Annons
Annons
Annons

Annons
Annons

Res på egen hand

Krogsemester i Danmark
Krogsemester i Danmark

3 övernattningar
3 x frukostbuffé
2 x 2-rätters middag
1899,00
SEK
Krogsemester i Danmark
Krogsemester i Danmark

2 övernattningar
2 x frukostbuffé
1 x 2-rätters middag/buffé
Se hela resans innehåll
1249,00
SEK
Höstsemester i Sälen
Höstsemester i Sälen

2 övernattningar
2 x frukostbuffé
2 x smörgåspaket (gör själv)
Se hela resans innehåll
1499,00
SEK
Sommarsemester i Sälen
Sommarsemester i Sälen

3 övernattningar
3 x frukostbuffé
3 x smörgåspaket (gör själv)
Se hela resans innehåll
2249,00
SEK
Nordtysklands praktstäder
Nordtysklands praktstäder

4 övernattningar
4 x frukostbuffé
1 x välkomstdrink
Se hela resans innehåll
1799,00
SEK

Elisabet Höglund: Jag blev störtförälskad i torpet och slog till!

1
Reportage
Var försiktig och undersök noga allt vid husköp, skrev Elisabet Höglund i en tidningskrönika. Men när hon själv tittade på en stuga blev hon blixtförälskad och glömde alla goda råd. - Jag bara visste att det var huset jag ville ha!

Elisabet Höglunds sommarparadis söder om Stockholm blev till ett året runt-boende. I skogen härskar tystnaden. Blåbär finns runt knuten och Elisabet ger sig gärna ut med en liten hink. 

 

Några mil utanför Stockholms hårt bankande puls leder en smal grusväg fram till det lilla dalatorpet. Det enda som hörs i tystnaden är en envis gök och någon som hugger ved alldeles i närheten. Bredvid torpet finns ett nybyggt hus. Ett par välvårdade uthus gör bilden av idyllen komplett.

 

Här, mitt inne i skogen, bor folkkära journalisten Elisabet Höglund, 64, uppskattad för sina vassa, alltid väl underbyggda, intervjuer med makthavare. Dessutom är hon varmt omtyckt av TV-tittare för sin starka insats i programmet ”Let’s dance”.

Annons

 

Det är 25 år sedan Elisabet såg torpet strax söder om Tungelsta utannonserat i DN. Trött på alla hyrda sommarställen for hon dit en snögnistrande söndag i mars för att ta en titt, fast hon egentligen tänkt sig något annat norr om staden.

 

– På den tiden skrev jag krönikor i Damernas värld och hade betonat vikten av att vara mycket försiktig när man köper hus. Man skulle till exempel ta en kniv och undersöka om det fanns husbock i träet. Man fick absolut inte köpa grisen i säcken. Sen kom jag fram till husvisningen och blev störtförälskad, berättar hon med ett leende.

 

– Torpet var 35 kvadratmeter på den tiden, det fanns el, men inget vatten. Jag trängde mig fram genom folksamlingen till mäklaren och sa att det här huset vill jag ha.

 

– Då hade jag inte ens pratat med någon bank. Det var en söndag. Andra hade lagt bud. Men det blev mitt hus. Sedan många år bor jag här året runt.

Elisabets torp – det var kärlek vid första ögonkastet!

 

Det är en regnig och småkylig försommardag som vi träffas för att prata sommar. Elisabet har varit inne i stan på morgonen och medverkat i ”Gomorron Sverige” i SVT. När vi kommer håller hon i rasande fart på att avsluta en krönika till Expressen. Och efter vår träff ska hon tillbaka in till centrala Stockholm för fler möten.

 

– Jag håller oftast ett högt tempo. Ibland känner jag mig pressad. Jag kan längta efter att få vila. Samtidigt tycker jag ju det är roligt att jobba.

 

Åkte med badbussen
Barndomens sommarlov handlar bland annat om badbussen. Elisabet och hennes ett och ett halvt år äldre syster Birgitta fick traska långt till busshållplatsen från det lilla huset i Sävedalen i Partille. Där stod en lång kö med barn och väntade. Sen for bussen iväg till Kåsjön med flera timmars bad, simskola, trampolin och matsäcksmackor och varsin lemonad, gärna Guldus.

 

– Vi ville absolut inte åka badbuss, men mamma tvingade oss. Hon tyckte nog att det var skönt att ha lugnt i huset några timmar.

 

– Det var kalla somrar på 50-talet. Vi satt och frös och väntade på att få åka hem. Jag hade ett stort frihetsbehov och avskydde de organiserade aktiviteterna. Birgitta och jag ville hellre åka och bada själva, det fanns så många sjöar att välja på.
 
En gång åkte flickorna buss med pappa Freddy till Vättern och Visingsö. Där fick de åka remmarlag.
 
– Det var urtråkigt! Birgitta och jag ville hellre hitta på roliga saker i skogen. Vi byggde kojor, lekte Kalle Blomkvist och jagade skurkar.

Mamma Karin med döttrarna Elisabet, till vänster, och Birgitta.

 

– Pappa jobbade på posten och vi lånade hans postkärra. Då lekte vi engelska kungafamiljen och eftersom jag heter Elisabet fick jag vara drottning. Jag satt i kärran och vinkade och Birgitta körde mig.

 

Sommarlov betydde också plikter i hushållet.

 

– Vi hade höns hemma och fick repa gräs till dem varje dag. Vi blev också ivägskickade för att handla hönsfoder. Mamma sålde ägg och vi fick leverera till tanterna i trakten. Sen fick vi gallra morötter och riva gräslök. I och för sig var det väl bra att vi hjälpte till hemma, men så kändes det inte då.

 

Mobbad i skolan
 Om Elisabet får välja mellan havet och skogen, då väljer hon skog. Ändå var besöken i Marstrand höjdpunkten under sommarloven. Fasters mans mamma hade ett hus i Marstrand och där väntade salta bad, båtturer och lek med kusinen.

 

– Det var inte varje år vi åkte dit. Men det var alltid lika roligt. Vi såg fram emot semestrarna i Marstrand.

 

På ett allvarligare plan var sommarloven efterlängtade. Elisabets skoltid var fylld av rädsla. Hon var kraftig som liten och blev retad och mobbad.

 

En gång köpte hon sig fri från att bli slagen. Hon hade en påse äpplen och när plågoandarna kom emot henne på vägen hem räckte hon över frukten. ”Ni får dem om ni inte slår mig,” sa hon. Det minnet sved länge, Elisabet kände sig djupt kränkt.

 

– På somrarna var många bortresta, jag fick vara ifred. Det var skönt. Vi hade ju andra kompisar i närheten också.
 
Elisabet bodde kvar i föräldrahemmet tills hon var tjugofem år. Under tiden studerade hon i Göteborg.
 
– Jag fick inte flytta för mamma. Birgitta däremot flyttade hemifrån väldigt tidigt. Hon var mer rebell än jag.
Skidor och cykling var Elisabets stora intressen. Och med akademiska betyg i bagaget drömde hon om att bli journalist.
 
– En idrottsklubb i Borås ville att jag skulle tävla för dem. Jag tackade ja, men krävde ett tidningsjobb i utbyte. Jag började på Västgöta-Demokraten och mina arbetskamrater frös ut mig det första halvåret. Jag svepte in med mina betyg, utan journalistutbildning, och fick lära mig jobbet på jobbet!

Skidor och cykling var länge Elisabets stora intressen. Nu skriver, målar och läser hon istället.

 

Kamp för jämställdhet
Somrarna på den tiden var fyllda med tidningsjobb och tävlingscyklande. På helgerna kolliderade ofta plikterna.

 

– Någon gång cyklade jag en tävling istället för att gå till jobbet. Då blev det liv. 1975 slutade jag att cykla.

 

Elisabet är känd som en kämpe för jämställdhet. Hon arbetade som kommunreporter och ledarskribent och gjorde stora delar av tidningen själv, då ägarna LO-distriktet och det socialdemokratiska partidistriktet kom med ett erbjudande. Ville Elisabet bli chefredaktör?

 

– Gärna det, eftersom jag redan gör jobbet, svarade hon.

 

Oväntat kom starka protester från facket. Elisabet var för ung och orutinerad med sina 33 år, hette det. Det slutade med att chefsredaktörsjobbet gick till en Ebbe Carlsson, som många år efteråt skulle bli en rubrikernas man av andra skäl. Han var då 31 år.

 

– Jag stannade sju år i Borås. Det var både roliga och sorgliga år. Det sorgliga var att jag fick uppleva könsdiskriminering i kubik.

 

Det var Stockholm hon hela tiden haft som mål. Första jobbet i huvudstaden var på LO:s presstjänst. Som sommarvistelse hyrde Elisabet ett läckande hus på Värmdö. Hinkar på golvet fångade upp vattendropparna. Efter några somrar visste hon exakt var hinkarna stod bäst.

 

– Märkligt nog var det i detta hus som min kollega Jarl Alfredius dog långt efteråt. Han och hans fru köpte huset och hade rustat upp det ordenligt. Ett sammanträffande som kändes konstigt.

 

– Men 1984 tänkte jag att nu var jag väl ändå gammal nog att köpa mig ett eget torp. Så det gjorde jag.

 

Målar skogsmotiv
Elisabet var 52 år när hon träffade sin Bosse. Han trivs också ypperligt i det lilla dalatorpet. Huset bredvid, som Bosse byggt själv, ska bli galleri. Elisabet har blivit omtalad för sina målningar, många med vackra skogsmotiv.

Makarna har ett sommarparadis till, tjugotre mil från Stockholm.

 

– Det var roligare med torpet i skogen i början, när det var som en flyktplats från arbetet. Nu bor vi ju här jämt. Bosse kommer från trakterna kring Nora och Karlskoga. Där köpte jag ett litet hus i lilla Älvhyttan i Nora kommun.

 

– Det är en underbar natur med kalkstensberggrund. Jag gör väl samma saker här som där. Skriver, målar och läser. Men miljöombytet gör gott.

Elisabet och maken Bo Karlsson, 61.

Drömsemestern är att åka husbil genom Sverige. I början av 90-talet åkte Elisabet med sin mamma Karin i en hyrd husbil, från Göteborg till Stora Sjöfallet i inre Norrbotten och hem igen.

 

– Vi hade hyrt bilen en vecka, så det blev långa körsträckor. Men det blev en bra resa. En annan gång skulle jag vilja ha gott om tid på mig, kunna köra in på små skogsvägar och stanna vid små bäckar. Nu hatar Bosse husbilar, så det finns inte överst på listan!

 

Kanske åker de båda till Sydafrika eller Peru istället framöver. Världen är stor och det finns mycket att se. Solsemester är dock inget som lockar Elisabet. Det är nästan lika trist som en bussresa i organiserad form till en sjö med trampolin, simskola och regnblöta smörgåsar i väntan på hemfärd.

 


Elisabet trivs med lugnet i skogen - det utgör en skön kontrast till den hårt bankande pulsen inne i Stockholm, bara några mil bort.

 

Vid sidan av journalistyrket verkar Elisabet Höglund både som konstnär och författare. Hon har skrivit tre böcker och har under stora delar av sitt liv arbetat som konstnär.

Mera fakta
Visste du att...
... år 1987 fick Elisabet Höglund priset som Sveriges bästa arbetsmarknadsreporter av Svenska kommunalarbetareförbundet.
 
... Elisabeth vann SM i cykel både 1971 och 1972. Hon representerade IK Ymer i Borås. För samma idrottsförening vann hon även SM-guld i lag 1971, 1972 och 1973.
 
... Elisabet har arbetat både för Aktuellt och Rapport. Hon har även var europakorrespondent i Bryssel.
 
... Elisabet är även författare. Hon har skrivit ”Storkonflikten i den politiska debatten”, ”Kvinnans lilla deklarationsbok” samt ”Kvinnan, familjen & lagen”.
 
Text: Marita Nilsson
Foto: Per Arvidsson, privat bild
Publicerad: 2009-08-11

Kommentarer

1
17 aug 2009 15:31
Intressant reportage. Jag har läst en del om Elisabeths liv, men nu föll pusselbitarna på plats. Tävlingscyklandet (var pionjär med att vara kvinna), jämlikhetskämpandet m.m. och naturligtvis som journalist. Jag har sett Elisabeth mycket i TV-rutan och alltid gillat henne därför att hon går sin egen väg. En stark personlighet!
Skriv kommentar
Du måste vara inloggad för att delta

Inte medlem än?

Som medlem kan du...

  • Kommentera artiklar, delta i diskussioner och ge bilder "tummen upp"
  • Skapa din egen sida, egen blogg, eget fotoalbum och mycket mer

Nya handarbeten

Barnkofta med hästar 27 jul 2014 11:38 Leva
Barnkofta med hästar 27 jul 2014 11:38 Leva
Småkakor 26 jul 2014 10:18 Annettan
Sommarduk 25 jul 2014 18:52 HelenaGL
Sockor 22 jul 2014 19:11 Eva Olsson

Heikkis veckohoroskop

Heikki Vesa - Hemmets Journals astrolog

Efterlysningen

Tappat kontakten med någon? Sök bland våra efterlysningar!

Tarottorget

Vill du veta vad framtiden bär?

Spelklubben

Underhållande singel - och sällskapsspel!
Vi finns på Google+