HJs Stora Pris: Hans Håkansson är kandidat nummer 1!

Längs huvudgatan i den småländska byn Målerås, granne med sporthallen och Folkets Hus, ligger Handelsboden, som den alltid gjort. Och bakom disken står Hans Håkansson, som han alltid gjort – eller åtminstone de senaste sexton åren.

– Tänk att det blivit så många år… Det är inte klokt att tiden gått så fort! utbrister han.
I butikens hyllor ryms det mesta, från glödlampor och Samarin till ättiksgurka och färska wienerbröd. Och det som inte finns, ser Hans Håkansson till att beställa hem.

Dörren plingar och en kund kommer in, kryssar vant mellan hyllorna och kommer fram till kassan med frukt och dricka. Hon passar på att prata med Hans om den senaste jobbresan, och berättar att hon nu gått och blivit förkyld. Hans lyssnar och frågar. Detta hör till vardagen, att få reda på stort och smått från kunderna.

– Ja, jösses… Folk lättar sina hjärtan. Men jag är inte skvallrig av mig så det går bra att prata med mig, säger han.

Målerås har ungefär 180 invånare och hälften är trogna kunder som handlar ofta. Några kommer bara då och då.

– Och så finns det förstås de som aldrig sätter sin fot här. Kanske föredrar de att handla på någon stormarknad på väg hem från jobbet.

Tiderna förändras. När Hans Håkansson växte upp hade byn tre mataffärer med sammanlagt ett femtontal anställda. Två bensinmackar och tre kaféer fanns också. Men folk flyttade och butikerna slog igen en efter en. På 1990-talet, när Konsum var på väg att läggas ner, gick företagare och privatpersoner samman och bildade ett aktiebolag för att rädda kvar butiken.

Trots det massiva stödet gick rörelsen ändå med förlust varje år.
Hans Håkansson, som då hade arbetat i shopen och på lunchrestaurangen vid det närbelägna glasbruket, bestämde sig för att ändå ge det en chans.

– Minussiffrorna i boksluten hängde samman med att man hade tre anställda. Det gick inte. Jag insåg att jag måste driva rörelsen på egen hand för att få den att gå runt.

Konsum blev Handelsboden, och där är Hans Håkansson ständigt på plats, måndag till lördag, för att serva byborna med deras ärenden.

Han erbjuder inte bara dagligvaror. Från en av hyllorna säljs billiga begagnade böcker som en granne rensat ut. Skyltar berättar att butiken också är ombud för Systembolaget och Apoteket och vid ingången hänger turistinformation. Här kan man dessutom köpa lotter och uträtta mindre postärenden.

Trots det breda utbudet konstaterar han att butiken inte direkt är någon guldgruva. I juli kommer det visserligen rätt mycket folk. I februari är det desto glesare.

– Då kan det dröja en och en halv timme mellan kunderna.

Men det betyder inte att han är uttråkad. Det finns alltid saker att göra: beställa varor, se över bokföringen, lägga upp i hyllorna. På tisdagar och fredagar packar han påsar åt hemtjänsten som kör ut till äldre i området. Det händer också att han själv gör hemleveranser.

– Ibland ringer det vid kvart i sex, precis före stängningsdags. Då kan jag kanske köra ut med en liter mjölk till någon kund. Och om någon granne till affären har svårt att förflytta sig, springer jag snabbt över gatan med en påse.

Under alla år har Hans Håkansson bara missat en halv arbetsdag. Det inträffade för några vintrar sedan då han åkte in akut till sjukhuset för att operera bort gallsten. Ingreppet gjordes mitt i natten och läkaren sa åt honom att vila ett par dagar.

– Men butiken måste ju hålla öppet, så jag for ändå hit redan på förmiddagen efter. Jag höll dessutom på att fastna i en snödriva med bilen, säger han med ett skratt.

Hans Håkansson fyller 64 nästa år, och visst finns en del tankar på att trappa ner en smula. Kanske ta in en ersättare så att han själv kan unna sig lite semester. På väggen ovanför glassfrysen hänger en stor karta över Europa och invid kylarna finns en världskarta.

– Ja, här kan jag stå och drömma…

En resa söderut, mot Italien, hägrar. Men också att bara slappna av därhemma, på den nybyggda terrassen.

– Även om det är bra i butiken ser jag fram emot att bara sitta i lugn och ro och njuta av växtligheten.