Detta är autism
Autism är en funktionsnedsättning som innebär man har ett annorlunda sätt att ta in, bearbeta och tolka information. Det gör att man har svårt med socialt samspel och ömsesidig kommunikation. Man har också begränsade intressen och beteenden.
Detta är cerebral pares
Cerebral pares (CP) är en hjärnskada som påverkar rörelseförmågan. Lindrig CP, märks knappast. Har man spastisk CP är vissa muskler spända och kan inte slappna av. Vid andra typer av CP kan man ha ofrivilliga rörelser eller svårt med balans och samordning av sina rörelser. En del som har CP har också en utvecklingsstörning, men de flesta har det inte.
Bara 25 minuters bilfärd från den klassiska gatan Hollywood Boulevard i Los Angeles ligger Moonshadow ranch som ägs av Eva Lund från Sverige. Där har hon hundar, katter, höns, påfåglar och, framförallt, hästar.
Klockan är åtta och det är lördagsmorgon. På ranchen gör Eva och hennes assistenter, de unga volontärerna Emily och Elida, de sista förberedelserna inför dagens verksamhet. Eva har grundat organisationen Special spirit som har terapiridning för barn med autism eller funktionsnedsättningar.
Grinden till ranchen öppnas och dagens första elev, Paul Satamyan, kommer in med sin mormor Gayane och sina två bröder (de är trillingar). Paul, som har cerebral pares, har ridit hos Eva några månader, berättar mormor Gayane, som menar att ridningen är bra för hans muskler.
När Paul rider sitter han framför ridläraren Olivia Bull, samtidigt som Eva och Elida går vid sidan om och håller i honom.
– Vad säger vi för att få hästen att gå? frågar Eva.
– ”Walk on” säger Paul tyst, men ändå hörbart. Hästen börjar röra sig framåt.
På en bänk vid sidan av ridbanan sitter mormor och bröderna och hejar på. Paul, som har svårt att formulera ord, sa “Walk on” för första gången för några veckor sedan.
Under lektionen får Paul prova olika saker, som att ligga ner på hästen och rida baklänges. Han verkar orädd och ser ut att trivas. Eva vill gärna att eleverna, om de kan, också deltar i arbetet med att ta hand hästarna. Efter lektionen matar Paul hästen med morötter.
Under lektionen får Paul Satamyan prova på olika saker, som att ligga ner på hästryggen.
Efter lektionen ger Paul hästen några morötter. Det är inte bara ridningen som tränar musklerna.
Utbildad dansare
Eva kom till Los Angeles 1979 som 27-åring. Hon var utbildad vid balettakademin i Stockholm och hade jobbat på Riksteatern och privatteatrar i Stockholm. Men att slå sig fram som dansare i Los Angeles var svårt.
Hon tyckte om staden så hon beslöt sig för att stanna och tog andra arbeten. Hon jobbade som revisor, bland annat för en restaurang som ägdes av Arnold Schwarzenegger.
– En sak som jag tyckte om med USA på 1980-talet var att om folk gillade dig så satsade de på dig. Det fanns stora möjligheter, säger Eva.
En tid körde hon limousin, trots att hon aldrig gjort det tidigare.
– Min chef tyckte att det var tufft med en kvinna som chaufför. Min första körning var på nyårsafton 1986. Jag körde ut och knackade på dörren hos kunden och där stod Miles Davis, berättar Eva och skrattar.
Vid den tiden tid träffade hon engelsmannen Lawrence, som hon gifte sig med. De levde tillsammans, men 1999 gick han hastigt bort, bara 52 år gammal. Eva kände att hon inte ville bo kvar i USA. Hon reste till Europa och funderade på att starta på nytt där, men bestämde sig till slut för att återvända till USA.
En dag några år senare ringde en vän till henne och berättade att hon sett en hästranch som var till salu. Hon frågade om Eva inte ville köpa den.
– Jag tänkte “nej, det kan jag inte”, men så började jag räkna på det och la ett bud. Jag förlorade och det var jättebra för det var en ganska liten ranch som låg vid en mycket trafikerad väg. Men så hittade jag Moonshadow och köpte den för exakt tio år sedan.
Frihet på hästryggen
Eva hade ridit mycket under barndomen i Farsta, men hade ingen aning om vad det innebar att ha en ranch.
– Jag hade aldrig ägt en häst och visst inte vad jag gav mig in på. Jag började med att göra ett inackorderingstall. Jag ville också starta den typ av ridskola som vi har Sverige. Sådana finns inte här. I USA är ridning en sysselsättning för välbärgade. Fullträning kostar, med stallhyra, kanske omkring 15 000 kronor i månaden. Jag tycker ridning ska vara en sport för alla, speciellt för ungdomar säger hon.
En vän till henne hade en autistisk son och hon bestämde sig för att starta ett ridterapicentrum för autistiska barn och för barn med funktionsnedsättning. Eva utbildade sig och skaffade sig den nödvändiga certifieringen.
– När jag var barn så hade alla svenska ridskolor handikappridning. Då fick man hjälpa till med att till exempel leda hästar. Jag minns att de funktionsnedsatta barnen verkade förvandlas när de satt på en häst. Det verkade som de kände frihet.
De som kommer och rider hos Eva är mellan 3 till 62 år. De har, cerebral pares och framför allt autism.
– När jag började med den här verksamheten 2008 sa statistiken att ett av 510 barn hade diagnosen autism. Idag är det ett barn på 68. Det finns många olika anledningar till det. Idag diagnostiserar man oftare och många föräldrar tycker att en diagnos hjälper dem. Men det finnas säkert skäl som är kopplade till hur vi lever.
På ranchen är dags för nästa elev. Jona Celello och hans pappa John kommer springande. Jona har gått hos Eva i ett och ett halvt år, berättar John.
– När en vän till mig fick höra att Jona fått diagnosen autism rekommenderade han att vi skulle börja hos Eva. Det är fantastiskt att vara på ranchen med alla djur. Ridningen är bra för Jona för den hjälper honom att koncentrera sig. Men vi skulle vilja komma hit oavsett om Jona hade en diagnos eller ej, berättar John.
John Celello tycker ridningen hjälper sonen Jona, som har autism, med hans koncentration.
Fler idéer
På ranchen finns också en terapeut. Förutom terapiridning så har Moonshadow hästterapi, bland annat med en grupp fosterbarn.
– Hästterapi är inte ridning, utan fosterbarnen bara är med hästarna. Hästarna gör det möjligt att prata om många olika saker. Terapeuten kan till exempel säga. “När jag såg dig gå fram till hästen så backade den undan, varför tror du den gjorde det?” och så kan man börja nysta i saker, förklarar Eva.
Eva har en massa idéer för att utöka sin verksamhet. Hon visar hur folk gett henne Special spirit-stövlar och andra ridsaker. Nu vill hon starta en andrahandsbutik där de autistiska barnen kan hjälpa till. Någon har också donerat två stora spisar.
– Jag tänker att vi ska baka hund- och hästkakor i dem. Det är ett jättebra sätt att lära sig att mäta och öva finmotorik. Vi jobbar med en amerikansk organisation för autistiska barn som tycker att sådana arbetsmoment är bra. Jag vill också göra ett ridläger för svenska barn här på ranchen.
En del av hennes arbete består i att leta sponsorer och finansiärer. Det kan vara tungt, men Eva säger att barnen gör henne lyckligt.
– Föräldrar säger ibland att deras barn lär sig mycket av mig, men jag tror jag lär mig mer av deras barn, avslutar Eva.
Artikeln är publicerad i Hemmets Journal nr 35 2015.
Nu är det pappornas tur att bli ”hästtokiga”
Måns Möller: Viggo är inte som andra barn
