Jonas Richtoff är allmänkirurg samt urolog och arbetar på Kirurgkliniken, Ljungby lasarett. Han har varit verksam inom området sedan 1993 och svarar här på våra frågor om njursten:
Vad är njursten?
– En sjukdom där det bildas “stenar” (saltkristaller) i njurar, urinledare eller urinblåsa. Cirka 10–20 procent av männen och 3–5 procent av alla kvinnor drabbas av njursten någon gång i livet.
– Du kan ha njursten men knappt märka det, 70 procent kissar spontant ut stenarna. Om de fastnar i urinledaren kan du få ett så kallat njurstensanfall med svår smärta.
Vilka är symtomen på njursten?
– Det vanligaste är en ensidig akut smärta i flanken, ut mot sidan. Smärtan kan stråla ner mot ljumsken, ryggen, blåsan samt mot pungen hos män. Var det smärtar beror på var stenen befinner sig.
– Vid ett njurstensanfall kan det göra så ont att det är svårt att vara stilla och därmed kan det vara besvärligt att undersöka patienten, som oroligt vankar omkring.
– Anfallet kan vara mellan en halv timme till någon timme och det är inte ovanligt att drabbas av illamående, kräkningar, blod i urinen samt urinträngningar. Feber och frossa kan även förekomma och det kan vara ett allvarligt tecken på att stenen täpper till så att urinen inte kan passera ut. Då kan njuren tillfälligt behöva avlastas med en nefrostomi, en slang som sätts in i njuren så att den kan tömmas på urin.
Hur ställer du en diagnos?
– Diagnos ställs genom patientens symtom och förekomst av blod i urinen. I oklara fall måste man utesluta andra sjukdomar som till exempel blindtarmsinflammation och tarmvred. Läkaren tar prover och letar efter infektion och blod i urinen.
– Röntgenundersökning och/eller ultraljudsundersökning av urinvägarna kan bli aktuellt för att upptäcka stenarna.
Finns det olika typer av njurstenar?
– Ja, fyra olika sorter. Kalciumoxalatstenar (oxalsyrastenar) är vanligast och de som drabbats av denna stentyp bör undvika ett rikligt intag av till exempel ananas, choklad, nötter, rabarber, spenat och te.
– Uratstenar kan också bildas. Ett lågt pH-värde i urinen ger en större risk att drabbas, till exempel vid gikt, cellgiftsbehandling, om du har opererat tarmen eller lider av vissa blodsjukdomar.
– Cystinstenar bildas på grund av en defekt i njurfunktionsapparaten. Orsaken är ärftlig och vi kan se i urinen om du är drabbad av detta. Slutligen finns det infektionsstenar som bildas av olika bakterier i urinvägarna.
Hur stora kan stenarna bli?
– Är stenen under 5 mm kissar man ut den av sig själv. Är den över 8 mm krävs oftast någon form av behandling. Om den är ännu större, 2–3 cm, måste vi ibland operera för att ta bort den.
– Vissa yrkesgrupper, till exempel piloter och lokförare, behandlas alltid oavsett storlek på stenen. De kan inte riskera att få ett njurstensanfall under arbetstid, eftersom det kan medföra risk för andra.
Vad finns det för behandling?
– Utöver smärtstillande medicin är det vanligast med stötvågsbehandling; ultraljudsvågor som krossar stenen. Vi skjuter cirka 1 000–2 000 stötar på stenen och senare kissar patienten ut stenbitarna. Behandlingen är enkel, skonsam och smärtfri men du kan bli lite öm i huden. Ibland kan det krävas flera behandlingar men de flesta blir hjälpta.
– Om det inte fungerar kan vi gå in med ett instrument kopplat till en tryckluftsborr och därigenom hacka sönder stenen, som pulvriseras.
– Om ingen av dessa metoder hjälper återstår operation.
Och om stenen sitter i urinledaren?
– Då kan vi också använda stötvågsbehandling, tryckluftsborr eller laser, som sönderdelar stenarna. Utvecklingen har varit enorm inom det här området. Förr opererade vi nästan alla patienter, idag är behandlingen mycket skonsammare och kan oftast göras över dagen.
Finns det något som patienter med njursten bör tänka på för att förhindra fler anfall?
– Drick rikligt med vatten, minst 2 liter jämnt fördelat över dygnet. De flesta dricker för lite.
– Om du drabbats av oxalsyrasten finns ett knep att ta till — nämligen att dricka mjölk som binder syran som då går ut i tarmen istället för att fällas ut i njurarna. På så vis kan du ändå äta rabarber, spenat och så vidare.
– Det är 50 procents risk att få återfall med njursten. Du kan behandla dig själv i hemmet med smärtstillande medel, men får du många anfall kan det påverka njurfunktionen. Då är det viktigt att utesluta att stenen inte stänger av urinflödet, eftersom njuren kan skadas.
Finns det någon ny behandling på gång?
– Det forskas intensivt och man vill bland annat försöka förebygga att patienter bildar njursten. Det finns redan ett par mediciner som kan hjälpa men fler är på gång.
– Säkerligen kommer laserbehandlingen av stenar att vidareutvecklas. Instrumenten blir dessutom finare, så att vi exempelvis slipper riskera att skada urinledaren vid behandling.
