Hur farliga är tarmfickor och polyper?

Jag är en 66-årig kvinna som i många år haft problem med trög mage. Så fort jag inte är hemma vägrar den att fungera och...

Jag är en 66-årig kvinna som i många år haft problem med trög mage. Så fort jag inte är hemma vägrar den att fungera och det är helt hopplöst om jag stannar borta mer än två dagar. För fem år sedan gjorde jag en undersökning och doktorn sa att jag hade tarmfickor. Nu har jag varit på tarmkontroll igen och har fått veta att jag också har polyper. Två togs bort med en gång. Jag ska snart också få hela grovtarmen undersökt med kikare. Det ska nämnas att jag några gånger haft blod i avföringen vid provtagningarna.

Nu undrar jag om det är stor skillnad på polyper och fickor i tarmen? Hur farliga är de? Kan man göra något för att slippa drabbas av detta?

Doktor Helge Löfberg svarar:

Det kanske kan vara en tröst för dig att veta att du inte är ensam om att ha de här besvären. Såväl polyper som tarmfickor är vanliga i grovtarmen, framför allt i dess nedersta del. De ökar i antal med åldern och finns hos ungefär hälften av alla människor över 65 år. De anses också ha visst samband med kosten. Ju mer snabba kolhydrater, d v s socker, och fett man har i kosten, desto vanligare är dessa tarmåkommor. Fibrer, grönsaker och mycket frukt har av hävd betraktats som förebyggande.

Tarmfickor och polyper är till stor del varandras motsats. Fickorna tränger ut åt sidorna genom tarmväggen och beror på förstoppning och högt tryck. Då trycks tarmslemhinnan ut som en smal bubbla genom tarmens muskelvägg. Ofta ger fickorna, som också kallas divertiklar, inga symtom. Men någon gång kan de bli inflammerade så att man blir öm i magen, ungefär som vid en blindtarmsinflammation, och behöver antibiotika. I värsta fall kan de spricka och måste då opereras. Tarmfickor ger inte upphov till cancer.

Polyper är små nybildade knoppar som växer in i tarmens mitt där födan passerar. Det finns många olika slags polyper. De vanligaste är helt beskedliga och godartade. Men vissa, som också kallas adenom, har ibland benägenhet att växa till sig för att efter flera år så småningom övergå i cancer. De flesta adenomen utvecklas lyckligtvis aldrig till cancer, men risken ökar starkt om de är större än 1-2 cm. Därför finns i vissa länder, bl a USA, rekommendationer att medelålders och äldre personer vart femte år helst bör undersökas i grovtarmen med en tarmkikare. Riktigt så tuffa regler har vi inte i vårt land. Man kan också kontrollera om avföringen innehåller blod, vilket tydligen du råkat ut för.

Doktorn kan plocka bort alla små adenom genom sin tarmkikare. De skickas därefter till ett laboratorium för undersökning och diagnos. Eftersom du tydligen hade två polyper eller adenom i den nedersta delen av grovtarmen så tyckte din doktor det var säkrast att också kontrollera resten av din grovtarm. Det har nämligen visat sig att bästa sättet att slippa cancer i grovtarmen är att ta bort alla eventuella polyper eller adenom medan de är små och ofarliga.

Problemet är att små polyper sällan ger sig tillkänna och därför förblir oupptäckta. Undersökningen av hela grovtarmen med kikare upplevs inte heller som odelat angenäm och något man varmt längtar efter. Det är ungefär som att gå till tandläkaren när man har hål i en tand. Vilket kan vara en förklaring till att de flesta av oss undviker att undersöka tarmen, om vi inte har stora besvär.

Det kommer då och då rapporter om vilken kost som är hälsosammast med avseende på tarmpolyper. Senast tror jag att man rekommenderade mycket broccoli och kål. Men det orkar man ju knappast äta varje dag.

Scroll to Top