Doktorn: Det är viktigt att finna stressfaktorer i patientens vardag

Anders Berntsson är chefsöverläkare och specialist i psykiatri vid Danderyds sjukhus i Stockholms län. Här svarar han på frågor om utmattningsdepression.   Vad är utmattningsdepression...

Doktorn: Det är viktigt att finna stressfaktorer i patientens vardag

Anders Berntsson är chefsöverläkare och specialist i psykiatri vid Danderyds sjukhus i Stockholms län. Här svarar han på frågor om utmattningsdepression.

 

Vad är utmattningsdepression och vilka drabbas?
– Det är ett begrepp som är litet svårt att definiera. Utmattningsdepression kan drabba människor på många olika sätt. Det finns också olika anledningar till att man insjuknar. Vi har en grupp som helt enkelt drabbas för att de arbetar för mycket och har gått över en gräns för vad de orkar med. Den gruppen är dock relativt sett liten.

 

– En annan grupp är personer som arbetar “för litet” eller på ett sätt som inte ger dem någon stimulans. Man tycker inte att man har någon uppgift eller att man har samarbetssvårigheter eller upplever mobbingliknande situationer.

 

– En tredje grupp kan vara människor som har psykosociala problem, som man inte förmår lösa. En fjärde grupp är människor med svårförklarlig värk. Vi inom vården lyckas inte alltid se vad som egentligen utlöser värkproblemen eller förklara för patienten hur vi tänker oss smärtprocessen.

 

– Det finns alltså flera orsaker till att man drabbas av utmattningsdepression men sammanfattningsvis kan man säga att många av orsakerna verkar vara arbetsrelaterade på ett eller annat sätt.

 

Vilka är symtomen?
– Det förekommer många skilda symptom vid utmattningsdepression. De vanligaste är:

 

* Koncentrationssvårigheter eller minnesstörningar
* Påtagligt nedsatt förmåga att hantera krav eller att göra saker under tidspress
* Känslomässig labilitet eller irritabilitet,
* Sömnstörning
* Påtaglig kroppslig svaghet eller uttröttbarhet
* Fysiska symtom som värk, bröstsmärtor, hjärtklappning, magtarmbesvär, yrsel eller ljudkänslighet

 

– Minst fyra av dessa symtom ska ha funnits under två veckor, samt ha orsakat ett medicinskt noterbart lidande. Symptomen ska inte heller kunna förklaras på annat sätt.

 

När ska man gå till doktorn?
– Det här är nog den svåraste frågan att svara på. Ibland kan det mycket väl vara något man kan lösa med en bra samtalskontakt. En kurator på en vårdcentral kan vara till god hjälp. Men om man samtidigt känner uppgivenhet och livsleda, så bör man uppsöka sin doktor på vårdcentralen.

 

Vilka behandlingar finns det?
– Det finns en mängd olika behandlingar vid utmattningsdepression. Det är viktigt att ta reda på olika stressfaktorer i patientens vardag. Råd kring egenvård ska också ingå i behandlingsplanen. Avspänningsövningar, sömnträning, stresshantering och fysisk träning är andra viktiga områden som kan bli aktuella.

 

– Man kan dessutom inte nog poängtera att ett alkoholstopp är en mycket viktig framgångsfaktor om man lider av utmattningssymtom. Visar det sig att man lider av en klinisk depression behandlas man ofta med olika läkemedel, även om man med många typer av lindrigare depressioner kommer långt med bra samtalsterapi. KBT, kognitiv beteendeterapi, är en särskilt bra samtalsbehandling vid utmattningsdepression.

 

– Också kombinationen samtalsterapi och läkemedelsbehandling kan fungera, även om det ännu inte finns helt övertygande bevis på att det skulle förbättra depressionen.

 

Bedrivs det någon forskning inom området?
– Utmattningsdepression är ett intressant område och drabbar som sagt många människor. Det bedrivs en del forskning, bland annat på Karolinska Institutet. Där har professor Marie Åsberg och docent Alexander Perski arbetat med just utmattningsdepression.

 

Fall: Att ta hand om kalvarna är rena terapin för mig

Scroll to Top