Det finns många fördelar med att bli äldre.

Kanske inte vid första anblicken och särskilt inte om den hamnar i spegeln men i övrigt finns det en hel del positivt.

Åtminstone så känner jag mig tryggare – mer självsäker och jag behöver inte ta strid och krig  om så mycket.

  Är människor lite knasiga så okey – då låter jag dom vara det och backar gärna ett steg eller två.

Jag har insett att det är inte min sak längre att varken förändra människor eller världen.

Somliga tokigheter kan jag vifta bort och andra tokigheter är jag stark nog att ta strid om – även om jag blir obekväm och kärringen mot strömmen.

Man har fått tillräckligt med vett att välja sina krig.

I min ålder får man samla på all möjlig skit – snörstumpar och kottar och trädgårdstomtar, om man nu vill.

 Eller så får man göra som jag och röja allt gammalt bråte för att ballasten ska bli lättare.

Man är tillräckligt tuff för att resa på egen hand och gå solo på krogen utan att låtsas att man väntar på sällskap.

 Man jagar inte upp sig för att man missat anslutningsflighten –  tvärtom så tackar man den goda högre makten som sett till att man fick en chans att besöka en ny stad och så bokar man hotell över natten och ger sig ut i vimlet.

Man sneglar inte längre på andra människor för att se hur de gör eller agerar eller reagerar.

 I stället brer man ut sig själv en aning och skrattar åt de misstag man eventuellt gör.

Man går till MAXI utan att sminka sig – för vem bryr sig ?

Man vågar skratta högt och ohämmat i folksamlingar, man vågar prata med alla möjliga främmande människor, man  beställer ett glas vin till onsdagslunchen om man nu känner för det och man gör snöänglar med barnbarnen för att man känna den där goa snökänslan igen.

Om jag inte tycker det finns nackdelar med att bli äldre ?

Jo, jösses… hur många som helst men de föredrar jag att förtränga !!

Hoppas du haft en bra start på din vecka ?

I går eftermiddag kom dotter Yazzi med sambo och lille Ozzyan på besök och det blev en sån mysig eftermiddag… gemensam middag.. promenad längs havet… hembakad chokladtårta som Yazzi hade med sig… sonen blev både klippt och blonderad.. och sen såg vi film tillsammans.

Och idag är det tillbaka i selen. På tisdag ska jag till mormor ( min mamma) så idag måste jag jobba  in typ två arbetsdagar !!

Kram alla

Svordomar anses inte vara särskilt vackert.

 Somliga accepterar dem och andra gör det inte.

 Själv svär jag som värsta fiskar kärring och det har jag alltid gjort.

Det är till och med så att barnbarnen tittar strängt på mig  ibland och säger att fy mormor, sånt får man inte lov att säga !

Och då skäms jag lite grann men det är strax  glömt.

Jag  har alltid svurit. Mina barn svär knappt alls.

Jag har alltid rökt ( fram till januari i fjol) och mina barn röker inte.

Ibland blir det alltså tvärtom effekt.

Jag anser att svordomar berikar språket och jag tycker att rejäla kraftord kan behövas då och då.

Det är bara av gammal hävd som man anser att det är fult.

Och förresten så finns det massor av  rejäla  svordomar nuförtiden och  ett gammalt svordomsvrak som jag bara suger i mig och använder ohämmat.

Engelska svordomar till exempel – det räknas ju knappt som att svära och jag kan slänga ord som fuck och bitch omkring mig.. lite hur som helst faktiskt.

Vi som svär har inte ett begränsat ordförråd.. snarare är det precis tvärtom. Vi lär oss nya ord i rasande fart.

I vårt land har vi ju av tradition inte haft så många köns och sexuellt präglade svordomar men nu har de kommit.. alla de fula orden. 

 Man hör ungdomar som säger kuk och fitta stup i ett som om det vore likvärdigt med ett vanligt hederligt fan eller helvete.

Och där går min gräns på nåt sätt.

Däremot den  finlandssvenska svordomen vittu ( fittan)  har  jag periodvis kläckt ur mig i tid och tid. Men det räknas inte riktigt. Det är ju inte riktig svenska !

Och så finns det förmildrande och accepterade halvsvordomar som är på väg att försvinna med den äldre generationen…  som ” tusen hakar” , ” järnspikar” ”attans” och ”jädrar”

Förkovra dig med svordomsboken – svordomar på svenska engelska och 32 andra språk!

Människor drabbas ibland av dödliga sjukdomar.

 Och alla kommer vi förr eller senare i kontakt med närheten till döden. 

 Hur ska man förhålla sig ? 

Om någon nära vän fått ett allvarligt sjukdomsbesked då  ska vi så klart ta kontakt och hålla kontakten men samtidigt vara lyhörda för den sjuke vännens egna önskemål.

 Det är lätt att köra över människor av ren välvilja. 

 Är den sjuke en mer ytlig bekant bör man nog  inte bli mer översvallande bara för att personen blivit allvarligt sjuk -   det kan uppfattas  som falskhet.

Det finns inget exakt facit hur man ska förhålla sig utan det beror på hur man själv är som person och vad som faller sig naturligt och det beror på hur den sjuke reagerar och vill ha det.

Jag tror att man ska vara tydlig och klar.

 Att man ska berätta för den sjuke att man så gärna vill hjälpa till och att man finns där med ett lyssnande öra – men att man samtidigt är rädd att tränga sig på.  Att man inte riktigt vet hur man ska agera.

Döden ska man inte själv börja prata om. Det ska vara upp till den sjuke  om och när  och med vem hon vill prata med om döden.

Man bör inte heller ta på sig en muntert glad mask och hävda att herregud, så klart att du blir frisk igen och sen dra en historia om en arbetskamrats moster som mirakulöst blev frisk från cancer i hela kroppen och levde tills hon fyllt 96.

Det är  svårt – men försök att var bara dig själv.

Det är ju den personlighet du har som bidragit till att ni en gång blivit vänner.

Försök att känna in och möt den sjuke på den nivå där hon befinner sig och glöm inte att  hon är i kris och kommer att gå igenom olika faser.

Det är svårt att mista vänner.

Jag kan ibland fortfarande ha dagar när jag sörjer speciella vänner som avlidit för väldigt längre sen.

Det var föräldrafritt och 16 åringen bjöd via Facebook hem sina vänner på en liten fest.

En 16 åring har inte tio eller femtio  eller hundra vänner på Fejjan.

De har hundratals.

 Och glöm att det handla om verkliga vänner. 

  Det är massa människor som man egentligen inte känner alls och knappt vet hur de hamnar där på fejjanlistan.

Många strävar efter att ha så många vänner som möjligt och lägger till alla  som vill läggas till – på vänskapslistan.

Och vad hände ?

Jodå, det vällde in a hundratals gäster till den föräldrafrilla lyxvillan.

 Ungarna kastade saker på fönstren – pinkande hur som helst inne i huset – repade bilarna på uppfarten och förstörde ljuskronorna i taket, bland annat.

Grannen säger att man kunde inte se gräsmattan för allt glas som yrde och ungdomar som spydde och kastade saker omkring sig.

Sex polispatruller och två ambulanser krävdes det för att återställa ordningen.

Ojojojoj. Man kan ju undra hur länge denna 16 åring fick utegångsförbud  och indragen månadspeng !!

Om jag skulle komma på tanken att bjuda hem alla Blogg vänner så hade vi nog blivit ett stort och glatt gäng men jag tror att huset skulle vara intakt efteråt… åtminstone känns det så !

Om en stund kommer äldsta dottern med sambo o yngsta barnbarnet Ozzyan på besök.

Nästan ett spontanbesök fast jag fulade mig lite.

Jag ringde till dottern och påstod att Ozzyan nyss skickat mig ett SMS där han undrade om han fick komma på söndagsmiddag… och vem  kan motstå en 3 månaders baby som är så pass försigkommen ?

Dessutom ska dottern ha frisörsaxar med sig och se om hon kan få nån fason på sin lillebrors hår.

 Just nu ser Adde ut som en dansbandssångare och det stämmer nog inte riktigt med  hans självbild

Ha en fin fortsatt söndag – för rätt som det är så är det en ny vecka !!

Kram

I går satt jag skönt nerkrupen i soffan  och tittade på Melodifestivalen och det slog mig att alla låtar liksom påminde om varann.

   Och för första gången i mitt liv nickade jag till!

Nåja.. jag somnade inte RIKTIGT och det händer aldrig att jag somnar framför TV:n men igår var det skrämmande nära…

Den låt jag gillade bäst : Pain Of Salvation med Road Salt. Sångaren Daniel var så grymt närvarande.

Och vad jag tyckte sämst om var  Jenny Silvers utstyrsel.

Som det såg ut !! Och med den där 7 kilos silverarmen, on top….

Sambon tyckte att Silver var absolut bäst !

Sonen vägrade titta över huvudtaget...

Frågan är om inte låten som sjöngs som intro till festivalen hade haft bättre lycka……

I dag är det en lugn dag efter att ha varit borta tre dagar i sträck !!

Jag ska jobba lite vid datorn… ta en promenad även om vädret är grått o trist  och inte ens till affären behöver jag ta mig… sånt fixade jag igår och i kväll blir det pannbiff  med massor av lök.

Nu jädrar i snuset kan alla vi kreativa och företagsamma få lov att vädra lite morgonluft. Äntligen.

Det har nämligen visat sig att drömjobben får man inte om man söker lediga tjänster.

Och det har jag faktiskt alltid misstänkt.

Nä, förstår du, dom jobben får man om man spontant skriver ett mail till arbetsplatsen  och söker jobb som inte är utannonserat.

Naturligtvis är det viktigt hur och vad man skriver – men just att man är så pass initiativrik att man  söker jobb på företaget utan någon utannonserad tjänst att peka på – gör att man sticker ut en aning från mängden och chansen till arbete är riktigt god.

Så go for it !

Författa ett trevligt och personligt mail – skicka iväg och håll tummarna.

Det finns en chans att det kan lyckas.

Ja som det strulade i morse hörni !!

Och sen att försöka skriva från den där lilla super minimini datorn jag har är ju en pärs.

Jag tog den ju med och jag lyckades skicka iväg ett meddelande till er men den datorn lever sitt eget liv. Jag lovar.

Rätt som det är när man koncentrerat skriver så dyker det upp nåt helt annat på skärmen... och det som jag mödosamt plitat ihop är puts väck !

Matchen mot Lugi slutade 7-7

På vägen hämtade vi ju upp äldsta barnbarnet Eric som var med och kollade innebandymatchen i Lund och  som fick chans att pröva sin nya innebandyklubba en aning också.

Någon frukost blev det inte i morse. Inte ens kaffe. Och då är man inte så enkel att tas med - det säger jag bara !

Men nu har allt hunnit rätta till sig. Kaffe fanns  det gott om i Lund !

På hemvägen passerade vi MAXI och skakade på huvudena.... som alltid var parkeringen full och vem vill gå in och trängas  i matvaruaffären en lördag kväll ??

Det blev lugna stillsamma Willys istället med gott om svängrum.

Och nu är jag & familjen nyss hemkomna.

Fläskfilé som just nu puttrar i pannan och med sonens favorit.. vanlig hederlig kokt poatis och brun sås och vi andra som är grönsaksätare ska frossa i brysselkål också... och så gele och gurka förstås !!

Nu gör vi oss alltså redo för medlodifestivalen...första uttagningen och Berts ord lyser från Kvällspostens löp - att artisterna har sexkläder på sig !

Så nu är det igång.  Massa deltävlingar och tyckande och smak som är olika......

I fjol tröttnade jag efter ett par lördagar - få se hur det blir i år !!

Ha en riktigt go lördagskväll - mys - ta hand om dig och de dina och må så bra du bara kan.  För innan du vet ordet av är helgen förbi !!

Kram

P.s.  Måste ju tillägga att kvällen igår var helt underbart fantastiskt.

Väninnan bjöd på skaldjurspaj med läcker sallad och sen ett stort urval läckra ostar.

Och så pratade vi. Sen pratade vi. Och sen pratade vi igen.

Klockan gick. Inte konstigt att det var trögt att vakna i morse

ibland går allt bara tokfel - eller hur ?

I morse skulle jag stiga upp i tid för  at hinna med och vad hände ?

Jo, såklart försov jag mej o det gjorde hela familjen.

Kaffe hann jag inte dricka o sonen fick plocka ihop sina match gejor i flygande fläng o frukost mackor fick ätas i bilen.

N är vi i alla fall  på plats o matchen börjar  om ett par minuter,

Vi hörs ikväll

Det finns olika nivåer av besvärliga ungar.

Vi som tjatar om att våra ungar spelar för mycket datorspel och att de får hangups på spel som Counter-strike……och så blir det fajter mellan barn och föräldrar.

Det fanns en tid när jag hotade sonen med att bara stänga av datorn…  ett knäpp liksom på avstängningsknappen… och han hade blivit väldigt SUR det kan jag lova.. men han hade INTE dödat mig, det kan jag också lova….

 Och  numera spelar han rätt lagom utan att jag behövde ta i med hårdhandskarna.

Jag har ett arbete där jag hjälper föräldrar att dra gränser för sina barn och jag stöttar föräldrar i att vara just föräldrar –  att vara vuxna även om det kan innebära konflikter.

Man räknar ALDRIG med att en förälder faktiskt ska bli dödad av sitt barn.

Okey, i extremt udda fall där barnet har en allvarlig störning har jag tänkt tanken men som sagt, det är väldigt ovanligt.

Och så dödar en 17 årig kille sin mamma.

Grabben spelade Counterstrike och  alldeles för mycket i mammas tycke så hon betalade helt sonika inte internetavgiften.

Då kunde han inte spela och då dödade han sin mamma.

 Han högg henne med 17 knivhugg.

Sen åkte han till ett internetcafé och fortsatte spela och café ägaren märkte ingenting konstigt med grabben alls.

Klart att pojken inte är frisk.

Och det är inte internetspelets fel. Man hugger inte ihjäl sin mamma med kniv oavsett hur mycket hon förbjuder internet & datorspel.

Det är någonting annat & allvarligt som är fel.

Och nu ska jag ta mig en dusch och göra mig lite fin inför besöket hos väninnan ikväll.

Eller kväll och kväll – klockan 5 ska jag vara där för då blir det ju lite mer av kvällen.

Och i morgon blir det innebandymatch i Lund och då ska vi passa på att ta med oss äldsta barnbarnet Eric – han gillar innebandy och ska börja spela själv.

Se till så att du får ett ordentligt fredaxmys nu !!

Kram

Alltså.. jag kan bara inte låta bli !!

Grabben är så go !

Varsågoda... det här är Björn Gustafssons dikt om kärlek

Vad är kärlek?

När det bubblar i kroppen som en kolsyrad dricka,

När du fnissar som en liten flicka.

När man känner nåt man "can't deny",

When the eagles fly over mountain high.

När all oro är som bort blåst och försvunnen,

När simba återvänder i lejonkungen.

När man bara drar replik för o slippa krångla;

"Min pappa är rik vill du hångla?"

Om man spärrar upp sina ögon och tittar bak med huvet ut,

då ser man galen ut.

De har egentligen inte hit o höra,

det är bara en grej man kan göra.

När jag dansat med Elin en sommarnatt lång,

och vi satt på en parkbänk,

Jag var kär, hon drack rom.

När Elin sa att jag var den vackraste som finns,

Såg in i mina ögon och kräktes på mina jeans.

Våga styr som en kapten,

Våga fall som ett löv,

Våga chansa och se hur de går,

Vad är fegt, vad är mod, what is love?

Baby don't hurt me, don't hurt me, nomore.

Från en afton som doftar lite YMCA,

Tack göteborg ni är kärlek för mig!"

Ilska  kan vara en väldigt viktig och bra känsla men som regel anser man att den ska tänkas bort  eftersom vi människor allmänt är rädda för ilskan och försöker att undvika den, både hos oss själva och andra.

Fel tycker jag.  Vi ska inte undvika ilska - vi ska lära oss att hantera den och vid behov använda oss av den.

När vi människor ska förändra vår situation – då är ilskan viktig.

Undanträngd ilska är inte alls bra. Det kan leda till sorg och depression och till spänningshuvudvärk & ont i magen.

Jag menar inte att man ska gå omkring och vråla och ryta och sprida sin ilska omkring sig i tid och otid och hur som helst.

En viss kontroll måste man – precis som man måste ha i alla känslor.

Den som inte kan kontrollera sin aggressioner kan  dessutom bli farlig för andra människor.

Ibland lagrar vi vår ilska och vi blir som en tryck kokare – till sist exploderar vi och börjar kasta saker omkring oss och skrika. 

 Den här tryck kokare ilskan är inte att rekommendera.

 Bättre att visa direkt om man blir arg på någon.

 Då har man kontroll över sina känslor – ilskan blir kreativ och man visar tydlig att någon eller någonting har passerat ens gräns och man blir tagen på allvar.

Vi orsakar också ilska hos andra människor ibland och det gör vi när vi överskrider andras gränser, utmanar deras självkänsla och rubbar deras cirklar.

Det finns en  bok som heter Vredens kraft, skriven av Verena Kast och hon säger någonting klokt. 

 Nämligen att den som tillåter vrede hos  sig själv och andra visar att hon fortfarande tror att livet går att förändra.

Den som inte tillåter vrede tror inte på förändring.

 Vrede har nämligen den energin och kraften som krävs för att åstadkomma förändringar.

Andra läsvärda böcker i ämnet är:

Småbarnsmamma ryter till

Ilska höjer prestationen

Heligt vred över orättvisor

Lisa Tegby: "Ilskan är släkt med kärleken"

Och nu måste jag berätta hur kul det var på Företagsrocken igår.

Jag såg inte skymten av några blogg-vänner så var höll ni hus ?

Svärsonens band Meccoms  spelade skånsk rotrock – lite typ Peps och gick till semifinal. YES !!! De var jättebra !

Maten var god – stämningen på topp och det är nästan så jag är lite hes idag efter allt vrålande !

GRATTIS MECCOMS !!

Och ikväll är jag hembjuden till en väninna i Ängelholm och det ska bli så trevligt. Vi ska äta gott – dricka lite vin och mysa & prata ! Sådana små fester på tu man hand  brukar bli så lyckade !!

Hört om busschaffisen som inte kunde säga “s”?
-Flappna av, flappna av, alla får fitta

.........................................

I fredags när jag var på bolaget och betalade skatt så kom jag ut och fick se en snut stå och skriva parkeringsböter.

 Jag sa åt honom att vara schysst och riva lappen, jag var ju bara inne i 7 minuter. Men han skrev vidare.

 Då sa jag åt honom att ha lite medkänsla, men han lappade ändå. Så jag kallade honom idiot, då skrev han ut en till.

-Vad fan gör du? frågade jag.

Ungefär häften av alla äktenskap/samboförhållande slutar med skilsmässa.

Det är inte alls konstigt tycker jag.

Då är det konstigare  och man kan förundras över  att den andra hälften fortsätter  att leva  i  sin relation.  

 Man kan skylla  skilsmässan på förhållandet eller motparten -  men  man kan behöva syna sig själv i sömmarna. 

 Annars är risken stor att man tar med sig samma problem in i ett nytt förhållande och det slutar med en krasch.

Äktenskapet är ett samspel. Det måste finnas utrymme att utvecklas tillsammans.

Övergången mellan förälskelse och kärlek är ofta kritisk.

För att leva i en relation med kärlek krävs en inre mognad.

Man måste ha  förmåga att föra en dialog, att jämka, att lyssna och att vilja varann det bästa.

 Nyfikenheten på varann måste finnas och acceptansen att båda utvecklas och att det alltid finns nytt att upptäcka.

Den typiska  faran är omvärlden – att någon av parterna bli förälskade i en annan.

Och en nyförälskelse kräver ingenting. Faktiskt. Den lever av sig själv. Utan mognad eller vuxenhet.

Men när den landar i vardagen och kärleken ska ta vid – det är då vår mognad sätts på prov.

DET SVÅRA ÄR INTE ATT HITTA NÅGON ATT ÄLSKA UTAN ATT ÄLSKA DEN MAN HAR.

 Har du problem med kärleken ?  Här besvarar jag dina frågor:

http://www.hemmetsjournal.se/Experterna/Vara-experter---Installningar/Skriv-till-familjeradgivaren/

Och nu närmar sig arbetsdagen sitt slut.

I kväll beger vi oss till Tivoli i Helsingborg för att heja fram svärsonen Ted och hans band i Företagsrocken.

Bor du på köravstånd ?  Kom hit vet jag !!

Klockan 19 öppnas portarna och klockan 20 börjar musik tävlingen.

Vi har bokat bord  på gräddhyllan och ska unna oss att äta lite gott också.

Och så skulle vi ju fira mormor  som fyller år idag men som ligger hemma i förkylning och feber.....

JÄTTEGRATTIS MORMOR OCH STOR KRAM. JAG KOMMER I NÄSTA VECKA ISTÄLLET NÄR DU KRYAT PÅ DIG SÅ HITTAR VI PÅ NÅT KUL

Kram allesammans och ha en riktigt fin torsdagskväll !!

Ett distansförhållande KAN funka. När man bor i olika länder.

Och särskilt tror jag att det kan passa oss lite äldre som redan betat av ett eller ett par långa relationer och har de barn vi ska ha.

Vi har ingen längtan efter att leva i symbios med någon – utan tvärtom så vill vi leva i frihet med någon.

Vi vill inte umgås jämt – då och då passar oss bättre och vi är trygga i vårt eget vardagsliv.

Men även i yngre år kan man få det att funka.

Jag har haft ett 10 år långt distansförhållande och det funkade riktigt bra.

 Vi träffades några dagar varannan vecka och tillbringade semestrar tillsammans och vi var gifta och hade ett litet barn.

På den tiden hade jag två jobb – ett stort hus, ett litet barn  och så pluggade jag.

Om jag tänker på det idag verkar det  inte klokt.

Det är ingenting jag rekommenderar. 

 Men faktum är att jag trivdes väldigt bra med situationen.

 När mannen var hemma hade vi det trevligt och mysigt och det var lite fest – och när han sen åkte iväg, ja då levde jag mitt eget liv och gjorde allt på mitt eget sätt och umgicks med goa väninnor.

Ett slags parallell liv som fungerade hur bra som helst – just för mig och för oss.

Ska ett distansförhållande funka så får det inte finnas någon svartsjuka. Tilliten är viktig.

Och även om  man inte träffas så ofta så är det viktigt att prata med varann regelbundet. Helst en stund varje dag.

Man måste trivas med  det liv man lever. Känns det som om man uppoffrar sig – då är det kört.

Att planera och genomföra goa semestrar tillsammans är viktigt.

Jag tror också att man bör ha nåt slags schema så man hela tiden vet när man träffas nästa gång.

Och flyttar man sen ihop efter ett långvarigt distansförhållande – då vet man inte riktigt hur det går. 

 Även om man känner att ÄNTLIGEN, så  kan det gå hur som helst.

  På sätt och vis plockar man ju russinen ur kakan när man träffas i ett distansförhållande – och när det sedan blir vardag fem da´r i veckan och man lever tillsammans månad ut och månad in – då funkar inte samma tänk som tidigare och någonting nytt måste ersätta det gamla.

Somliga människor är blyga och ingen av dem som är drabbade  tycker det är okey.

Man vill kunna ta för sig i det sociala livet och i arbetslivet  och man vill VARA  precis sådan som man känner att man EGENTLIGEN är, innerst inne.

Ger man efter för blygheten kan den i värsta fall övergå till en social fobi.

Men det går att kurera blyghet. Absolut.

När du tar ett första steg till kontakt med en annan människa är inte det du SÄGER så viktigt.

 Huvudsaken är att kontakt etableras. Häng alltså inte upp dig på att du måste ha en perfekt öppningsreplik.

Minglar du på en fest så fokusera inte på festens medelpunkt.

Sök upp en annan person som verkar lite bortkommen och som kanske står ensam och våga  inled ett samtal.

Alkohol kan tyckas hjälpa för stunden men är sämsta tänkbara hjälpmedlet.

Använder du alkohol för att klara av sociala situationer är risken stor att du utvecklar ett beroende.

Är paniken eller rodnaden på väg så fokusera på annat.

Tänk inte på att vara lugn.

 Tänk istället på vad du åt till frukost i morse – eller på vilka räkningar du ska betala. Då lugnar pulsen ner sig.

Försätt dig själv ideligen i sådana situationer som du tycker är jobbiga. Vältra dig riktigt i dem. 

 Träna dig på att gå in i butiker och be expediter om hjälp flera gånger i veckan – eller stoppa främmande människor och be dem om hjälp med vägen – eller vad som helst som du känner att du har problem med. 

Sök upp problemen. Beta av situationerna. Till sist reagerar du inte längre. Det blir normaliserat.

Vart tredje barn visar tecken på blyghet och som förälder ska du absolut hjälpa ditt barn.

Peka inte ut blygheten och gör aldrig så att barnet skäms.

 Istället ska du uppmuntra barnet att prata och diskutera och debattera.

 Be om barnets åsikter.

Uppmuntra att barnet uppträder, spelar teater och sjunger för familj och anhöriga.

Uppmuntra att barnet tar del i fritidsaktiviteter med andra barn.

Var själv ett så bra föredöme du kan !!

Har du frågor kring blyghet ? Eller har du andra personliga problem ? Välkommen att kostnadsfritt kontakta mig:

http://www.hemmetsjournal.se/Experterna/Vara-experter---Installningar/Skriv-till-familjeradgivaren/