Lars Norgren är professor i kirurgi och verksam som forskningschef för landstinget i Örebro. Han började arbeta med kärlsjukdomar i början av 70-talet och svarar på våra frågor kring fönstertittarsjuka.
Vad är fönstertittarsjuka?
– Det är en åderförkalkningssjukdom i benen. Blodkärlen i benen kan drabbas av åderförkalkning på precis samma sätt som blodkärlen i hjärta och hjärna.
Smärtan infinner sig när du anstränger benen, när du går. Då måste du stanna, stå stilla en stund och vila tills den oftast kraftiga smärtan lättat.
Vad är det som händer i benen?
– Pulsådrorna, blodkärlen i benen, har blivit förträngda och i vissa fall har de helt proppat igen på grund av åderförkalkningen. Många klarar av att leva med sina gångbesvär utan att tycka att det är alltför jobbigt. Vi läkare måste då påpeka att tillståndet är allvarligt, eftersom det ger en varning att även hjärtats och hjärnans kärl kan vara påverkade av åderförkalkning fastän du kanske inte har fått symtom därifrån ännu. Personer med fönstertittarsjuka har mer än en fördubblad risk att dö inom fem år av hjärt- och kärlsjukdomar.
– Endast en liten andel av dem som drabbats av fönstertittarsjuka utvecklar svårare kärlsjukdom i benen, med symtom som smärta vid vila och mycket smärtsamma sår.
Hur vanlig är sjukdomen och vem kan drabbas?
– 15-17 procent av alla över 70 år har fönstertittarsjuka. Det är ovanligt att få sjukdomen som ung, men från 50-60-årsåldern börjar den att bli allt vanligare.
Det är mycket vanligare att män drabbas, cirka 7 av 10 drabbade är män. Kvinnor har en hormonell skyddsmekanism, men i höga åldrar får kvinnor fönstertittarsjuka lika ofta som män.
Hur ställs diagnosen?
– Det gäller att vara vaksam som läkare eftersom symtomen ibland kan vara lätta att missförstå. En del patienter kanske berättar att de känner sig trötta i benen eller att de har lindriga bensmärtor och då kan symtomen misstolkas.
– För att ställa diagnos mäter vi blodtrycket vid ankeln med en blodtrycksmanschett. Vi lyssnar inte med stetoskop utan använder en liten ultraljudsdoppler ovanpå huden. Mätningen är enkel att utföra och kan göras på en vårdcentral. För att få diagnosen måste blodtrycket vara sänkt i benet.
Vad finns det för behandling?
– Det är mycket vanligt att den som har fönstertittarsjuka röker och rökstopp är den allra viktigaste åtgärden. Högt blodtryck och höga blodfetter (kolesterol) ska behandlas och en eventuell diabetes ska hållas under noggrann kontroll.
– Gångträning är oerhört viktigt. Gå helst flera gånger om dagen, men överbelasta inte benen så att du tvingas “släpa dig fram”. Du bör gå tills du får ont i benen, sedan ska du försöka gå lite till. Även vattengymnastik är bra, ja all form av träning där du använder benen är att rekommendera. Råd angående träning kan du få av en sjukgymnast.
– Vi ger alltid proppförebyggande medicin, framför allt för att minska risken för allvarliga symtom från hjärta och hjärna. De flesta med fönstertittarsjuka tar även medicin som sänker kolesterolet.
Berätta lite om den första medicinen mot fönstertittarsjuka.
– Tidigare fanns det ingen medicin som hjälpte mot smärtan i benen, inte ens smärtstillande läkemedel gav lindring. Men nu finns det en medicin – Pletal – som för många innebär att de kan öka sin smärtfria gångsträcka.
– Man måste dock komma ihåg att medicinen inte ersätter gångträning, som är lika viktig som tidigare. Vi ger medicinen till patienter som trots gångträning fortfarande har besvär.
Vad kan patienten själv göra för att må bättre?
– Att behandla sina riskfaktorer, t ex rökning är det allra viktigaste. Övervikt är heller inte bra och förmodligen har stress en viss negativ betydelse. Regelbunden gångträning är inte bara viktig för att förbättra gångsträckan och få mindre ont i benen, utan också för att förbättra allmäntillståndet och konditionen.
Pågår det någon intressant forskning i ämnet?
– Det forskas mycket och givetvis är det mest intressanta en medicin eller kanske ett vaccin som stoppar utvecklingen av åderförkalkning. Förmodligen kan detta bli verklighet i framtiden.
– Ett annat viktigt forskningsfält är att förbättra de mediciner som används i förebyggande syfte, med fokus på de risker som nämnts ovan.
