Birgitta och Jan bekämpar tristess med Lego

Vi bygger med lego och som pensionärer har vi blivit ”legoarbetare”, säger de och skrattar gott åt sin nya hobby. Men att det blev så här är egentligen vår dotters fel …

Paret har fyra barn och ett fosterbarn, samt åtta barnbarn och ett nionde på väg. Och visst byggdes det med lego när barnen var små, men när de växte upp var det ingen som ville bygga med legobitar längre. Gamla byggsatser plockades bort och familjen fick andra intressen.

Men nu när barnen har egna familjer är läget annorlunda. I Motala bor dottern Lina som är mamma till
Vilgot, 8 år, och Ebbe, 5 år.

Givetvis ville hon köpa lego till sina pojkar och fann vad hon sökte på blocket: 24 kilo lego var till salu och hon slog till.

– Sedan frågade hon om vi kunde tänka oss att tvätta och sortera bitarna, berättar Jan. Det var i mars månad och vi var självisolerade, så det kunde vi gott ta oss an.

Då hade coronapandemin tagit strypgrepp på oss och Birgitta och Jan var ganska trötta på det inrutade livet. Hunden Ludde skulle rastas fyra gånger om dagen och sedan var det frukost, lunch och middag, men i övrigt hände inte så mycket. Birgitta är 70 plus och Jan lider av astma, så det blev många timmar hemma då de inte kunde träffa nära och kära.

Lades i tvättmaskinen

Därför var legosorteringen ett välkommet avbrott i tillvaron och de skred genast till verket. De åkte upp till dottern i Motala och fick med sig två halvfulla plastsäckar hem, varefter ett omfattande jobb tog sin början. Alla bitar skulle köras i tvättmaskinen och bitarna lades i tvättpåsar. Sedan skulle de torkas med handdukar innan själva sorteringsarbetet tog sin början.

– Vi hade hela sängen full av legobitar, säger Birgitta med ett skratt. Men vi fick förstås flytta undan bitarna när det blev dags att krypa till sängs.

Sedan sorterades legot i lådor och de fann ett bra system som kunde passa barnbarnen. Därmed borde det ha varit klart med leverans till den yngre generationen i Motala. Men vad varken dotter eller barnbarn hade räknat med var att mormor och morfar också ville bygga med lego …

De bestämde att de själva ville prova på att bygga något, innan legot slussades vidare till barnbarnen. Ritningar plockades fram och de flesta hittade de på nätet. Därefter började de bygga och det som först tog form var en helikopter. Sedan blev det en polisbil, en polisstation, en stor båt, ett bageri, en sopbil, en hjullastare och nu senast en borg.

– Vi byggde mest i mars och april när det var dåligt väder, förklarar Jan. Nu under sommarmånaderna har vi en odlingslott där vi tillbringar mycket tid.

Roligt tidsfördriv

Detta påhittiga par bodde tidigare i Älmhult, men flyttade till Vadstena för ett par år sedan för att komma närmre barn och barnbarn. Och båda två har tidigare jobbat som fritidspedagoger. Kanske är det förklaringen till detta brinnande legointresse, även om det inte byggdes särskilt mycket med lego på jobbet då barnen på fritids var lite äldre.

– Jag har inte byggt med lego sedan våra egna barn var små, säger Jan. Men det är ett jätteroligt tidsfördriv.

Och de håller sams när de sitter vid köksbordet och låter nya skapelser ta form. Timmarna flyger iväg och de hjälper varandra. Fattas det en bit för den ena kanske den andra vet i vilken låda biten ligger i. Det finns hur mycket som helst att bygga och idéer saknas inte.

Men de bygger inte för att fylla huset med legoskapelser. När en modell är färdigbyggd plockas den isär, läggs i en påse och skickas vidare till barnbarnen. De blir jätteglada när mormor och morfar kommer med en ny sändning och vill genast in och bygga.

– Det är en mycket bra fritidssysselsättning då barnen får lära sig både data och teknik, säger Jan.

Är läromästare

Barnbarnen får bygga det som Birgitta och Jan har plockat sönder, samtidigt som morföräldrarna fungerar som läromästare och tipsare. När barnbarnen skulle bygga polishuset visste Jan att det fattades en platta och att man var tvungen att trixa lite. Och vid ett annat projekt hade han upptäckt att man måste krympa ihop ett hack på vardera sidan för att få byggnationen att stämma.

– Jan är teknikern och det är väldigt bra, menar Birgitta. På så vis blir det inte så tålamodsprövande för barnen, utan de får ihop sina verk med lite hjälp av föräldrarna.

Barnbarnen är, i likhet med mormor och morfar, i den perfekta legoåldern. Och Birgitta och Jan kommer fortsätta att bygga med lego – hela deras kök är en levande verkstad.

– Vi har 14 lådor med lego och många, många tusen bitar. Så vem vet vad vi hittar på härnäst? säger Jan med ett stort leende.