Diskbråcksexpert: Diskbråck drabbar både ung och gammal
Robin Wakeham har en magisterexamen i ortopedisk manuell terapi. Sedan 2001 har han arbetat som sjukgymnast och driver Fysiocenter Odenplan i Stockholm tillsammans med sju sjukgymnaster. Här svarar han på våra frågor om diskbråck.
Vad är ett diskbråck?– Det är när en disk, som sitter mellan kotorna i ryggen och fun-gerar som en stötdämpare, spricker och buktar ut. Om bråcket trycker på nerver i ryggen kan det göra rejält ont. Det kan även uppstå en inflammation i området.
– Diskbråck är inte farligt, trots att det ofta gör mycket ont.
Vem kan drabbas?– Ung som gammal kan få diskbråck men de flesta är i 40-årsåldern. Det beror på att det sker en åldersförändring i disken. Efter 30 rör vi också på oss mindre, vi får barn och går kanske upp lite i vikt. Vi prioriterar felaktigt. Levnadsvanor och livsstil kan påverka och det tros även finnas en viss ärftlighet.
– En riskfaktor är rökning samt att sitta lutad över datorn i åtta timmar om dagen.
Vad kan man själv göra för att undvika sjukdomen?
– För att minska risken att få diskbråck bör du undvika att gå i höga klackar och ta bort allt tungt i handväskan så att du inte snedbelastar. Dessutom bör du sitta korrekt på stolen, använd hela ryggstödet och sitt inte ihopsjunken. Undvik även att arbeta med bärbar dator eftersom det ger en dålig hållning som sätter stress på ryggen.
Vilka är symtomen?– Smärtor i ryggen som strömmar ut i höft och ben. Du kan få stickningar, domningar och sämre känsel i ben, fötter och tår. Det kan bli svårare att styra rörelser i benet och även göra ont i ryggen när du nyser, skrattar eller hostar. Vissa får en lindrig form medan andra får svår smärta. Smärtan kan komma som en blixt eller smyga sig på successivt.
– Strålar smärtan ner i vad och fot är risken stor att det är ett diskbråck. Men ett diskbråck behöver inte göra ont, en tredjedel av alla som har diskbråck lever med det utan några som helst symtom.
Var kan jag söka hjälp?– Om du har allvarliga symtom, till exempel droppfot eller svår smärta, bör du åka direkt till akuten. Har du lindrigare symtom kan du söka hjälp hos en sjukgymnast, naprapat eller kiropraktor. Husläkaren kan också bedöma och ställa en diagnos, vilket är viktigt. Om du inte blir bättre bör du få remiss till en ortoped och röntga ländryggen.
– Värken brukar hålla i sig mellan 3 månader till 3 år, sedan bru-kar den klinga av successivt. Majoriteten blir bra till slut.
Vad finns det för behandling?– Vanligtvis börjar man med sjukgymnastik. Det är viktigt att hitta en aktivitetsnivå som fungerar, tillexempel promenader och bålstabilitetsträning. Sedan försöker vi att i långsam takt få igång patienten med ännu mer träning. Vi är experter på att hitta rätt rörelser på en korrekt nivå. Ofta är patienten rädd för smärtan och måste peppas till ett aktivt liv.
– Om inte vår behandling fungerar skickar vi vidare till ortoped och eventuell operation. Du kan även behöva antiinflammatorisk medicin. Men tar du bara tabletter och ligger och tittar på TV, är det hela dömt att misslyckas.
Expertens bästa tips:
Så lindrar du smärtan
Promenera dagligen
Ta en värktablett så att du kan återhämta dig.
Stressa mindre genom att stryka nästan alla “måsten”.
Se till att få mer sömn.
Skaffa en ryggexpert, till exempel en naprapat, personlig tränare eller en sjukgymnast som använder ortopedisk manuell terapi eller McKenziemetoden.
Använd kalla och varma omslag. Kalla den första tiden och därefter varma.
Sluta att röka och dricka kaffe.
Undvik stillasittande.
Varningssignaler vid ryggvärk
Upplever du något av nedanstående i kombination med ryggvärk, ska du snabbt bege dig till sjukhus:
Problem med avföring eller urin.
Nedsatt känsel i underlivet.
Svårigheter att få erektion.
Svaghet i ben och fötter
Ryggvärken väcker dig om nätterna eller blir värre när du vilar.
Du har varit med om en större olycka, t ex en bilkrock .
Smärtan är outhärdlig.
Träningen har betytt allt för Malin Fröstad. Tack vare den slipper hon nu den handikappande värken i ryggen. Här får hon råd av sin personlige tränare Martin Carboo.
Malin Fröstad, 39, kände sig totalt uppgiven den där höstdagen i fjol när hon var hos ortopeden och fick sin hårda dom. 10 år av ryggplågor med kronisk smärta hade nått sin kulmen och det fanns bara en utväg: att steloperera ryggen.
– Visst var det ett hårt bud, men jag accepterade läkarens beslut eftersom jag var villig att göra vad som helst för att bli kvitt min outhärdliga värk, säger Malin.
– Jag kände mig som en 80-årig gammal tant som inte ens kunde handla mat eller dammsuga utan att få svåra smärtor.
Idag är det en helt annan Malin som berättar sin livshistoria för oss när vi hälsar på i Farsta. Det är en glad och aktiv kvinna som beger sig till gymmet minst tre gånger i veckan.
| Ryggbesvären är som bortblåsta! Allt tack vare träning. Men vägen hit har varit krokig. – Det grämer mig faktiskt lite att det har tagit så lång tid i onödan, att experterna gav mig olika bud. Tidigare fick jag till exempel veta att jag absolut inte kunde träna och stretcha, tvärtom skulle jag vila min rygg. Ironiskt nog, eftersom det är träningen som slutligen gav mig min livskvalitet tillbaka. Kronisk smärta |
 Numera kan Malin äntligen göra saker som att åka pulka och simma tillsammans med barnen Destiny och Zebulon. |
Det är en sammansvetsad familj som tillbringar mycket tid tillsammans. Det var efter dottern Destinys födelse som de första smärtorna kom.
– Jag var mammaledig när jag fick ryggskott för första gången. När sedan Zebulon kom till världen år 2000 blev ryggen ännu sämre och jag fick mitt första diskbråck, det såg läkarna på röntgen. Den ischiasliknande smärtan gjorde fruktansvärt ont och gick rakt ner i höger ben.
– Jag fick en kronisk, daglig smärta. Tidigare hade jag tränat på gym, men det var inte att tänka på längre.
– Under årens lopp besökte jag olika läkare och ortopeder, men de tyckte att jag var för ung för behandling. De ville vänta och se om diskbråcket läkte ut av sig själv, säger Malin och fortsätter:
– Men jag blev bara sämre och var tvungen att äta olika mediciner, bland annat antiinflammatoriska och smärtstillande medel.
Svårt att arbeta
För 1,5 år sedan förvärrades smärtan ännu mer. Plötsligt kunde inte Malin längre sova på nätterna på grund av värken. Tidigare hade hon tvingat sig iväg till jobbet som barnskötare på en förskola, eftersom hon märkte att smärtan förvärrades när hon var hemma och vilade i sängen. Men när nattsömnen blev lidande blev det allt svårare att arbeta.
Hon kunde inte sova på högra sidan på grund av värk, och bara en liten stund på rygg innan smärtan blev olidlig. I ett försök att bli kvitt värken var hon uppe och gick på nätterna.
Till slut blev den fruktansvärda tröttheten och smärtan för svår. Ny röntgen visade att Malin hade fått tre diskbråck på tre olika ställen! Läkarna skrev nu ut starkare morfinliknande tabletter.
– Resultatet blev att jag gick omkring som i ett töcken. Medicinen tog i och för sig udden av smärtan, men smärtfri blev jag aldrig. Jag var konstant trött på grund av smärtan och tabletterna. Energin gick på sparlåga och så klart blev mina barn påverkade. Jag tvingades avstå från många aktiviteter med dem.
– Jag kände mig både orolig och rädd. Skulle mitt liv alltid vara så här?
Började träna
I september 2010 fick Malin äntligen en remiss till Stockholm Spine Center i Upplands Väsby, en mottagning som är specialiserad på diskbråck. Nu fick hon beskedet av ortopeden om steloperation. Eftersom de tre diskbråcken satt på olika ställen vågade man inte göra en vanlig diskbråcksoperation.
Samtidigt bad ortopeden henne, att som sista försök ta kontakt med en specialiserad ryggsjukgymnast för att se om det möjligen skulle hjälpa. Hon blev rekommenderad att besöka Robin Wakeham på Fysiocenter Odenplan i Stockholm och fick tre månaders respit. Om det inte hjälpte skulle ryggen stelopereras.
– Jag hade i och för sig hade jag testat sjukgymnastik några år tidigare, men då hade det inte fungerat, minns Malin. Men jag tänkte att jag inte hade något att förlora.
– Robin Wakeham tittade på mina röntgenbilder och sa att han förstod att jag hade bedrövligt ont. Jag var nästan gråtfärdig.
– Jag fick mjukstarta med små bålstabilitetsövningar och övningar för de inre magmusklerna. Efter en månad såg jag redan så pass stora resultat att jag kunde sluta med medicinerna.
– Robin bad mig även kontakta en personlig tränare. Det kändes härligt att äntligen få börja jobba med någon som vet exakt hur jag bör träna, och att någon överhuvudtaget sa att jag får träna!
Ny energi
– Nu hade jag två ryggexperter som tog hand om mig. Kombinationen sjukgymnastik och träning passade mig perfekt. Efter fem månader hade jag byggt upp styrkan i min rygg och var i stort sett smärtfri!
| Sedan dess har jag fortsatt att träna och slipper värken, trots mina diskbråck. Det är knappt jag tror att det är sant!
Inte nog med att Malin slipper smärtan och de starka medicinerna. Hon slapp även att opereras och därmed förlora rörligheten i ryggraden. – Idag kan jag istället få en trötthets-känsla i ryggen om jag tar i för mycket |
 – Jag är så oerhört glad över att träningen hjälpt mot smärtan. Men samtidigt känner jag mig lite bitter över att jag inte fått den här hjälpen tidigare, säger Malin Fröstad. |
och överanstränger mig eller gör någon konstig vridning med kroppen.
– Min energi är tillbaka och jag är rörlig på ett helt annat sätt. Nu kan jag umgås obehindrat med mina barn och åka pulka, simma och åka skidor, utan att få ont. Min rygg hindrar mig inte längre att leva som jag vill!
