Säg Saida och alla svenskar över 30 år nickar igenkännande. De ser bilden av en kvinna med håret i stam frisyr och en förmåga utöver det vanliga. Kvinnan som kunde hitta försvunna människor, se var du tappat din guldring och spå in i framtiden.
Saida Andersson blev en superkändis på 1990-talet när Hemmets Journal valde att ta in henne som sitt medium – den som skulle hjälpa läsarna att få ordning på allt som var försvunnet. Något som tidningen blev både hyllad och kritiserad för. För var det verkligen seriöst? Och ens möjligt? Att se det som inte finns.
Men även skeptikerna var nyfikna, ville prova… Saida med sitt mycket bestämda tilltal, sin fasta blick och sin pricksäkerhet blev en succé i alla läger. Snart fanns hon i telefonväkteri, i SVT, utanför GeKås i Ullared …
Hon var också det stora dragplåstret när Hemmets Journal 1991 anordnade stor familjedag på Gröna Lund. På Stora scenen skulle Carola uppträda. Hon var lite “kall” som artist när eventet bokades och rymdes därför inom tidningens budget. Men så small det till och hon vann både Melodifestivalen och Eurovision Song Contest det året. Familjedagen blev en succé och kön till Saida, som satt i ett tält och svarade på frågor, var evighetslång.
Nytt radioprogram
Detta kan du höra mer om i ett nyinspelat radioprogram i serien Svenska ikoner – ett entimmesprogram om Saida. Peter Gropman har ägnat många timmar åt att ta fram porträttet av den kända sierskan.
– Jag är jättenöjd med materialet, även om jag önskat att jag fått med någon från Saidas familj. Men döttrarna Siv-Gun och Sol-Britt orkade inte på grund av sjukdom och Saidas syster, som fortfarande lever, tackade bestämt nej. Men det var magiskt att höra hennes röst, hon lät exakt som Saida!
Peter har intervjuat bland annat med förre chefredaktören på Hemmets Journal, Janne Walles, som samarbetade mycket med Saida.
– Janne hade massor av härliga minnen av henne och det ger radiolyssnarna en bra bild av Saida.
Vad gör Saida till en ikon?
– Att alla känner till henne – säg Saida, det räcker. Det är som med Zlatan, Silvia, Greta …
– Och hennes Hemmets Journal-medverkan. Tidningen låg på köksbord runt om i landet och när du kom hem till farmor eller mormor och bläddrade i den, så var hon där.
Det hade också betydelse att hon som sierska samtidigt var en väldigt vanlig kvinna, menar Peter. Ingen spågumma i en husvagn på Kiviks marknad.
– Det handlade nog mycket om identifikation, man kände igen Saida som en mysig mormor. Hon var ju över 60 år när hon slog igenom för den breda publiken.
Var har du fått material till programmet?
– Jag har hittat mycket i Sveriges Radios interna arkiv, i tidningsklipp och i boken Saida Mitt liv som skrevs av Hemmets Journal-journalisten Jeanette Mellvig. Den innehåller många detaljer som gjort att jag kunde lägga hela pusslet. Mitt porträtt handlar om Saida under den tid då hon blev en rikskändis. Om varför hon gick genom rutan, rakt in i folks hem och hjärtan.
Jeanette Mellvigs bok var, menar Peter, en hyllning till en sierska som Jeanette kom väldigt nära under deras mångåriga samarbete då Saida svarade på läsarfrågor i Hemmets Journal. Jeanette skriver i boken om Saidas förmåga, vilket framkommer fram i programmet.
– Men där hörs även andra åsikter. Jag har intervjuat Ove Eklund som var producent för SVT:s Café Luleå där Saida hade en egen hörna under flera år, han såg henne mer som ren underhållning.
Vad är det viktigaste budskapet i programmet?
– Att Saida var en helt vanlig person som inte kunde låta bli att hjälpa. Jag uppfattar att hon hade viljan att alltid vara till lags och tror att hon fick betala ett ganska högt pris för de tio åren då hon var som mest i ropet. Hon betalade nog med sin hälsa, både fysiskt och psykiskt.
Vad visste du om Saida innan?
– Bara att hon var en god gumma som satt i tv och i Hemmets Journal och lyste, hjälpte människor som tappat bort sin vigselring eller sin bilstereo. Jo faktiskt! Jag har hört ett inslag när en person ringer in till tv och ber Saida om hjälp att hitta bilstereon. Och tänkte, hur kan man förlägga den – den sitter väl i bilen!
Många vet vem Saida var, men historien om hennes hårda uppväxt känner de flesta inte till och den kommer fram i programmet. Peters tanke är att vi också ska få möta Martina som blev spådd av Saida på 1990-talet då hon ringde till radions Efter tre och frågade vilket gymnasieprogram hon skulle välja.
– Henne har jag spårat och jag hoppas hon vill vara med och berätta vad av det Saida spådde som verkligen slog in.
När det gäller Efter tre med Ulf Elfving har Peter hittat spännande klipp. Vi får höra när Saida spår statsminister Ingvar Carlsson, när hon försöker lösa Palme-mordet.
– Det ger verkligen en bild av hur man använde Saida. Efter tre var ett ansett och seriöst program, ändå var det helt naturligt att man skulle ha med Saida tillsammans med Ingvar Carlsson.
Programmet innehåller också 1990-talsmusik för att skildra tidsepoken då Saida var som störst.
– Jag vill spela Carola eftersom hon uppträdde på Gröna Lund samtidigt med Saida 1991. Det året vann Carola Eurovision Song Contest med Fångad av en stormvind. Men jag har valt att spela Mitt i ett äventyr, för allt som hände då var ju ett äventyr för Saida.
Vilken av Saida-historierna har påverkat dig mest?
– Den som Janne Walles berättar om kvinnan som kom till Saida på Gröna Lund och ville ha sina turnummer. Saida såg rakt igenom henne och skällde ut henne när hon förstod anledningen. Den måste man lyssna på i programmet!
– Och när jag insåg att det kom 5 000 brev om dagen när hon medverkade i Café Luleå. Förutom alla som skickades till Hemmets Journal och hem till Saida. Jag fattade inte att hon var så stor och att hon hjälpte polisen så mycket. Idag är det väl Missing People som har den rollen.
Radioprogrammet
Programmet kommer att sändas längre fram i FM P4. Vill du lyssna på det redan nu finns det på SR:s hemsida, även som podd.
