smärtor med olika typer av läkemedel och kombinationer. Smärtenheten i Eksjö är en av 5–8 sjukhus i Sverige som lägger in dessa pumpar. Vi tar här hand om patienter med kronisk smärta och tumörrelaterad smärta.
