Chatt med Benny Rosenqvist den 4 december 2014

Mona: Hej Benny, 1997 tog mina barns far livet av sig, vi hade då varit skilda ca 1-1,5 år, min fråga är varför gjorde han...

Mona: Hej Benny, 1997 tog mina barns far livet av sig, vi hade då varit skilda ca 1-1,5 år, min fråga är varför gjorde han detta mot sina barn och ja även mot mig som hela tiden har fått ta alla svåra beslut vilket inte har varit lätt och vilket också har tärt på mig. Tacksam för svar. Mona

Benny: Hej Mona! Först säger han förlåt, för han hade inte insikt, då, om hur hårt du och barnen blev drabbade av hans val att ta sitt liv. Han pratar om en stor svart filt, och att han inte ser någonting utan är nere i det djupaste hål, där han inte vet hur han ska ta sig ut. Han har varit där i flera år. Den smärtan han kände tog över allt. Det var det som var orsaken till att han tog sitt liv. Men han är runtomkring er, säger han.
Kram Benny

 

Syrené: Hej Benny ! Kan du ställa frågan till min mamma: Varför berättade hon inte sanningen om min pappa, och vem är han? Kommer jag att träffa han?

Benny: Hej Syrené! Först får jag ordet skamkänslor och förnekelse. Jag får en oro i hela kroppen. Och en förtvivlan. Och en man som inte vill ställa upp på barnet. Att kärleken till dig var stor redan när du låg i magen. Jag får inte fram vem som är din pappa. Jag försöker få henne att säga det, men hon vägrar. Men jag ser en bild framför mig. Han är 175 cm lång, vattenkammat hår bakåt, sned sidbena, luktar rakvatten och alkohol. Den är en pappa som aldrig skulle funnits för dig, säger hon.
Kram Benny

 

Christoffer: Hej! Min mormor gick bort för några veckor sedan. Har hon kommit över ordentligt till andra sidan? Är allting ok isåfall och är det något hon vill hälsa till mig eller min familj?

Benny: Kära Christoffer! Mormor säger att hon hade en kamp som var väldigt långdragen och hennes kropp var slut. Nu har hon fått tillbaka energin och känner igen sig själv. Hon är inte trött utan bara pigg. Hon sov mestadels tiden innan sin bortgång. Hon har kommit över, säger att hon sprang över och hennes pappa tog emot henne. De har en del att reda ut, säger hon. Hon kommer att visa sig för dig, vill vara din skyddsängel. Är det OK, svara henne högt eller i ditt huvud.
Kram Benny

 

Eva-lotta: Jag är medial, känner många. Men min mor som dog mystiskt i en brand (självmord eller mord?) känner jag inte. Inte min bror heller. Han dog av slarv med alkohol och sonens lugnande medicin eller var det självmord? Jag har ett tufft liv… finns de nära? Känner mig ensam och övergiven.

Benny: Kära Eva-Lotta. Hon säger att hon bara vaknade inte. Och att det inte är något som hon själv valt. Hon har haft enorma problem med mediciner som hon överkonsumerar och en del med alkohol. Din bror har ju andra problem psykiskt. Han berättar att han självmedicinerade och aldrig fick någon riktig diagnos, vilket han behövt. De är ju runtomkring dig, båda två. Hon pratar om ett ljus som brinner ner, som skapade den här elden, att det trillade. Lycka till med dina funderingar. Din mamma kommer att visa sig för dig. Du har känt av henne redan. Och med din gåva behöver du aldrig vara ensam. Andevärlden vill kommunicera med dig.
Kram Benny

 

Magnus: Hej Benny! Vem är det som “spökar” hemma hos oss? Dörrar öppnas, brandvarnaren tjuter, telefonen ringer och hunden skäller som ett tok 🙂 eller har allt en logisk förklaring? Tacksam för svar!

Benny: Kära Magnus. Jag vet inte om du känner det, men han presenterar sig som Gustav. En stilig man, välklädd. Ingen släkting utan han har med marken att göra, där du bor. Han ser ut som om han är förmögen, uppknäppt snygg rock, manchettknappar med stjärna på. Han är en poltergeist, så han kan även flytta på föremål och gå in i electricitet, telefoner osv och älskar att provocera människor. Han är inte elak, har bara en snobbig attityd. Detta är ett spännande möte, känner jag i mitt inre. Han kommer att ge bekräftelser till er.
Kram Benny

 

Bror: Hej Benny. Kunde vi ha gjort något mer för våran pappa än vi gjorde? Han led, vi led och vi gick nästan på knäna men ändå kunde vi gjort det bättre? Har jag rätt att han var med oss ända in i det sista fastän han inte kunde kommunicera med oss? Hur har pappa det nu? Någon hälsning?

Benny: Kära Bror. Oj, vad han led, till att börja med! Vilken smärta. Och han vet inte var han ska ta vägen. Jag vet inte var jag ska ta vägen nu. Får ont i hela kroppen; muskler, leder… Sen är det precis som smärtan försvinner, precis som om han blir vän med smärtan, kan ställa sig bredvid. Och de hittar smärtlindring för honom. Han säger att han var lugn i slutet, han kände er och såg er. Den fysiska kontakten var fantastisk för honom. Han kände sig älskad och vet att han är saknad. Men han vet också att han inte alltid uttryckte känslor så väl. Men han är känslomänniska, jag känner vilken känslig person han är. Han säger bara kärlek, kärlek, kärlek – ord räcker inte till. Han har det så bra. Han säger ett annat ord också tre gånger – tack, tack, tack. Och så kommer han med liljekonvaljer, det doftar, ett stort fång med vackra blad. Det är många liljekonvaljer.
Kram Benny

 

Peter: Känner min pappa att hans liv var bortkastat och bara kom att leda till sämre karma för honom. Han misshandlade min mor och söp slutligen ihjäl sig?

Benny: Kära Peter. Han har gått ner med den kunskapen av hur han beter sig. Också att han kunde valt annorlunda. Han valde det destruktiva. Negativ spiral pratar han om och en stor ilska, frustration och ångest. Han ser sig själv som så liten. Orden finns inte. Jag vet inte hur jag ska prata, säger han. Det är därför han slår. Din mamma är en fantastisk människa, för bra för honom, säger han. Han kände sig så otillräcklig, var inte värd henne. Idag förstår han. Det är en smärta i sig själv. Insikterna, karman som han byggt upp mellan mamma, dig och sig själv. Hans insikt är att han ska lösa det med kärlek i sitt nästa liv, förstår att du inte kan ta emot en ursäkt. Jag ser att han gråter i förtvivlan. Jag var inte stor människa, bara liten. Jag hade inte mer kapacitet. Jag är en usel människa. Men jag säger det ändå. Förlåt.
Kram Benny

 

Annecarina B: Benny… Saknar så min pappa som dog för flera år sen. Jag och min son sitter ofta och pratar vid hans grav… Hör han oss ? Kan man be dom avlidna om hjälp? Har en sjuk son som jag brukar prata med honom om och som jag ber att han ska hjälpa??

Benny: Kära Annecarina, samma, dito. Han saknar dig också. Er, er, säger han två gånger. Han följer din son, är hans skyddsängel, hjälper honom. Men pengar till en resa kommer snart. Han tycker det är enklare att ni pratar hemma än att ni kommer till kyrkogården, där är inte så trevligt, säger han. Han pratar om att du brukar sitta i sidan på soffan och tänka på honom och prata med honom. Då sitter han bredvid. Jag ser ränder i soffan, det kan vara en soffa han haft, det ser inte ut som din. Det ser ut som en 70-talssoffa. Ni har suttit där tillsammans. Han sitter och håller om dig nu. Han släpper aldrig er. Aldrig. Du är ju hans lilla flicka och kommer att förbli.
Kram Benny

 

Anette Vanke: Kära Benny! Våran son dog i leukemi 2000. Visste han att vi var där och hur har han det i dag med sina nära och kära på andra sidan? Kram Anette

Benny: Kära Anette. Mamma, klart jag vet, klart jag känner! Du svek aldrig, inte pappa heller. Han visste att han inte skulle bli så gammal säger han. Jag kände det på mig att jag inte skulle fixa det. Det var en stark kraft. Läkaren var så fantastisk. Han, den yngre läkaren, han jobbade verkligen för att hjälpa mig. Jag fick väldigt bra medicinsk hjälp. Och det kändes faktiskt som om jag skulle klara det. Sen kom allting mycket starkare tillbaks. Jag kunde inte fixa det. Var inte ledsen mamma, jag har känt mig så älskad. Jag väntar på dig, men det lär dröja länge. Men vi ses i drömmen. Från din lilla ängel

Kram Benny

 

Sara : Hej Benny, jag vill fråga min morfar om han inte var med och hjälpte till på den traumatiska flygturen för snart ett år sedan? Jag vet att jag såg honom före take off och skulle vilja tacka honom via dig! Tack vare honom och många andra är vi många som lever idag. Tack! / Sara

Benny: Kära Sara,
Jag gick in och ställde saker till rätta rent teknsikt. Jag lyfter planet högt upp, du vet vad jag pratar om. Det var på väg ner, men jag vände det uppåt. Det var inte meningen att ni skulle dö. Jag fick bara visa min kunskap och det är jag stolt över. Tacka inte mig. Tacka att du lever och uppskatta det liv du har. Ibland känns det, säger han, som om ni tar saker för givet. Sluta med det! Du kan bättre än så.
Kram Benny

 

Maria K: Kära Benny. Tack för ditt engagemang! Jag heter Maria och undrar om min fd älskade svärmor Kerstin eller min mamma Sylvia kan hjälpa mig och säga hur jag bäst ska stötta min yngsta dotter Molly framåt? Är Molly på rätt plats? All Kärlek! Maria

Benny: Kära Maria. Mamma Sylvia hälsar att hon är skyddsängel till Molly. Det är inte lätt att stötta henne, hon vill gärna klara sig själv. Mer självständig tjej får man leta efter. Men det är bra att hon vet att du finns där. Din mamma är så stolt över ditt sätt att sköta barn. Molly kommer att utbilda sig vidare, hon har mycket att ge andra människor. Stark men en skörhet med kraft i. Var stolt, säger hon. Men vilken söt mamma du har, bokstavligt. Hon måste vara väldigt vacker.
Kram Benny

 

Anna: Hej, min pappa dog för lite drygt 10 år sedan och min mamma för över 25 år sedan. Har nu under cirka en veckas tid börjat drömma mycket om dem och även om en del vänner till dem som också gått bort. Även min syster har haft en del drömmar under hösten om dem. Jag har inte drömt om dem på flera år. Varför? Är det något de vill säga?

Benny: Kära Anna. Vi ska återfödas nu, vi är tillbaks på väg till jorden, tillsammans. Vi kommer att mötas i det nya landet, där vindruvorna är vackra och det är väldigt sjungande språk, som heter franska. Du kommer att få dessa tecknen, se vingårdarna, lundarna. Pappa har alltid drömt att leva i en vingård, nu ska vi göra det tillsammans. Ni kommer efter oss dit. Mamma tycker du ska jobba med din medialitet. Det är lätt att kommunicera med dig, svårare med din syster. Hon är mer tveksam.
Kram Benny

 

Lena: Min älskade make gick bort i november förra året, efter en lång tids missbruk. Jag saknar honom så, kunde vi gjort något annorlunda, har han det bra nu? Så mycket som blev osagt mellan oss och jag tänker på honom varje dag.

Benny: Kära Lena. Den själsliga smärtan är slut. Jag har inte ont i själen mer. Jag känner ett hopp. Jag slipper en oro. Jag känner saknad också. Tack för allt det vackra. För allt det varma. För allt det äkta. För att du var där fast jag inte var värd det. Att du stannade fast jag inte var värd det. Du var fantastiskt, gav mig mer än jag var värd. Jag gav så mycket jag kunde. Om jag varit frisk, vet du hur mycket du fått. Du ska veta att du är högt älskad. Den vackraste kvinna jag någon sin sett. Jag kan inte tänka mig bättre partner. Jag vill att vår kärlek ska finnas för evigt. Saknar dig, verkligen… Underbart att få känna sig så älskad. Förlåt. Att jag inte visste bättre, att jag inte kunde ta kontrollen över mitt liv. Jag hade inte förmågan, försökte många gånger. Men kampen var för stor. Och driften mot det mörka så hopplös. Jag visste ingen väg. Jag hade svårt för att be om hjälp. Jag vet bättre nu. Jag vet också hur mycket jag älskar dig. Tänker aldrig lämna dig. Någonsin.
Kram Benny

 

Eva: Hej! Är hjärttransplanterad – hur förändrar det mitt förhållande till det andliga? Finns någon relation med givaren hos mig att förhålla sig till? Känslor eller kunskap?

Benny: Kära Eva. Tack. Jag lever vidare med dig. Jag var inte speciellt gammal, inte heller ung. Mitt hjärta är starkt. Likadant mina känslor. Jag var väldigt envis, känner du det? Med min envishet i mitt hjärta, som är ditt hjärta nu, klarar du allt. Jag är glad att det är du som bär mitt hjärta, bra att du uppskattar detta livet som du gör nu. Jag är med dig, jag håller din hand. Länge. Du har ett långt liv nu. Och det får jag leva med dig, länge till.
Kram Benny

 

Catrin: Min kära lilla pappa gick bort i oktober, samma dag som du somnade in var det något du sa till mig och Anders som vi inte uppfattade, när vi ställde frågan: Vad sa du? Viftade du bort det? Detta tänker Anders och jag på hela tiden efter din bortgång, vad var det du ville säga? Du är saknad pappa!

Benny: Kära Catrin. Det var stort, men ändå en bagatell. Jag har sagt det redan. Att jag inte var rädd. Jag var inte rädd för att dö längre. Och så ville jag säga att jag älskar dig. Det är ingen bagatell och ni vet det. Orken fanns där inte riktigt. Det var precis som om jag inte fick fram det jag ville. Det kom inga ord. Jag fick ge upp. Jag var tacksam att ni var där när jagt lämnade jordelivet. Ni svek aldrig.
Kram Benny

 

Lisbeth 1959: Jag undrar över min morbror som dog för ca 1,5 vecka sedan om han har kommit in i ljuset och besöker mig ibland och om han har träffat min mormor där?

Benny: Kära Lisbeth. Det missade jag inte, det vackra ljuset! Jag stod och tittade på det först. Det var så. Jag hade inte vågat tro att det var sant. Vi pratade om det innan, visste inte vad jag skulle tro. Mamma hämtade mig, kom med sin lilla hand och följde mig över på andra sidan. Du vet hur mormor kan le. Det går inte att säga nej till ett sådant leende. Hon ler med hjärtat och jag följde henne. Tryggt och kärleksfullt. Varmt var ljuset, kärleksfullt, enkelt och stort. Det var ett mirakel! Jag kommer och besöker er. Det tar bara lite tid. Jag måste lära mig en hel del om hur det ska fungera. Det verkar lite komplicerat, men jag fixar det.
Kram Benny

 

Tobias: Kan dom döda se in i framtiden?? Kan då dom leda mig på rätt väg vad det gäller kärlek o jobb?

Benny: Kära Tobias. På andra sidan existerar inte framtiden som framtiden, utan som ett nu, så de vet och ser. Tobias, du måste våga tro på kärleken: Och så måste du våga göra något nytt. Det jobb du har är du färdig med. Men du måste bestämma dig för något nytt. Om du ber om hjälp, om du vågar gå de nya stegen, så hjälper de dig. En rädd människa gör inga mirakel. En människa som vågar leva lever i ett mirakel.
Kram Benny

 

Rebecca: Hej jag undrar om min bror som var min skyddsängel har inkarneras nära mig?

Benny: Kära Rebecca. Jag har fått svar från andra sidan, från min guide, inte din bror att han är inkairnerad nära dig, i en familj nära dig, som en pojke också i detta liv. Och du vet vem.
Kram Benny

 

Gunilla: Tänker varje dag på min pappa som gick bort för drygt två år sedan. De sista två veckorna av sitt liv var han oförmögen att prata. Var det något ytterligare han velat säga? Han såg ut att tänka på något som gjorde honom bekymrad. Jag kände dock en djup frid i rummet den allra sista tiden, vilket också sköterskorna påtalade.

Benny: Kära Gunilla. Jag har ingenting att tillägga mer än lycka. Jag var lugn innan jag dog. Jag fick frid, vilket jag aldrig haft i mitt liv. Jag hörde mitt hjärtljud, kände lycka över att jag skulle komma hem. Jag var nöjd med mitt liv, har gjort mitt bästa. Jag har gett dig den kärlek du behövde. Frid, känner jag. Kärlek till livet, känner jag.Men så stort det är att jag finns fortfarande.Och vad vackert det är här. Jag går på gröna ängar, grönare än något annat grönt jag sett. Jag känner så mycket kärlek som jag aldrig tidigare känt. Jag känner ett lugn som jag inte trodde fanns. Jag har fått svar på allt, jag förstår vad livet riktigt är. Synd jag inte hade den kunskapen när jag levde. Då skulle jagt uppskattat det mer. Gör det Gunilla. Uppskatta livet mer. Det är en gåva du har.
Kram Benny

 

Madeleine Ström: Hej Benny, min man dog 1990 hemma, kroppspulsådern sprack. Han sa att han skulle vaka över mig och barnen. Gör han det? Han sa också innan han ramla ihop i hallen ni klarar er med pengar m.m. snälla svara.

Benny: Kära Madeleine. Jag missar inte en sekund, jag missar inte en minut. Jag ser att du är fantastik med våra barn, med att ordna upp allt, pengar. Du har blivit både mamma och pappa. Du måste inse att du måste ha överraskat dig själv. Nä, jag kände ingen smärta. Det gjorde inte ont. Men jag var inte färdig. Jag är inte färdigt, för jag vill vara med er. Jag längtar efter er, jag saknar er så mycket, Men jag ska vara här. Jag förstår det inte ibland. Jag vill vara på båda ställena, men det får man inte. Men jag hälsar på så mycket jag kan.
Kram Benny

 

Julia: Käre Benny! Jag har känt av värme och kärlek ett tag nu medan jag har mått riktigt dåligt. Är det gammelfarmor som vill hälsa något, och i så fall vad?

Benny: Kära Julia. Jag fick leva färdigt, jag var färdigt när jag gick över. Nu vill jag att du ska leva. Du ska förstå att du går igenom en utvecklig. Det jobbiga får dig att växa. Du fixar det här. Du är på rätt väg. Våga släppa kärleken närmare dig. Du kan inte bara ge, du måste våga ta emot. Jag är din skyddsängel och kommer att hjälpa dig. Jag visar dig ljuet när det är mörkt omkring. Slut ögonen så finner du kraften som för dig vidare. Du växer nu. Du kommer att må bättre snart.
Kram Benny

 

Mormor Ingegerd: Kan jag be min döda man sen tio åt tillbaka att hjälpa mitt barnbarn som är sjuk att få rätt hjälp i vården ?

Benny: Kära Ingegerd. Han hjälper redan. Ditt barnbarn kommer att få den bästa vården. Ditt barnbarn kommer att få tillbaka sitt liv, sin hälsa. Vi får aldrig sluta tro, vi ska alltid visa oss starka. Han säger det är en fin kärlek ni har, ditt barnbarn och du. Han tänker inte missa chansen att hjälpa till, bara så du vet.
Kram Benny

 

Benny: 

Den som tror tänder alltid ett ljus. Den som känner ett hopp vet alltid vägen. Den som älskar vet var hjärtat bor. Den som gett får någonting tillbaks. Livet är en stor gåva, en gåva med insikt om att växa. Ljuset leder dig på vägen när mörkret är som tyngst. Ingenting är så starkt som det ljus du känner i ditt hjärta. Jag önskar alla frid, fred, kärlek. Massor med ljus, massor av kärlek till varandra. God Jul och Gott Nytt År. Och det bästa för 2015.

Scroll to Top