Här bjuds hemlösa på juldagsfirande: En dag med värme, mat och gemenskap

I värsta fall måste Sandra sova på en parkbänk. Carolina flyttar från kompis till kompis, medan Burim försöker få plats på härbärget. Tack vare en ideell förening får de tre och flera andra hemlösa i Hässleholm i alla fall fira en traditionell jul.

Det saknas varken skinka, köttbullar, gröt eller annan traditionell julmat när föreningen Hemlösa i Hässleholm, HIH, slår upp portarna till sin källarlokal.

De goda dofterna från maten och värmen i lokalen möter de frusna besökarna och de välkomnas av volontärerna Jeanette, Marie och Anna, som dagen till ära klätt sig i röda tomteluvor.

– Det är jättebra att vi kan få komma hit och dela gemenskapen under några timmar. Det är det närmaste ett traditionellt julfirande jag kommer i år, säger Sandra Dixell, 52, och torkar glasögonen, som immat igen när hon kom in från kylan.

Det är juldagsmorgon 2022 när det här reportaget görs och klockan är strax efter halv nio. Ett 20-tal av stadens hemlösa har sökt sig till källarlokalen på Åkaregatan, där den ideella föreningen varje söndag bjuder på frukost.

– Jag brukar komma hit, säger Gunnar Dahlberg, 65, som tillbringat julafton på stadens härbärge.

Han har levt som hemlös i Hässleholm i många år. Tidigare bodde han i en villa i Vinslöv, men sedan ”gick det snett”, som han själv säger.

– Den här vintern har jag hittills haft sådan tur att jag fått plats på härbärget varje natt. Om jag inte fått det hade jag tvingats söka mig till järnvägsstationen eller någon trappuppgång.

Volontären Anna Turesson kokar gröt åt de hemlösa.

Fler och fler blir hemlösa

Strax efter Gunnar kommer Fredrik, eller ”Frettan” som han kallas, tillsammans med Burim, 45, och ytterligare en man och 28-åriga Carolina.

De sätter sig i sofforna i det inre rummet och det sprider sig en doft av våta kläder från männens luggslitna rockar, som de svept om sig många nätter för att hålla värmen.

– Det finns bara fem platser på härbärget och det räcker inte långt. Dessutom får man bara vara där från nio på kvällen till sju på morgonen. Resten av tiden får man försöka driva runt och hålla värmen på något sätt. Jag har hört att det ska finnas 240 hemlösa i Hässleholms kommun, säger Fredrik, 56, och fortsätter:

– Får man inte plats på härbärget får man försöka sova på järnvägsstationen, men den stänger under en och en halv timme på natten. Då blir man utkörd.

Enligt Fredrik blir hans olycksbröder och olyckssystrar bara fler och fler – men det är också en skrämmande omsättning.

– Varje år är det fyra, fem av oss som stryker med.

Bilden av att antalet hemlösa ökar bekräftas av Jeanette Möller, 52, en av eldsjälarna i HIH, som varit med sedan föreningen bildades.

– Det senaste året har vi sett en hel del nya ansikten bland dem som brukar komma till våra frukostar, säger hon.

Carolina, 28, är en av de hemlösa kvinnorna i Hässleholm. Här tillsammans med Fredrik, 56, och Burim, 45.

Hemlösa i Hässleholm startades av eldsjäl

Den ideella föreningen Hemlösa i Hässleholm bildades 2014 av eldsjälen Ingela Hansson, som tyckte att kommunen gjorde för lite för stadens fattigaste och hemlösa.

Hon kontaktade Jeanette, som tillsammans med sin man Percy driver ett hotell i Hässleholm.

– När Ingela frågade om vi kunde vara med och hjälpa de hemlösa beslutade vi att vi skulle gå in och sponsra med maten, berättar Jeanette.

Hon blev glad när hon fick frågan om hon kunde hjälpa till. En kort tid dessförinnan hade hon lärt känna en hemlös man som berättade för henne om sitt liv.

– Det gjorde ont i mig när han berättade att han ibland tillbringat julafton och andra familjehögtider ensam på golvet på offentliga toaletter. Han dog tyvärr en kort tid efter att jag engagerat mig för de hemlösa.

Före coronapandemins utbrott våren 2020 serverades frukostar för hemlösa på både lördagar och söndagar. Det var de tvungna att upphöra med fram till oktober 2021, och när HIH slog upp portarna på nytt serverade de bara frukost på söndagar.

– Men två kvällar i månaden har vi istället middag för de hemlösa med olika teman. En kväll nyligen hade vi en pizzakväll, berättar Jeanette.

– Vi är en helt ideell förening och är beroende av gåvor från privatpersoner och sponsring från företag. Vi får inga bidrag av kommunen, säger Jeanette samtidigt som hon serverar Gunnar lite mer julmust.

Karin och Gunnar får julklapp av tomten Johan Christiansson.

Har sovit på parkbänk och i skogen

Vid bordet mittemot Gunnar sitter Karin, 65, och hennes väninna. Hon berättar att de egentligen inte är hemlösa utan beskriver sig själva som fattigpensionärer.

– Jag bor ensam i en liten etta och kommer hit för gemenskapens skull. Igår firade jag julen på församlingshemmet, berättar hon.

Trebarnsmamman Sandra, som satt sig vid samma bord, har däremot saknat egen bostad de senaste sju åren.

– Jag var tidigare sambo i Sösdala och när vi separerade sökte jag mig till vänner i Hässleholm, säger Sandra, som tillbringade julafton hemma hos en kompis.

– Jag var bjuden till min dotter och hennes familj i Bromölla, men jag ville inte störa dem. Hennes man har precis kommit hem efter att ha varit bortrest i jobbet en tid.

Sandra har, när vi träffas, precis fått en tillfällig bostad, men hon vet inte hur länge hon får vara där.

– Det är skönt att ha tak över huvudet, men det har hänt att jag har fått sova på en bänk i parken eller i skogen. Oftast är vi flera på samma ställe, så jag är aldrig helt ensam, säger hon.

Eftersom det är juldagen får frukostgästerna inte bara julmat – det kommer också en jultomte i form av Johan Christiansson, vd på företaget Veab Tech, som sponsrat julklapparna till de hemlösa.

Mats är en av de som kommit till julfrukosten för att få smaka lite julmat.

– Det är presentkort i butiker här i Hässleholm som man kan handla mat eller kläder för, säger Jeanette Möller.

Carolina, som med sina 28 år tillhör de yngsta frukostgästerna, skiner upp i ett leende när hon får sin julklapp.

– Men det jag önskar mig mest av allt är en egen lägenhet och en dag hoppas jag få det, säger hon.

Scroll to Top