Hudläkare Mats Berg är verksamhetschef på hudkliniken Sörmland, som tillhör landstinget. Här svarar han på våra frågor om håravfall.
Vad menas med sjukligt håravfall?
– Det är naturligt att tappa cirka 100 strån om dagen, men det finns tre vanliga sjukliga varianter. Vanligast är den ärftliga, som drabbar män och ibland även kvinnor. Hälften av alla 50-åriga män har den varianten, då hårsäckarna reagerar på det manliga könshormonet. Håravfallet kan starta redan i unga år med att håret tunnas ut mot tinningarna och mitt på hjässan.
– Sedan finns sjukdomen Alopecia areata, som drabbar en procent av alla män och kvinnor, fläckvis eller helt. Den har autoimmuna orsaker (immunförsvaret angriper den egna kroppen) och det finns ingen effektiv behandling. Men hälften av alla drabbade får tillbaka sitt hår inom ett halvår.
– Slutligen förekommer diffust håravfall, som drabbar båda könen och är en lurig åkomma eftersom orsakerna varierar så mycket.
Varför drabbas man av diffust håravfall?
– Graviditet är den vanligaste orsaken. Hårsäckarna går då ofta in i ett viloläge och släpper inte hårstrån på “normalt” vis. Efter förlossningen kan kvinnan istället tappa hela tussar. Men hon har goda utsikter att få tillbaka det hon förlorat.
– I en del fall ligger sjukdom bakom håravfallet. Låg ämnesomsättning eller lågt blodvärde kan leda till att man tappar håret, vilket förstås bör utredas. Sköldkörtelhormon eller järntabletter kan sättas in och motverka håravfallet.
– Sedan kan vissa behandlingar, som t ex med cytostatika, cellgifter påverka hårväxten. Men man kan också reagera individuellt på ett visst läkemedel och det bör undersökas närmare. Vissa studier pekar på att stress kan ligga bakom. Det kan handla om psykisk stress, till exempel en sorgereaktion, eller fysisk stress på grund av en svår infektion, operation eller skada. Också här är prognosen hoppfull.
– Åldern påverkar också. Även hårsäckarna åldras, så är man 60-70 år gammal är det naturligt att fåt tunnare hår.
Vad gör man om håret inte vill komma tillbaka?
– Det brukar i allmänhet ta ett halvår innan håret börjar komma tillbaka. Men blir hårförlusten permanent är det förstås psykiskt påfrestande, särskilt för yngre kvinnor. För dem har ju håret oftast en väldigt stor betydel-se. Ibland spelar också kulturella skillnader roll, att ha ett tjockt vackert hår upplevs höja ens värde som kvinna. Så i svåra fall, när hårförlusten upplevs som mycket påfrestande, kan det bli aktuellt med hårtransplantation eller någon form av peruk.
Har inte laserbehandling någon effekt?
– Nej, medicinerna Rogaine och Propecia är de enda dokumenterat ef-fektiva medlen och fungerar bara mot manligt håravfall. Mjuklaser tillskrivs olika egenskaper, som att vara hårstimulerande, men det är inte seriöst. Laser kan användas till hårborttagning, men inte motsatsen.
– Inte heller mineraler och liknande som tillförs utifrån har någon bevisad effekt annat än som placebo – att det kan fungera eftersom man tror att det ska fungera. Ibland kommer håret också tillbaka utan att man riktigt vet varför. Eventuellt handlar det då om att hårsäckarna har självläkt. Rogaine, läkemedlet som fungerar mot manligt håravfall, var faktiskt från början en medicin mot högt blodtryck! Varför det har effekt vet vi inte.
När ska man söka läkare?
– I princip är det bara meningsfullt att göra det av följande anledningar:
*Om man misstänker att man har blodbrist eller sänkt ämnesomsättning.
*Om man är man och inte tycker att Rogaine hjälper tillräckligt bra. Propecia är receptbelagt.
*Om man har total alopeci, det vill säga att man blivit helt skallig. Då kan man få hjälp med en peruk, som landstinget står för.
