Karin Schenck-Gustafsson är professor och överläkare i kardiologi på Karolinska universitetssjukhuset. Hon är också chef för Centrum för genusmedicin vid Karolinska institutet. Hon har skrivit boken Det brustna kvinnohjärtat (Prisma). Här svarar hon på våra frågor om brustet-hjärta-syndromet:
Är “brustet hjärta” och hjärtinfarkt samma sak?
– Nej, “brustet hjärta” är en form av akut hjärtsvikt som orsakats av att vänster kammare inte kan pumpa ut blod som det ska. Patienten kommer till sjukhuset med ont i bröstet och andra symtom som tyder på att det handlar om hjärtinfarkt, men det syns inga förträngningar i kärlen och EKG och blodprover visar inga tecken på hjärtinfarkt.
Går hjärtat verkligen sönder?
– Det går inte sönder, men på röntgen eller med ultraljud kan man se att vänstra kammaren antagit en speciell form. Den ser ut som en ballong med ett smalt skaft. I Japan, där sjukdomen upptäcktes på 1990-talet, har man gett utseendet ett namn, tako-tsubo, efter en bläckfiskfälla med liknande utseende. När vänstra kammaren ser ut så här kan hjärtat inte pumpa normalt utan sammandragningarna blir ojämna och ineffektiva. Det leder till hjärtsvikt, vätska i lungorna och patienten får svårt att andas.
Är det vanligt?
– Det är en sällsynt sjukdom, men fenomenet, som förbryllar hjärtläkarna, är kanske ändå vanligare än vi känt till tidigare.
Vad orsakar sjukdomen?
– Broken-heart-syndrome – på svenska brustet-hjärta-syndrom – kan utlösas av att man hamnat i svår psykologisk stress. Det kan ha utlösts av något svårt känslotrauma – en nära anhörig har kanske dött, något av barnen skiljer sig, man har varit inblandad i en trafikolycka eller utsatts för inbrott eller man har haft ett stormigt gräl. Stressen har fått skyhöga halter av stresshormonerna adrenalin och noradrenalin att pumpas ut i blodet.
Hur kan stresshormoner påverka vänstra hjärtkammaren så att den ändrar form och orsakar hjärtsvikt?
– Det finns olika teorier om det. En teori är att de mottagarceller – receptorer – som stresshormonerna sätter sig på är koncentrerade just i spetsen på vänstra kammaren.
Vilka drabbas?
– Nästan enbart postmenopausala kvinnor. Vi vet inte varför, men det kan bero på att östrogennivåerna sjunker efter klimakteriet. Östrogenet skyddar då inte längre mot de höga halterna av stresshormoner.
Är tillståndet livshotande?
– Det är mycket farligt. Man dör om man inte får behandling.
Vad gör doktorn för att reparera det “brustna” hjärtat?
– Vi sätter omgående in hjärtsviktbehandling med mediciner och andningshjälp och ibland måste patienten till och med läggas i respirator.
Blir man helt frisk efteråt?
– Redan efter två, tre veckors behandling är patienten återställd från hjärtsvikten och vänster kammare har fått tillbaka sin normala form. Det ser man tydligt med ultraljud på hjärtat. Men de höga halterna av stresshormoner som adrenalin och noradrenalin finns kvar i blodet länge efteråt och patienten är ofta mycket trött och medtagen.
Går det att förebygga att man drabbas av ett så här livshotande tillstånd?
– Det går förstås inte att helt klara sig genom livet utan att råka in i någon stressituation. Men det viktigaste är att man lär sig hantera stress och att man försöker undvika andra riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom som högt blodtryck, höga blodfetter, övervikt och rökning. Fysisk aktivitet är också stressdämpande och stärker hjärtat.
