Henry Nyhlin är docent och överläkare vid Karolinska Sjukhuset Huddinge och specialist i mag-tarm-sjukdomar. Han har lång erfarenhet av patienter med IBS (Irritable Bowel Syndrome). Dessutom undervisar han bland annat distriktsläkare i hur man bör ta hand om IBS-patienter på landets vårdcentraler.
Vad är IBS?
– IBS är egentligen ett samlingsnamn på en rad symtom som alla påverkar tarmen. Det är troligen inte en och samma sjukdom, utan flera olika. IBS är en så kallad funktionell sjukdom, man kan oftast inte se något fel i tarmen, trots undersökningar. För läkaren som ställer diagnos handlar det om att genom undersökning och provtagning utesluta andra sjukdomar. Men att det inte syns något i prov, betyder inte att sjukdomen är mindre besvärlig för den drabbade.
Hur vanlig är sjukdomen?
– Man räknar med att runt 15 procent av den vuxna befolkningen har IBS. Den är två till tre gånger vanligare bland kvinnor än hos män. De flesta som har sjukdomen är mellan 20 och 40 år, även om det finns en grupp som har besvären redan från att de är små. Det finns inga bevis att IBS är ärftligt.
Kan sjukdomen självläka?
– Ja, det kan den. Av dem som har IBS idag kan man räkna med att 20 procent är bra om ett år, utan särskild behandling.
Vilka är de vanligaste symtomen?
– Det är förstoppning och/eller diarré. Av patienterna har en tredjedel mest förstoppning, en tredjedel mest diarré och en tredjedel både och. Diarré är ofta mycket socialt handikappande och patienterna måste veta att de snabbt kan komma till en toalett. Går de på bio eller teater vill de alltid sitta på ytterplats, längre resor till exempel med flyg kan vara en omöjlighet.
– Även förstoppning ger problem. Gaser och magsmärtor är vanliga. Magen kan bli uppblåst, så att kläder inte passar, kvinnor kan se ut som de är gravida.
Vad beror IBS på?
– Det vet man fortfarande inte säkert. Det pågår mycket forskning, inte minst i Sverige. Det finns hypoteser att IBS orsakas av bakterier, och det pågår försök med antibakteriella läkemedel. Än så länge finns inget sådant godkänt av Läkemedelsverket. Vad man vet är att flera IBS-patienter, som fått antibiotika för någon annan sjukdom, har rapporterat att deras magbesvär har minskat eller försvunnit.
– Det finns teorier om att IBS har samband med hormoncykeln hos kvinnor. Man vet att besvären hos kvinnor ofta kommer strax före menstruation, medan däremot kvinnor som passerat menopaus, kan bli symtomfria.
– Eftersom sjukdomen inte kan påvisas genom provtagning eller undersökning blir många patienter misstrodda, och det är inte ovanligt att Försäkringskassan inte godtar IBS som orsak till sjukskrivning. Jag har själv haft diskussioner med Försäkringskassan och förklarat att den patient jag hade visst kunde arbeta, men bara om hon fick utföra sina arbetsuppgifter sittande på en toalett.
– IBS-patienter kan mötas av kommentarer som ”lite ont i magen har väl alla ibland” eller ”diarré kan ju vem som helst få utan att bli sjukskriven”.
Vilken behandling finns?
– Man kan angripa besvären från flera håll. Eftersom problemen nästan alltid utlöses av mat så är upplysning av praktisk art bra. Har man problem med gaser ska man inte äta lök och paprika, tugga tuggummi eller dricka kolsyrade drycker. Att äta långsamt, lägga ifrån sig besticken mellan tuggorna är ett råd som dietister brukar ge.
– Mot diarré är mediciner av typ Imodium verksamt, och för den som har förstoppning är lösliga fibrer effektivt. Jag har provat kosttillskottet Stomacol på ett par patienter, och resultatet var lovande. Fibertabletterna innehåller lösliga fibrer och är gjorda på ekologiskt odlad havre. Varje tablett är som en portion koncentrerad havregrynsgröt.
– Det finns också receptförskrivet läkemedel, som binder gallsafterna. Det har bra effekt för vissa patienter.
