Hej Benny!
Jag är en kvinna i 60-årsåldern. De senaste fem åren har varit osannolikt tunga. Jag har förlorat flera av mina kära inom närmaste familjen. Min hund, som var min glädje och tröst, var jag tvungen att ta bort för 1,5 år sedan på grund av sjukdom.
Min man är obotligt sjuk och försvinner mer och mer mentalt från mig. Känner mig ofta nedstämd och har förlorat glädjen i livet. Är fysiskt frisk, men det känns som om all oro och sorg tär på mig. Har även en son, som inte kommer vidare i livet. Han bor hemma, har inget jobb. Önskar jag kunde glädjas åt det jag faktiskt har. Kanske få träffa någon och känna gemenskap med. Känner mig så tilltufsad och skör just nu.
Jag beklagar all den sorg du drabbats av. Det är svårt att mista många kära och även den kamrat som en trogen hund blir. Du bekymrar dig också mycket över din sjuka man och din son, bryr dig med hela ditt hjärta. Men det blir för dig som i ordspråket ” efter regn kommer solsken”. Jag ser mycket kärlek för dig i framtiden.
Du kommer att träffa en ny, stor kärlek. Han är i samma ålder som du och ser ungdomlig ut. Vackert, ansikte och mörkblå ögon. Denna man ger dig sinnesfrid och för in glädjen i ditt liv igen. Ni kommer att få mycket trevligt tillsammans, dagarna flyger iväg.
Din son kommer att få ett jobb inom ett år. Då vill han flytta hemifrån och träffar en partner. Du kommer inte att känna igenom honom, han skrattar och är glad, fylld av energi. Du får det du önskar dig, glädje och livsmod. Lycka till!
Kram Benny
