Björn räddar träd i hela världen: ”Om träden dör så är det kört”

När Björn Embrén arbetade som parkarbetare i Stockholm upptäckte han att många träd var döda eller förkrympta. 

– Efter två år växte det inte i nyplanteringarna längre och det spelade ingen roll hur fin jord vi tillsatte. Och det såg likadant ut i de flesta städer.

Björn insåg att något var totalt fel och beskriver hur den traditionella växtmiljön för träd i städer hittills har sett ut. Först en kantsten till gatan där dagvattnet rinner bort i tunnlar, tunga betongplattor runt träden, under dem sättsand och sedan ett lager asfalt, sedan ett lager samkross och först därunder finns den hårt packade jorden som rötterna ska utvecklas i. 

– Den är som betong så träden storknar helt enkelt. Andningen är basen för allt och om de inte får syre kan de inte utveckla sina rötter och dör långsamt, säger den nu pensionerade men mycket aktive trädspecialisten. 

Odla i krossad sten, kol och näring

Han började själv experimentera med olika jordarter, men genombrottet kom med en resa till universitetet i Hannover där man utvecklat en metod att odla i krossad sten. Men hemma i Sverige igen tog Björn experimentet till en ny nivå genom att tillsätta kol och näring. 

– Då jäklar hände något! Jag gjorde en sådan växtbädd på försök en sommar och när jag kom tillbaka från semestern såg gräset ur som Beatlesfrisyrer, säger Björn och skrattar.

Han tar emot i sin trädgård i Tullinge. Det vilar en viss magi över platsen med odlingar, växthus och en liten damm och utsikt över Tullingesjön som glittrar mellan trädstammarna. Det rödmålade huset har en gång bebotts av poeten Gustaf Fröding och Björn har hittat pennskaft och skrivstift från hans tid i huset. Och tomten sjuder dessutom av växtkraftens magi, med komposter, eldtunna för att göra egen träkol i och det prunkar av engelsk vallmo, aklejor, jordgubbar i växtbäddarna där allt är odlat enligt hans recept; stenkross, träkol och kompost. 

Metoden med växtbäddar används i städer

– Till en början fick jag stort motstånd från dåvarande Trafikkontoret där ingenjörerna menade att de alltid hade byggt på det traditionella sättet och det tänkte de minsann fortsätta med. 

Men till slut gick det inte att stoppa honom längre. Björns idéer har nu slagit rot, i bokstavlig mening, och idag är det ingen tvekan om att det är metoden med växtbäddar som man föredrar i de flesta fall av nyplantering av träd i städer i hela landet och det är väldigt få som ifrågasätter det längre. 

Bevattningssystem förhindrar översvämningar och förorenat vatten

Men det riktigt stora, enligt Björn, är hans idé om att tillföra dagvattnet från gatorna som bevattning i växtbäddarna. Dels undviker man översvämningar vid kraftiga regn men framför allt undviker man att förorenat vatten från våra gator orenat släpps ut i hav, sjöar och vattendrag. 

– Det är så jäkla bra, säger han och skrattar förnöjd.  

---

LÄS ÄVEN: Torstens trädgård är fylld med 200 olika rhododendron

---

Metoden kallas också ”kolsänkor” för att arrangemanget sänker koldioxidhalten i atmosfären. Men det påverkar också vår livsmiljö på flera andra positiva sätt. Syre och humus främjar bakterietillväxt, insekter, maskar och svampar renar vatten från olja och skräp och kolen är dessutom ett utmärkt filtermaterial som låser fast tungmetaller som kvicksilver.

– Växtbäddarna kan ge rötter på flera hundra meter och då är ett träd nästan osårbart. Och det ger också enorma trädkronor som tar hand om koldioxiden från bilarna. 

Prisad och världsberömd

Konceptet har också spritts till många länder eftersom problemen är desamma i New York, Madrid eller Bangkok. Senast höll han föredrag om sin metod för en delegation från Nya Zeeland.

– Ja, tänk att den gamle trädgårdsarbetaren skulle gå och bli världsberömd, säger han och skrattar.

Han vann också ett pris i Mayors Challenge 2014 för idén att producera biokol av trädgårdsavfall som lämnas in till stadens återvinningsanläggningar. Prissumman på 10 miljoner kronor användes för att utveckla metoden. Ett läsartips är att kolla i kommunen om de tar emot trädgårdsavfall och returnerar det som biokol att återanvända i en växtbädd.

– Man måste våga pröva, våga misslyckas, pröva igen, säger trädexperten med den vita hästsvansen och ett stort det-ordnar-sig-leende som kan lugna vem som helst. 

---

LÄS ÄVEN: Odla egna grönsaker: Tipsen som hjälper dig att lyckas med trädgårdslandet

---

Men en sak oroar honom. På senare år har det dykt upp ett nytt hot som utgörs av de som själva minst anar det. Cykelfantasterna, som vill cykla året om, har lyckats få igenom sopsaltning på vintrarna, som innebär att man sopar bort saltet ena dagen och lägger på nytt nästa dag. Vilket ger enorma mängder salt. 

Växtbäddarna förgiftas av saltet

– Det är en fullständig katastrof, bäddarna blir förgiftade. Man konserverar ju livsmedel med salt för att det tar död på allt levande. Men det går att snöröja utan mängder av salt om viljan finns, det har vi gjort förr, konstaterar Björn. 

Han har vänt sig till alla politiska partier och skickat all forskning på området till dem men inte fått något svar. Han antar att de blundar, men konstaterar:  

– Träden är en stor indikator, om träden dör så är det kört.

Gör din egen växtbädd med kolmakadam

• 6 delar grus. Finns till exempel på byggmarknader eller grustag.
• 1 del träkol som krossas. Den late kan köpa vanligt grillkol.
• 1 del näring. Typ kompost eller ko- eller hästgödsel, på säck.
• Blanda, plantera och vattna. Vill du ha en fuktigare blandning så öka på med biokol och kompost.

Intervjun publicerades först i Icakuriren