Jag är en av alla som lever i en familj bestående av bonusbarn, egna barn, expartners, nya partners och till det en massa svärföräldrar. På många sätt ser jag det som en rikedom att familjen är stor, men när det kommer till jul är det inte lika kul. Det är så många människor som man ska ta hänsyn till och som har så olika uppfattningar om hur julen ska firas och med vem.
För min del är det faktiskt inte så viktigt. Jag är uppvuxen med att fira en ganska enkel jul med min mamma, mormor och syskon. Det vara bara vi och vi gjorde det vi kände för, åt mat vi gillade oavsett om det var just julmat och såg nog mest julen som en skön ledighet.
I min mans familj är julen närmast helig och framförallt hans mamma har en massa traditioner som ska följas och förväntningar som ska uppfyllas. För henne är det superviktigt att alla är tillsammans och det låter ju väldigt fint men i den här familjen är inte alla relationer så harmoniska så det blir oftast ganska spänd stämning.
Jag vill allra helst bara fira med min man, våra barn och min mamma men om jag skulle hävda det skulle det anses så fräckt. Min mamma är naturligtvis välkommen att vara med och hon brukar komma men jag vet att det egentligen är långt ifrån vad hon vill och det tycker jag känns så sorgligt. Hon tvingas till ett firande som hon inte uppskattar för att få vara med sina barnbarn och mig.
Min man vet hur jag vill ha det och jag tror faktiskt han skulle kunna tänka sig det men han orkar inte ta den fighten med sin mamma utan ber mig varje år att foga mig och tycker att eftersom julen inte är så viktig för min mamma och mig kan vi väl ställa upp för hans mamma. Och varje år gör vi det och lider oss igenom en lång kväll med konflikter under ytan och konstig stämning.
I år har min mamma sagt att hon nog stannar hemma hos sig och firar på egen hand och nu vet jag inte hur jag ska göra. Jag vill inte låta henne vara ensam men hur ska jag ta mig ur min mans familjs “nät” utan att det blir konflikter? Och hur ska jag förklara att min mamma inte vill vara med?
Den situation du beskriver låter knepig och samtidigt tror jag att den är ganska vanlig. Förväntningarna och i många fall kraven på hur den perfekta julen ska vara är hos många högt ställda och mycket svåra att faktiskt leva upp till. Enda sättet att lyckas blir för en del att spela ett spel trots att det kan ge en ganska sur bismak.
I första hand tror jag att vägen att lösa den här sortens situationer är att ta upp dem till samtal. Du säger att din man vet hur du vill ha det och att du tror att han håller med dig. Kan du ta upp saken en än gång med honom och försöka hitta en lösning som fungerar så väl som möjligt för så många som möjligt?
Jag tänker mig att det kan finnas lite olika alternativ, till exempel att ni firar vartannat år med din familj och vartannat år med hans eller att ni firar en del av dagen med din familj och en del av dagen med hans. På så sätt får ni möjlighet att tillfredsställa flera önskningar men inte alla samtidigt. Kanske blir det lättare för dig och din mamma att stå ut med din mans familjs önskemål om ni vet att ni också får utrymme att fira på ert eget sätt?
Ytterligare en variant är ju att ni beslutar er för att skapa era egna jultraditioner i ert gemensamma hem och att ni därför kommer att fira på ert sätt hos er och de som önskar är välkomna att delta.
När du och din man talat er samman kan ni gå vidare och även tala med andra inblandade. I första hand gäller det sannolikt din svärmor. Har du eller din man talat med henne om hur ni tänker? Det är lätt att ha föreställningar om andras tankar, känslor, behov och förväntningar men ibland har man fel och om man aldrig ger sig chansen att kontrollera med den det gäller finns risken att man lever kvar med missförstånd. Kanske finns det fler i din mans familj som också skulle önska att vissa traditioner luckrades upp och förändrades? Om ni tar upp det hela i god tid hinner ni förhoppningsvis hitta ett sätt som passar bättre för alla.
