Jag slutade stressa – och sänkte mitt höga blodtryck!

Varje dag tar Barbro Andersson cykeln från hemmet i centrala Gävle till sjukhuset där hon arbetar. Vardagsmotionen gör henne pigg och glad.

Den där vackra försommardagen 2004 hade Barbro Andersson, 62 år, som arbetar som läkarsekreterare på hudkliniken på Gävle sjukhus, ovanligt stressigt på jobbet. Det var mycket att göra och till råga på allt hade hon en elev som hon skulle ta hand om och lära upp. När Barbro skulle ta en förmiddagsfika tillsammans med kollegorna kände hon att något inte stod rätt till.

 

Jag blev yr, det började susa i öronen och jag kände mig svimfärdig. En sköterska kom springande med en bår som jag fick lägga mig på, sedan tog hon blodtrycket och det visade sig vara skyhögt, 220/110 mm Hg, säger Barbro.

 

Hon blev omedelbart inlagd på akuten för vidare provtagning och kontroller och en remiss skickades till sjukhusets medicinklinik. Men redan samma eftermiddag var Barbro tillbaka på jobbet. Efter några dagar fick hon en tid hos läkaren Anders Dahlqvist, specialist på högt blodtryck och hjärt- kärlsjukdomar, som konstaterade att orsaken bakom Barbros höga blodtryck bland annat låg i hennes höga arbetstempo.

 

I tre år hade hon stigit upp klockan två på natten för att dela ut morgontidningen, därefter snabbt hem för en dusch och sedan vidare till heltidsjobbet på sjukhuset.

– Det är klart jag var trött, men inte kopplade jag ihop det med mitt blodtryck. Till slut protesterade kroppen ändå och sa ifrån, säger hon med ett lågt skratt.

 

Levde i chock

Doktor Dahlqvist gav stränga order om att dra ner på tempot. Idag jobbar Barbro deltid på sjukhuset och tidningarna får någon annan se till att dela ut.

 

Stressen var en viktig orsak bakom det höga trycket. Men medvetenheten om att hon också hade en ärftlig riskfaktor fanns där. Bara 47 år gammal, när Barbro var 15 år, dog hennes pappa i en hjärtinfarkt, och 36 år gammal gick hennes bror bort i samma sjukdom.

– Det var en jobbig tid som satte sina spår, jag levde nästan helt i chock under en period. Trots det tänkte jag inte så mycket på att jag själv låg i riskzonen, säger Barbro, som förutom det höga blodtrycket också lider av sömnapné och kärlkramp i benen, så kallad fönstertittarsjuka, som innebär att man får ont i benen när man går korta sträckor.

 

Kärlkrampen har hon opererats för och en CPAP-apparat hjälper till att blåsa in en lätt luftström som underlättar andningen när hon sover.

Det tog tid att ställa in rätt dosering på blodtrycksmedicinen, men nu fungerar den bra och Barbro tar både Losartan och Felodipin, som både håller trycket nere och motverkar kärlkramp.

 

Men det viktigaste jobbet har Barbro gjort själv.

– Den första och viktigaste förändringen var rökstopp. Nu blir det högst någon enstaka cigarett vid något festligt tillfälle. Och att röra på sig har blivit en skön vana.

 

Slutat stressa

Varje dag tar Barbro cykeln från hemmet i centrala Gävle till jobbet på sjukhuset, om hon inte promenerar, vilket tar ungefär en halvtimme. Hon tar också gärna trapporna och låter hissen stå. Vardagsmotionen har gjort gott för hälsan och välmåendet.

– Jag rör mig lättare och är mycket piggare än om jag bara suttit och dåsat framför teven eller datorn.

 

Ett par gånger i veckan brukar det också bli lite styrketräning för mage, rygg, ben och axlar i gymet på jobbet. Under sommaren har det dock blivit lite si och så med träningen. Men nu ska de extra semesterkilona på magen bort, konstaterar Barbro, som annars är rätt nöjd med vikten.

– Jag har alltid varit ganska slank, har aldrig varit svag för fet mat eller kaffebröd och ätit rätt så sunt. Men nu är jag extra noga med att få i mig mycket frukt och grönt och så tar jag en matsked äppelcidervinäger varje dag, eftersom jag inbillar mig att det håller nere matlusten.

 

Ett extra tillskott av omega 3-fettsyror blir det också, eftersom det håller nere det onda kolesterolet. Framför allt har Barbro helt slutat stressa.

– Jag ser alltid till att vara ute i god tid om jag ska någonstans, för att slippa jäkta.

 

Nu har blodtrycket gått ner till ungefär 160/70 mm Hg.

– Stressen och mina gener var boven i dramat för min del, säger Barbro.

 

Hon vill ha många goda år till med ögonstenarna – barnbarnen Calle 20, Anna 17 och Linus 12 år. Hon tillbringar så mycket ledig tid som hon bara kan med dem.

– Det gäller att orka hänga med i deras tempo, men det går bra. Tack vare rätt medicinering och en bättre livsstil mår jag bra idag. Gå och kolla blodtrycket regelbundet, speciellt om du har en genetisk riskfaktor eller har känt dig ovanligt trött under en längre tid, det är ett råd jag gärna vill dela med mig av!

Barbro tillbringar så mycket tid som hon bara kan tillsammans med barnbarnen Calle, 20, Anna, 17 och Linus, 12.

 

Professorn Karin Manhem:
Undvik snabbmat! 

 

Karin Manhem är professor i medicin och överläkare på Sahlgrenska universitetet i Göteborg. Hennes specialområde är högt blodtryck och hon både forskar i ämnet och arbetar kliniskt med patienter.

 

Hur vanligt är högt blodtryck och vad är orsaken bakom?

– Nästan 30 procent av den vuxna befolkningen i Sverige är drabbade och det gäller både män och kvinnor, men kvinnors höga blodtryck brukar debutera lite senare i livet. I 70-årsåldern har ungefär 70 procent av kvinnorna högt blodtryck. Orsaken kan vara genetisk. Men ofta handlar det om omgivningsfaktorer, som hur fysiskt aktiv man är, om man har bukfetma, diabetes, höga blodfetter, röker, hur mycket alkohol eller salt man konsumerar eller hur stressigt man har det omkring sig. Jag har sett många patienter som fått ordning på sitt blodtryck när de gått i pension och fått ett lugnare tempo i livet.

 

Vad får man för symtom?

– Det bekymmersamma är att de flesta får väldigt få eller inga symtom alls. Men har man gått länge med ett högt blodtryck kan man få huvudvärk, svårt med andningen och dålig kondition.

 

Vilka sjukdomar ligger man i riskzonen för om man har högt blodtryck?

– Stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt och njursvikt, men nu har vi överlag blivit duktigare på att behandla de här sjukdomarna. Har man bara ett förhöjt blodtryck och inga andra riskfaktorer som rökning, höga blodfetter eller diabetes, så är risken måttlig att drabbas av stroke eller hjärtinfarkt.

 

Är högt blodtryck en ålders- eller livsstilsrelaterad sjukdom?

– I studier på enstaka befolkningsgrupper som lever på vegetarisk kost och rör på sig mycket har man hittat ytterst få fall av högt blodtryck som är åldersrelaterat. Livsstilen är med andra ord väldigt avgörande för om du drabbas eller inte.

 

Vad finns det för medicinsk behandling?

– Det finns fyra väletablerade typer av mediciner som sänker trycket. En är diuretika, ett milt vätskedrivande läkemedel. En annan är kalciumblockerare, en kärlvidgande behandling. En tredje grupp är ACE-/ARB-hämmare, ett hormon som reglerar trycket. En fjärde grupp är betablockerare som reglerar kroppens stresshormoner.

 

Vad kan man göra själv för att få ner trycket?

– Rör på dig dynamiskt – simma, cykla, promenera eller gå stavgång i 30–40 minuter, helst varje dag eller minst tre gånger i veckan. Styrketräning är också betydelsefullt, det bidrar till bättre muskelfunktion och bättre syretillförsel till kärlen. Håll koll på vikten och var måttlig med alkohol.

 

Hur viktig är kosten?

– Studier har visat att en medelhavskost med mycket fisk, grönsaker, frukt och olivolja har god effekt. Laga maten själv, salta inte extra och undvik snabbmat som ofta både är för fet och för salt.