Här bakas Sveriges godaste semlor!

Stigs konditori i Gullringen ser inte mycket ut för världen. Men det lilla kondiset är numera känt över hela Sverige. Anledningen är en bulle fylld med mandelmassa och grädde. Två år i rad har konditoriets semlor utsetts till Sveriges godaste!

Inga pråliga logotyper eller reklamskyltar skvallrar om vad som döljer sig bakom den vita mexitegelfasaden. Det ser ut som ett helt vanligt boningshus, med ett undantag – skylten “Konditori” med form och typsnitt som påminner om en förgången tid.

Bor man inte i eller i närheten av Gullringen i Astrid Lindgren-land, ja, då är det svårt att tänka sig att bakom den oansenliga dörren serveras Sveriges godaste semlor! Hit kör fikasugna människor både fem och sex mil för att handla semlor.

Mejeriföretaget Arla har på sin hemsida låtit allmänheten rösta fram vilket konditori som gör de godaste semlorna i Sverige. Två år på raken har Stigs konditori i den lilla småländska orten vunnit.

Caroline Levin

Ålder: 49 år.
Familj: Sambo Tonny, 50, ­barnen Beatrice, 23, och Lucas, 21.
Bor: I hus i Gullringen.
Gör: Bagare på Stigs ­konditori.

En mer än 100 meter lång rad med bilar står parkerad på vägen nedanför konditoriet på lördagarna i februari och mars när semmelhaussen når sin topp.

– Inne i konditoriet blir de 30 sittplatserna snabbt fyllda och utanför ringlar en lång kö med människor, säger Caroline Levin, 49, som tillsammans med dottern Beatrice Levin Eriksson, 23, och hennes sambo Markus Andersson, 33, är ganska nya ägare till det anrika konditoriet i Gullringen där det bor ungefär 500 själar.

Mor och dotter tog över i januari 2019 och hade i början stöttning från förra ägarna Harriet och Tomas Andersson för att få en inblick i semmelsäsongen.

Beatrice Levin-Eriksson

Ålder: 23 år.
Familj: Sambo med Markus Andersson, 33.
Bor: I hus i Gullringen.
Gör: Konditor på Stigs ­konditori.

– Mellan klockan tio och klockan ett på lördagarna hade jag inte en minut över bakom disken, säger Beatrice.
På själva semmeldagen är det riktigt högtryck och då krävs det tre till fyra personer extra för att hinna med att baka och servera.

– På fredagen bakade vi 500 semlor. Övriga dagar den veckan låg på 200–300, berättar Caroline.

 

Här bakas Sveriges godaste semlor!
Beatrice Levin-Eriksson och hennes mamma Caroline Levin serverar de åtråvärda läckerheterna.

Med på noterna

Konditoriet startades i Gullringen någon gång på 1930-talet. 1952 var det Stig Andersson och hans fru Ing-Britt som tog över och döpte om det till Stigs konditori. Under den eran skapades semlorna som vann det småländska folkets hjärtan. Parets son Tomas började arbeta i familjeföretaget på 1970-talet och tog själv över verksamheten 1990 tillsammans med hustrun Harriet.

Förra hösten annonserade de ut fastigheten som konditoriet ligger i. Beatrice och hennes sambo Markus letade hus när annonsen dök upp.

Beatrice blev inte bara intresserad av huset utan även av konditoriet, så hon hörde sig för om det gick att köpa det också. Jo, det gick bra, var svaret. Men Beatrice hade ingen erfarenhet av bageri. Det hade däremot hennes mamma, som är utbildad konditor med mer än 30 års yrkeserfarenhet men som aldrig drivit ett konditori på egen hand.

– Jag och mamma hade pratat om att göra något tillsammans och jag tyckte det var perfekt, säger Beatrice.

– Jag var genast med på noterna, säger Caroline som själv bor i Gullringen med sin sambo Tonny.

Men för att ta över konditoriet hade Caroline ett krav – alla recept måste följa med och framför allt det på de berömda semlorna.

Nu bor Beatrice i samma hus som konditoriet och något tiotal meter nedanför ligger ett litet trähus som är själva bageriet.

I bageriet kliver Caroline in vid sextiden på morgonen och börjar dagens arbete. Hemmets Journal fick följa med bakom kulisserna där de berömda semlorna bakas. Caroline följer Tomas recept till punkt och pricka. Hela hemligheten vill hon av naturliga skäl inte avslöja, men lite får vi i alla fall veta.

– Först och främst använder jag äkta grädde i degen och även ägg. Kunder med laktosintolerans kan ändå äta semlorna eftersom grädden bakas bort, och lägger man laktosfri grädde ovanpå är det inga problem. Bullen är enligt mig det som gör semlan. Den ska vara luftig och samtidigt saftig, säger hon medan hon klipper bort trekantslocket för att ge plats åt mandelmassan och grädden.

– Trekantig hatt är viktigt för semlans utseende, säger hon medan mandelmassan smetas in i bullen.
Mandelmassan består av två olika sorter som blandas, där den ena har till uppgift att neutralisera smaken av bittermandel i den andra.

Ovanpå spritsas den vispade grädden, även den lite speciell.

– Stora bagerier använder en stor gräddmaskin, här använder jag en vanlig visp. Det gör att grädden blir luftigare. Sedan tillsätter jag en viss mängd vaniljkrämspulver och gjutgelé för att ge den en speciell karaktär. Därefter lägger jag på det trekantiga locket och strör över florsocker. Sedan är det bara att servera.

För att semlorna ska hålla fräschören lägger Caroline ihop dem efter hand som de säljs under dagen. När det är som mest hektiskt krävs det också flera bullbak under en dag. Själv är hon måttlig i sitt semmelätande.

– En eller två i veckan blir det.

Klockan tio slår konditoriet upp dörren och snart anländer stamgästerna för sin förmiddagsfika. De tar plats i konditoriets servering vars interiör, i likhet med skylten utanför, påminner om en tid då de små landsortskonditorierna var byns samlingspunkt.

Här bakas Sveriges godaste semlor!
Skjuts in i ugnen! När det är högsäsong bakar Caroline upp-emot 500 bullar om dagen!

Smälter i munnen

Caroline serverar busschauffören Petter Rydén en nybakt semla.

– Jag har ätit semlor på lite olika håll i Sverige, men ingenstans kan de mäta sig med de som bakas här. Den luftiga smaken i bullen är speciell, liksom den fantastiskt goda grädden, säger han.

– Men det är inte bara bakverken som tilltalar mig utan hela miljön här, säger han och syftar på möbler och golv som andas ljuvt 60-tal.

I ett annat hörn sitter en av de riktiga stamgästerna, Conny Johansson, som kommer prick klockan tio varje dag.

– Grädden på semlan, den är helt underbar och bara smälter i munnen. Det finns inga bättre semlor, säger Conny.

Han får snart sällskap av Fredrik Johansson från Vimmerby som brukar besöka konditoriet när han har vägarna förbi Gullringen.

– De luftiga bullarna och smaken på mandelmassan, det är det speciella med semlorna, säger han.

Hemmets Journals utsände vill förstås själv testa om ryktet stämmer. Och det gör det verkligen. Den luftiga bullen, mandelmassans välbalanserade sötma och den fluffiga grädden var en oslagbar helhet för en reporter som sällan äter semlor.

Semlan kom redan på 1200-talet

Fettisdagen, som i år infaller den 25 februari, kallas även ­semmeldagen, semlans dag och fastlagstisdagen. Fettisdagen firas tisdagen efter fastlagssöndagen, som är den dag som inleder ­fastlagen.

Det är en kristen högtid som benämns de tre dagarna som föregår fastan. Fastan pågår sedan de 40 dagarna fram till påsk.

Semlan kom redan på 1200-talet och har haft många namn. Två av dessa är fettisdagsbulle och fastlagsbulle. Men ett av de första namnen noterades i Sverige redan 1689 – hetvägg. Ett namn som än idag är vanligt när semlan äts tillsammans med varm mjölk.

Det ursprungliga sättet att servera semlor var just med mjölk. Detta var innan grädden blev en del av ­semlan under modern tid. Inte heller mandelmassan var en del av den ursprungliga semlan utan tillkom ­under 1800-talets mitt för att förenkla tillverkningen.

Ursprungssemlan var en slät bulle som delades på mitten och gröptes ur. Det urgröpta innehållet blandades med mandel, grädde och smör och petades sedan tillbaka in i bullen.

Semlor börjar numera ­säljas redan kring tretton­dagen och på senare tid har många nya varianter dykt upp på marknaden, bland annat korvsemlan och ­semmelwrapen.

Scroll to Top