Därför tackade Hasse Andersson nej till årets Diggiloo-turné

Det är en strålande vacker sommardag på Bjärehalvön i Skåne. I en vit nybyggd, herrgårdsliknande souterrängvilla på 250 kvadratmeter med vidunderlig utsikt över Skälderviken och Kullaberg har Hasse Andersson och hans hustru Monica Forsberg funnit sitt paradis på jorden.

Bakom ett par järngrindar hälsar den 8-åriga finska lapphunden “Lilla söta fröken Gulli Andersson”, i vardagligt tal kallad Gulli, oss välkomna med några skall och vift på svansen. Hon följer oss sedan in i huset där Hasse och Monica befinner sig.

Det har varit några turer över mejlen med Monica innan den här intervjun blev till. Hasse och Monica har varit väldigt försiktiga med att träffa några människor alls under pandemin. Hasse är riskgrupp med både typ 2-diabetes och en pacemaker och har inte kunnat riskera att bli sjuk.

Det var vid ett läkarbesök för sex år sedan som det upptäcktes att Hasse led av hjärtarytmi, att hans hjärta hoppade över vissa slag och en pacemaker opererades in.

– Idag mår jag ganska bra, även om jag haft lite känningar åt hjärtat. Men jag har haft lite otur och har ramlat två gånger på kort tid. Den första gången spräckte jag fyra revben och den andra gången blev jag yr och ramlade rakt in i en rosenbuske. Ju mer jag försökte ta mig upp, desto mer fastnade jag i taggarna – och där jag blev jag sedan liggande, säger Hasse och skrattar åt den tragikomiska händelsen.

Monica hörde inte hans desperata rop på hjälp, eftersom hon var i duschen inne i huset. Istället kom en granne till undsättning. Hasse visar upp sina rivsår på händer och armar.

– Man får vara lite försiktig i trädgården, konstaterar han.

Saknar sina vänner

Vi pratar om att livet är skört. Tidigare i somras gick hans gode vän och kollega Peps Persson bort i en ålder av 74 år.

– Det berörde mig starkt. Peps hade ett stort hjärta och väldigt hög integritet. Han valde ut vad han ville göra och vilka han ville jobba med. Han spelade i Hasses lada på min 50-årsdag och vi samlade in pengar till Frälsningsarmén. Jag blir ledsen över att så många av mina vänner har gått bort.

Hasse är inte rädd för döden utan säger att det egentligen är lika naturligt som att födas.

– Men jag vill ju inte dö nu. Jag vill hinna lite till.

Monica nickar.

– Ja, döden är inte längre bort än ett andetag. Fast mitt liv har varit så fantastiskt så om jag hade dött nu hade det varit okej.

Och kanske är det just visdomen om detta som gjort att Hasse nu valt att trappa ner på jobbet – och istället trappa upp på livet. Han har visserligen gjort några mindre framträdanden i sommar, men tackade nej till de större jobben, såsom årets Diggiloo-turné med 22 spelningar runt om i Sverige hela sommaren.

– Jag blev otroligt stolt och glad och det är fräckt med så många spelningar, men så började jag tänka efter. Om detta är min sista sommar, är det detta jag vill göra? Nej, jag ville inte tillbringa mer tid på hotell, utan jag trivs bra här, säger Hasse och tittar på sin hustru där vi sitter vid Monicas dukade lunchbord.

De vaknar ihop om morgonen, dricker var sin kopp kaffe. Hon tar det svart och han med en skvätt mjölk i. Äter sin gröt och har sedan gärna gemensamma måleri- och snickeriprojekt i den 3 900 kvadratmeter stora och prunkande trädgården.

Ett harmoniskt liv

Att Hasse och Monica har gröna fingrar vet många. Hasse inspirerade de yngsta till odlarglädje i barnprogrammet Hasses trädgård på SVT, har haft en barnträdgård med samma namn i Sollidens slottsträdgård på Öland och har nu Hasses glada trädgård i Norrvikens trädgårdar i Båstad.

Hemma i den egna trädgården växer det så det knakar. Här finns runt 25 sorters rosor i alla dess färger, pelargoner, petunior och pioner, äppel-, päron-, aprikos- och valnötsträd. Meloner, plommon, jordgubbar, potatis och en bärträdgård med blåbär, hallon, björnbär och krusbär, som lockar till sig barnbarnen.

Ett litet växthus med tomater, gurkor, örter och vindruvor. Där inne står också ett trädgårdsbord och två stolar för lugna kvällsstunder innan de kryper till sängs.

– Vi upplever dagarna tillsammans och det är underbart, säger Hasse.

– Ja, det är väldigt harmoniskt, nickar Monica.

När de träffades i samband med en insats som fältartister i Norrland och senare på ett skivbolag i Värmland 1991 var båda frånskilda och över 40 år.

Monica stod mitt i karriären som framgångsrik låtskrivare. Hon har genom åren skrivit texter till mängder av svenska klassiker som Främling med Carola, och Dag efter dag med Chips, samt dubbat otaliga tecknade filmer och tv-serier, däribland många Disney-filmer. Och hon hade absolut inte en tanke på att träffa en skåning som sjöng countrymusik.

– Nej. Jag skulle inte ha någon ny gubbe, utan tänkte att nu är det jag och Musse Pigg för resten av livet, skrattar Monica.

Men livet ville annorlunda och hon kunde inte värja sig från den charmerande mannen.

– Det fanns något gott som strålade från Hasse och det känner jag fortfarande. Det var nog det jag föll för. Hasse har aldrig några baktankar och pratar aldrig skit om någon, säger Monica.

Samlar barn och barnbarn

Hasse hade ett 20 år långt äktenskap bakom sig med två döttrar, en styvdotter och en fosterson.

Monica hade lämnat ett tolv år långt äktenskap två år tidigare. Hon fick aldrig några egna barn.

– Ibland har det varit en sorg. Men jag har levt för andras barn. Och så har jag ju Hasses barn och barnbarn, som jag älskar väldigt mycket, säger hon.

Hasse ler stort.

– Ja, hon är som en mamma för dem ska du veta och världens hönsmamma dessutom. Hon lagar mat och ringer sedan och bjuder hit dem på söndagsmiddag. Vi tycker om att samla alla barn och barnbarn. Vi knyter familjen nära oss.

Till den stora familjen räknas också Hasses exfru, den numera pensionerade specialpedagogen Inger Barte, 83. När Hasse och Monica hyrde ett hus vid en sjö i Bergslagen i somras följde hela barnskaran och Inger med.

– Det var ett gemensamt beslut vi tog någonstans efter vägen, Inger, Hasse och jag – att vi faktiskt har en underbar familj, och att det är viktigt att man håller ihop, säger Monica.

Hasse och Monica känns otroligt fina mot varandra. Det lyser av kärlek mellan dem.

Idag har de varit ett par i 30 år och äkta makar i 28. Hur får man det att funka så länge?

– Omtanke tror jag är jätteviktigt och att man får utvecklas och göra sina egna grejer också. Jag hade svårt för det när jag träffade Monica för hon jobbade jättemycket med Disney. Jag var svartsjuk på Musse Pigg, säger Hasse och skrattar. Men så småningom lär man sig och nu har vi det gudomligt bra. Monica ler mot sin man.

– Ja, och om man har kul efter 30 år får man vara tacksam.