Förväxla det inte med…
… förfrysning. Vid förfrysning stängs den yttre cirkulation av, vilket leder till celldöd. Vanligast är att fötter, händer, näsa och öron drabbas. De första symtomen är att huden blir vit och känseln försvinner. I ett senare skede blir vävnaden hård. Det kan sticka i kroppsdelen och göra ont. Vanligtvis går problemen över med tiden.
… astma. Astma kan förvärras av kyla, men det innebär inte att man har drabbats av köldallergi.
Besvären man får vid köldallergi liknar det som sker när man bränner sig på en brännässla. Unga vuxna drabbas något oftare än andra.
Jag är allergisk mot kyla, är ett uttryck man kan ta till när man är trött på vinterkylan. Men för vissa människor ska det tolkas bokstavligt. Köldallergi är en åkomma som drabbar flera tusen människor i Sverige.
– En på tvåtusen räknar man med är drabbade, säger Sonja Werner, överläkare på Allergimottagningen vid Skånes Universitetssjukhus i Lund. Det är lite vanligare i kalla klimat där man är mer exponerad för kyla.
Ja, att vara allergisk mot kyla verkar onekligen problematiskt i ett land som Sverige. Men hur handikappande är det egentligen?
– Det finns olika grader, säger Sonja Werner. De flesta får bara lindriga besvär, medan andra har så stora problem att de knappt tål att vara utomhus eller dricka kall dryck. De som är värst utsatta får påtagligt nedsatt livskvalitet.
Det är inte bara kall luft som orsakar besvären. Temperaturförändringar kan också vara vanskliga, till exempel när man kommer in i värmen en kall dag, när det blåser svalt på sommaren eller när svett kyls ner på kroppen.
Vintern är förstås värst rent generellt, säger Sonja Werner. Men en del kan få mer besvär fuktiga höstar när kroppen inte har hunnit vänja sig eller när de badar i kallt vatten på sommaren.
Olika symtom
| Utslag, klåda, svullnad, rodnad och ibland smärta på de exponerade kroppsdelarna är symtomen. Vissa kan bli trötta och irriterade. Är det riktigt illa kan man få en slags chockreaktion, då man blir yr, får huvudvärk och svimmar. Den risken finns vid bad i kallt vatten på sommaren om man är svårt drabbad.
– För personer med så svåra besvär rekommenderar vi att de bär med sig en adrenalinspruta för nödlägen. I övrigt gäller det att klä sig varmt och undvika att bli avkyld. Man kan också minska risken genom att ta antihistamintabletter i förebyggande syfte, gärna varje dag på vintern om man har mycket besvär, eller tillfälligt om man ska göra något speciellt. |
 Förväxla inte köldallergi med förfrysning! |
Egentligen är det fel att kalla åkomman köldallergi. Strängt taget rör det sig inte om allergi utan urtikaria, vilket betyder nässelutslag. Det kommer sig av att histamin frisätts från de så kallade mastcellerna i huden. Skillnaden mot allergi är att immunförsvaret inte aktiveras. Men varför vissa människor plötsligt i livet drabbas av köldurtikaria har man inte kunnat kartlägga.
– Ungefär hälften av dem som drabbas är allergiskt lagda, men hälften är det inte, förklarar Sonja Werner. Ibland kan det uppstå efter en infektion, när man har ätit antibiotika eller i förloppet efter en insektsallergisk reaktion. Kanske har mastcellerna i huden då blivit känsligare på något sätt.
– Det kan komma när som helst i livet, men det är inte så vanligt högt upp i åldrarna. Hos unga vuxna kan man däremot se en lite ökad frekvens.
De goda nyheterna är att köldurtikaria går över. I 50 procent av fallen för-svinner det inom fem år. I övriga fall klingar det av så småningom.
Den som tror sig ha drabbats av köldurtikaria kan göra ett enkelt test på en allergimottagning.
– Man håller en isbit mot huden och mäter reaktionen, förklarar Sonja Werner. Men även om testet är enkelt tycker jag inte att man ska göra det på egen hand, utan under kontrollerade former.
