Professor Per-Anders Abrahamsson är verksamhetschef på Urologiska kliniken Malmö-Lund, Universitetssjukhuset MAS. Han forskar intensivt kring prostatacancer och är dessutom känd internationellt genom sin roll som generalsekreterare för EAU, Europeiska Urologsällskapet.
Här svarar han på våra frågor om prostatacancer:
Vad har prostatan för uppgift?
– Den bildar den större delen av sädesvätskan. PSA bildas också här, ett enzym som förbättrar spermiernas rörlighet. Mängden PSA går att mäta i blodet och kan användas för att upptäcka prostatacancer.
Vem kan drabbas av prostatacancer?
– Drygt 10 procent har en ärftlig form, men den största riskfaktorn är ålder, sjukdomen ökar vid stigande ålder. Vi ser 8 000 nya fall per år i Sverige och medelåldern vid insjuknandet ligger närmare 70. Det är den vanligaste cancersjukdomen bland män.
Är det vanligt att inte ha symtom?
– Ja, de flesta känner inte av sjukdomen i tidiga skeden. En del har mindre besvär med att ofta behöva kissa, men det kan även bero på att prostatan är förstorad. Prostatan växer nämligen med åren och då blir urinröret trängre.
Hur ställer du en diagnos?
– PSA-värdet mäts via blodprov och vid förhöjt värde ska utredning erbjudas. Men värdet kan även vara förhöjt till exempel om prostatan är förstorad.
– Numera har vi sänkt gränsvärdet till 2,5 om du är yngre än 50 år. Vid 55–65 år är gränsvärdet 3 och vi ökar gränsvärdet med 0,5 för varje tioårsperiod.
– Vid misstanke om cancer tar vi ultraljud av prostatan samt vävnadsprover, för att se om vi hittar cancerceller. Därefter bedömer vi elakhetsgrad och risker med eventuella ingrepp.
Vilken är din åsikt om screening för prostatacancer?
– Sedan i våras har en del landsting börjat diskutera ett eventuellt införande av screening eftersom ny forskning visar att detta medfört en dramatisk minskning i dödlighet på 22 procent. Men screening är inte positivt för alla män. Problemet är att alla inte behöver behandla sin prostatacancer. 20–30 procent av dem som får cancerdiagnosen kommer aldrig få bekymmer av den eftersom den är harmlös och växer så sakta att de aldrig får symtom.
– Om behandlingen vore helt utan biverkningar skulle vi kunna acceptera att vi överbehandlar var fjärde patient.
Vad finns det för behandling?
– Vi kan avvakta, stråla bort cancern eller operera bort prostatan. Vilket som väljs beror bland annat på vad det är för slags tumör och vad patienten föredrar.
– Sedan 2005 används robotkirurgi i Malmö, Lund och Stockholm. Vi använder titthålskirurgi och via en TV-skärm styrs en robot med fyra armar. Till dem kopplas instrument som styrs via en dator. Det är ett mindre kirurgiskt ingrepp än en vanlig operation.
Hur vanligt är det att få biverkningar efteråt?
– Vi uppskattar att färre än 5 procent får ett bestående urinläckage om de har opererats av en erfaren kirurg. Blir du behandlad i ett tidigt skede är risken att få problem med potensen minst 30 procent.
Hur ter sig livet efteråt för dessa opererade män?
– Numera har vi penisrehabilitering; det är här de potenshöjande läkemedlen Viagra, Cialis och Levitra kommer in. De har olika verkningstid och biverkningar, så ge inte upp om tabletten inte fungerar. Prova i så fall ett av de andra läkemedlen. Ju tidigare du börjar med medicinen, desto större chans är det att erektionen kommer av sig själv.
– Caverject är ett medel som sprutas in i svällkropparna i penis och ger erektion inom några minuter. Till skillnad från tabletterna får du erektion utan att vara sexuellt stimulerad.
– Dessutom finns medicinen Bondil, ett litet stift som förs in i urinröret. Det fungerar på ett liknande sätt som Caverject.
Hur mycket påverkar den mentala inställningen?
– Tidigare har vi inte förstått hur viktigt det är med psykologisk bearbetning för patienterna. Budskapet cancer är så laddat. Numera är vi noggrannare när vi förbereder patienten på vad som ska hända. Vi erbjuder kuratorstöd samt bäckenbottenträning före och efter operation så att du lättare ska kunna hålla tätt.
– Jag har skrivit boken ”Prostatacancer”, som alla nydiagnosticerade patienter i landet får med sig hem. Vi har nämligen upptäckt att enbart hälften av informationen hos läkaren når fram. Jag brukar även råda alla att kontakta en patientförening och prata med andra drabbade patienter, som har ett annat perspektiv.
Finns det någon intressant forskning på gång?
– Ja, massor. I Malmö testar vi till exempel just nu kryobehandling, där vi dödar cancerceller genom att frysa dem. Något som kommit ännu längre är fotosensibilisering, då vi sprutar in en substans i blodet, som söker sig till prostata. Genom att sedan tillföra ett speciellt ljus aktiverar vi substansen som dödar cancercellerna. På så vis kan vi komma åt de riktigt små cancrarna.
– Inom två år tror vi att de nya behandlingsformerna kommer att kunna erbjudas, främst vid små cancrar. De är fördelaktiga eftersom vi kan spara nerver och på så vis rädda potensen och slippa urinläckage.
– Slutligen tittar vi på hur vi via urintest ska kunna diagnosticera prostatacancer. Idag kan det vara svårt att särskilja om det är en godartad förstoring av prostata, en långsamväxande snäll cancer eller en aggressiv sort. I urin har vi dock hittat biomarkörer som är förhöjda om det är en aggressiv cancer. Om 1–2 år gissar jag att urintestet kommer att vara etablerat.
Fall: Det gäller att försöka få ett fullgott liv efter diagnosen!
