Fibromyalgi: Terapin hjälper mig hantera smärtan

I takt med att värken i kroppen förvärrades började Bettan Harsia-Ollas att dra sig undan vännerna och isolera sig. Men en kurs i terapiformen ACT blev en vändpunkt. – Jag har ett bra liv i dag och har accepterat smärtan.

Fibromyalgi – vanligast hos kvinnor

 Om man får fibromyalgi har man värk i stora delar av kroppen. Det är vanligast att man har ont i nacken, axlarna och nedre delen av ryggen. Smärtan kan finnas hela tiden eller komma och gå. Det är vanligt att man känner sig stel i musklerna, särskilt på morgonen. Domningar och stickningar är också vanliga symtom.

Det kan finnas flera orsaker till att man får fibromyalgi, till exempel stress, enformiga rörelser eller långvarig värk på samma ställe i kroppen. Sjukdomen är allra vanligast hos kvinnor mellan 40 och 55 år, men kvinnor i andra åldrar och män kan få sjukdomen.

Fibromyalgi är inte en psykisk sjukdom, men långvarig smärta ger oftast långvarig stress som i sin tur kan öka intensiteten i smärtan man upplever. Oro, ängslan, stress och depression kan förstärka symtom som smärta, trötthet och dålig sömn.

Källa: 1177.se

Detta är ACT

Acceptance and Commitment Therapy, ACT, är en form av kognitiv beteendeterapi och kännetecknas av inslag från österländskt tänkande, som att lidandet är en del av tillvaron och att det gäller att acceptera det vi inte kan påverka.

Målet för ACT är att öka livskvaliteten snarare än att försöka få bort smärtsamma upplevelser. I ACT arbetar man med att vara här och nu, att bryta onda cirklar, att sluta försöka kontrollera ångesten, att acceptera alla tankar och känslor och att undersöka sina värderingar.

Läs!

 Att leva med smärta – ACT som livsstrategi (Natur & Kultur)ges ut i april. Författaren Rikard Wicksell är forskare i klinisk neurovetenskap på Karolinska institutet.

 

 Fibromyalgi: Terapin hjälper mig hantera smärtan

– Jag brukade önska att allt var som förr, men nu har jag lärt mig att smärtan finns här, säger Bettan Harsia Ollas som lever med fibromyalgi.

 

 Hon skrattar lika mycket som hon gråter. Bettan Harsia-Ollas, 52, är en känslomänniska – på gott och ont. Hennes höfter, armbågar, skuldror, händer och armar värker varje dag, mer eller mindre. Värken beror på sjukdomen fibromyalgi som hon lever med sedan en tid tillbaka.

Trots det kan Bettan arbeta 25 procent, skotta snö, gå ut med vallhunden Kaksi och umgås med vänner. Men hon måste välja aktiviteter noga, hon kan inte göra allt hon vill varje dag, då kör hon slut på sig själv och värken tar över.

Numera är det Bettan och inte smärtan som har makten över vardagen, men så har det inte alltid varit.

– Jag brukade önska att allt var som förr. Men nu har jag lärt mig att smärtan finns här. Det blir inte som förr, med det är bra ändå.

Hennes kloka inställning bär hon med sig hela tiden, som en egen inbyggd livscoach. Att acceptera tillvaron som den är – trots att den för Bettan innebär ett liv med ständig smärta – är en av grundpelarna i den nya terapiformen ATC, Acceptance and Commitment Therapy.

Det var för tre år sedan som smärtan slog till med full kraft. Lite ont i höger hand, arm och axel hade hon förstås haft i över tio års tid.

– Redan 1999 var jag sjukskriven i några månader eftersom jag inte kunde lyfte armarna. Barnen fick kamma håret på mig, minns hon.

Hon fick bukt med smärtan den gången, med hjälp av akupunktur och värktabletter, och återgick till samma monotona pillergöra på plastfabriken i hembyn Furudal i Dalarna, ett arbete som hon haft sedan hon slutade nian.

– Jag svetsade små filter till läkemedelsindustrin med en så kallad ultraljudssvets.

Allt var nästan som vanligt igen.

– Jag jobbade på, tog hand om ungdomarna hemma och köpte ett hus på egen hand.

Men i januari 2011 blev situationen ohållbar. Bettan kunde inte hålla upp dörrar, fick svårt med pincettgreppet och var tvungen att sjukskrivas på halvtid. Värken tog över livet allt mer.

– Jag gick bara raka vägen hem och sov efter jobbet.

 

Morfin mot smärtan

Fibromyalgi: Terapin hjälper mig hantera smärtanUnder sommaren bredde smärtan ut sig i kroppen. Hon vaknade flera gånger varje natt och var sällan utsövd på morgonen. Det blev allt kortare promenader med hunden Kaksi.

– Jag klarade knappt av enklare hushållssysslor som att diska, sömnen var usel och hela kroppen gjorde ont.

En läkare skickade runt henne på olika utredningar. Till sist var hon sjukskriven på heltid. Hon fick morfin mot smärtan, som hade hunnit bli helt outhärdlig. Men Bettan, som har en stark arbetsmoral och yrkesstolthet, kunde inte acceptera att det var slut med jobbandet. Att bli sjukskriven tog henne väldigt hårt och hon blev allt mer isolerad.

– Jag orkade inte umgås med vänner längre. Tidigare hade jag bjudit hem dem på mat, men nu slutade jag höra av mig. Jag valde bort nästan allt socialt liv med släkt och vänner.

Den 11 oktober 2012, dagen innan Bettans 51-årsdag, berättade läkaren på smärtrehabiliteringen i Säter att hon hade sjukdomen fibromyalgi.

– Nej, det har jag inte, var Bettans kommentar.

Hon hade hört talas om fibromyalgi förr och ville inte höra på vad läkaren berättade – att sjukdomen ofta är kronisk och innebär långvarig smärta i stora delar av kroppen, trötthet och sömnproblem.

– Jag blir fortfarande ledsen när jag tänker på det här.

Läkaren undrade om Bettan ville vara med i gruppterapi och introduceras för terapiformen ACT. Det ville hon.

– Det var två timmars bilväg hemifrån till terapin. Men jag hade tre vänner som ställde upp och turades om att skjutsa mig fram och tillbaka, säger hon.

De var sex personer med olika form av smärtproblematik som träffades under åtta veckor och fick lära sig ACT, avslappning och mindfulness.

– Det är det bästa jag har gjort på tre år! Varken sjukgymnastik eller piller kunde hjälpa mig, men det kunde terapin. I dag har jag ett bra liv.

Fibromyalgin är dock kvar och värken har inte avtagit.

– Smärtan kommer och går i olika styrkor. Men jag har accepterat smärtan och tröttheten.

Att komma till den insikten har varit en tuff process.

– Jag kan säga att kursen i ACT är det bästa som hänt mig!

Bettan var van vid att tänka att hennes värde låg i hur mycket hon lyckades prestera.

– Jag kände mig värdelös när det inte gick i samma fart som förr. Jag var aldrig nöjd. Men nu vet jag att jag duger som jag är och att man gör så gott man kan.

 

Väljer glädjen

När hon började acceptera sin smärtsjukdom och att allt inte skulle vara som förr, blev det också naturligt att bryta isoleringen gentemot släkt och vänner.

– Jag får kraft av att göra det roliga. Jag kan vara med på en aktivitet även om jag vet att jag kan bli sämre efteråt. Och smärtan kommer förresten även om jag inte gör saker.

Men visst måste hon dra ner på antalet aktiviteter, det gäller att prioritera.

– Jag väljer mina glädjeämnen, sådant som gör mig glad och ger energi. Om jag vet att det är fest på lördagskvällen ser jag till att inte göra något ansträngande för varken kropp eller huvud. Jag tar det lugnt hela dagen, sedan åker jag dit och kan vara med en stund. Jag planerar in vila dagen efter också.

Sedan Bettan erkände för sig själv och omgivningen hur hon mådde har hon upptäckt vilken enorm backup hon har omkring sig i form av släkt och vänner.

– De kommer hit med kort varsel. Vissa dagar kan jag fylla vedkorgen till kaminen på egen hand, men andra dagar klarar jag det inte, då ber jag om hjälp.

I dag är Bettan tillbaka på sin gamla arbetsplats. Hon arbetar två timmar varje förmiddag och går runt mellan olika arbetsuppgifter för att det inte ska bli för monotont.

En av de avslappningstekniker Bettan använder sig av heter Bodyscan.

– Efter jobbet ligger jag ner en timme och lyssnar på en avslappningsskiva med en röst som säger hur man ska slappna av i hela kroppen. Jag känner mig pigg igen efter att ha lyssnat på den och kan vara lugn trots smärtan.

Efter avslappningsövningen brukar hon värma lite lunch, som hon har lagat under helgen.

– Sedan går jag ut med hunden en timme. Om jag är pigg går jag raskt i 4-5 km, andra dagar får jag nöja mig med 500 meter. Jag kan skotta snö också, jag är ute mycket och skrotar runt på gården, för mycket stillasittande gör mig stel och stum.

– Det tar på krafterna att ha ont men jag har lärt mig att det är så. Jag accepterar mina tankar och känslor, men det är ingen idé att älta.

 

Fibromyalgi: Terapin hjälper mig hantera smärtan
Bra dagar orkar Bettan gå långa promenader med sin ögonsten, vallhunden Kaksi.

 

 

Forskaren Rikard Wicksell:
Sluta fly från smärtan! 

 

Fibromyalgi: Terapin hjälper mig hantera smärtan

 

 Vad är fibromyalgi? 

– Fibromyalgi är ett smärtsyndrom som innebär värk och ömhet i flera delar av kroppen. Även trötthet, sömnstörningar och andra symptom är vanliga. 

 

Hur många lider av fibromyalgi och varför drabbas man? 

– Fibromyalgi drabbar mellan 1,5 och 4,5 procent av befolkningen, varav 80 procent är kvinnor. Orsaken till fibromyalgi är inte känd och sjukdomen finns även hos barn.

 

Är fibromyalgi kroniskt?

– Ja, fibromyalgi räknas som en kronisk sjukdom, det vill säga att man har den i mer än sex månader. Men om sjukdomen är livslång eller inte är oklart. Om symptomen kan avta så att man inte längre uppfyller kriterierna för diagnosen efter behandling är en vetenskaplig fråga som behöver utvärderas ytterligare.

 

Hur påverkas vi psykiskt av långvarig smärta?

– När smärtan inte försvinner påverkar det vårt beteende i stor utsträckning eftersom vi instinktivt börjar undvika situationer som gör ont. Det är logiskt, men problemet är att undvikande av smärta tenderar att sätta livet i skymundan och ger följdproblem som nedstämdhet eller ångest. Undvikandet funkar för stunden men löser egentligen inga problem eftersom smärtan finns kvar.

 

Hur kan man minska risken att drabbas av fibromyalgi?

– Som det mesta kan olika former av belastning kopplas till debut av symptom, men bör inte ses som en direkt orsak. Att motverka utveckling av fibromyalgi handlar nog mer om att vid förekomst av symptom inte hamna i onda cirklar där man riskerar bli mer passiv och undvika sådant som ger livet mening.

 

Vad går ACT-terapi ut på?

– ACT handlar om att man får lära sig att leva i stället för att överleva. En viktig del är att uppmärksamma patienten på sina beteendemönster. Vi ställer kritiska frågor av existentiell karaktär. Vad vill du ha för liv? Det är upp till dig att fatta beslut om hur du vill hantera smärtan. Är det viktigast att hålla den på så låg nivå som möjligt med risken att då behöva försaka saker i livet? Eller vill du leva ett mer innehållsrikt liv med risk att smärtan till och med kan bli värre?

 

Hur övar man sig på att inte bara reagera instinktivt?

– Att få syn på sina beteenden, tankar och känslor är ett viktigt steg. Först då kan du välja hur du ska förhålla dig till dem. I stället för att reagera instinktivt lär du dig att välja.

 

Kan metoden minska eller ta bort värken? 

– Smärtlindring är inte målet med ACT. Oftast är smärtan ungefär densamma eller något mindre, men de som genomgår ACT-behandlingar beskriver ofta ett betydligt mer aktivt och innehållsrikt liv. De flesta patienter börjar göra mycket mer av det som betyder mycket för dem i livet, som att träffa kompisar eller arbeta. Livets cirklar vidgas och livsutrymmet blir dramatiskt förbättrat.

 

 

Chatt med fibromyalgiläkaren Jan Lidbeck 2011-01-11
Fibromyalgi-special: En lättnad att få diagnosen
Scroll to Top