Sterns frisörsalong är en tidskapsel från 50-talet!

I småländska Forserum finns frisörsalongen där tiden stått stilla. Inte mycket har ändrats sedan början av 50-talet och frisören är också den samma, 79-årige Stern Svensson är "still going strong"!

Stern Svensson gillar att “klippa till”. Han är frisör och har minst sagt lång erfarenhet av yrket. Vid 79 års ålder driver han fortfarande Sterns salong i småländska Forserum och i år 60-årsjubilerar han som frisör. Troligen är han Sveriges äldsta verksamma frisör …

Stern Svensson

Ålder: 79 år.
Familj: Hustrun Rose-Marie, dottern Jeanette, två barnbarn och ett barnbarnsbarn.
Bor: I Forserum.
Gör: Frisör som driver Sterns salong.

– Jag har sagt att jag ska hålla på tills jag fyller 80 och sedan ta ett år i taget, säger han med ett stort leende. Tre dagar i veckan har jag öppet – skulle jag gå hemma för jämnan skulle jag förmodligen bli odräglig.

Stern är ett levande stycke frisörhistoria, hans salong likaså. Där är inget ändrat sedan 50-talet och stolarna minner om en svunnen tid, liksom allt annat som han samlat på sig under årens lopp. Allt är ett arv från mamma och pappa som också var frisörer och som är “skulden” till att Stern valde den bana han gjorde.

– Jag föddes in i yrket, säger han. Pappa var både dam- och herrfrisör och mamma herrfrisör och vi flyttade från Jönköping till Forserum 1945. Då tog mamma och pappa över salongen och som 5-åring sprang jag omkring här.

På den vägen är det.

Han fick tidigt börja hjälpa till. Det kunde handla om att höja och sänka stolar, hjälpa till med tvålningar och att kamma hår. Och när han slutade folkskolan var valet enkelt – han började på yrkesskolan i Jönköping och utbildade sig till frisör, med sin pappa som lärare.

– Under flera år lämnade pappa salongen och var yrkeslärare i Nässjö och Jönköping, minns han. När jag var färdigutbildad var det främst jag och mamma som jobbade på salongen.

Sterns frisörsalong är en tidskapsel från 50-talet!
Stern har bevarat många gamla föremål i sin salong, bland annat den här antika hårfönen.

Från brylkräm till gelé

Mycket har ändrats under åren vad gäller kundernas önskemål om klippningar och frisyrer. Han kommer ihåg den tid då herrarna ville ha brylkräm i håret för att få till den rätta tjusarlocken. Andra män ville ha hårvatten för att håret skulle ligga rätt. Och titt som tätt fick han dutta på sina manliga kunder några droppar Tabac för att de skulle dofta gott.

– På den tiden var kapporna av papper men så är det ju inte idag, ler han. Och idag är det helt andra hårvårdsprodukter som gäller. Nu jobbar jag främst med gelé och vax.

Stern klipper både damer och herrar, äldre som yngre, och många manliga kunder besöker honom regelbundet för att snygga till sina skägg. Och själv stoltserar han med en prydlig mustasch som vaxas varje morgon för att få den rätta formen.

Hur många kunder han klippt, rakat och permanentat under årens lopp har han ingen aning om. Men bra många är det och han har en del kunder som följt honom under hela hans yrkesverksamma liv.

– Mitt motto är att man ska prata med sina kunder – inte om dem, konstaterar han.

Han har också hunnit med att instruera andra frisörer och har deltagit i SM för frisörer flera gånger.

– Jag fick inga framskjutna placeringar att stoltsera med men jag deltog i alla fall, säger han.

Sterns frisörsalong är en tidskapsel från 50-talet!
Stern visar upp sax och kam, de i alla tider mest använda av frisörens redskap.

Det sociala viktigast

Stern är mycket social och det är den sociala biten som gör att han håller igång. Han är gift med Rose-Marie som haft ett helt annat yrke och som är pensionär. Men att bara gå hemma är inte hans grej, han vill ut och träffa folk. Men att han skulle hålla på så länge var inget han hade kunnat föreställa sig om vi går 20 år tillbaka i tiden.

– När jag var runt 60 såg jag fram emot pensionen och tänkte: “Inte en dag efter 65.” Men när 65-årsdagen kom, gjorde jag en helomvändning. Jag kunde inte tänka mig att gå hem. Jag bara fortsatte.

Minnena är många och ett sticker ut lite extra. Det är många år sedan nu och på salongen fanns då en elev. Hon skulle hjälpa en herre att bli av med några gråa strån och la lite blå färg över hans hår. Den fick sitta ett bra tag och när eleven sköljde kundens hår upptäcktes fadäsen: Hans hår hade blivit mörkblått.

– Vi fick tvätta och tvätta men när han lämnade salongen skiftade håret fortfarande i blått, minns han och skakar på huvudet. Men det var ­första och sista gången som något sådant inträffade.

Han har aldrig känt av ­några yrkesskador. Nacke och axlar har klarat sig och på salongen rör han sig som en ung pojke när han visar en gammal fön, gamla speglar och ­andra nostalgisaker. Han har samlat på sig mycket under årens lopp och han har aldrig någonsin ­ångrat sitt ­yrkesval.

– Som pojke fantiserade jag ibland om att gå till sjöss men det var inte allvarligt menat. Och ibland har jag funderat över vad jag skulle ha gjort om jag inte hade valt frisöryrket. Men jag har aldrig sett något alternativ, jag har alltid trivts med mitt jobb.

Scroll to Top