Jag har länge haft problem med hur jag mår. Sådant som självskador, ätstörningar och suicidtankar har varit min vardag i många år till och från – mest till. Jag har gått i dialektisk beteendeterapi (DBT), varit med i självskadegrupp, gått på ätstörningscentrum med mera. Nu mår jag okej.
I dagsläget håller jag dessa beteenden borta, tänker inte dagligen på att ta mitt liv, men samtidigt är jag så förbenat känslig. Det kan räcke med en blick och ett tredje världskrig startar inom mig. Sådant som jag tidigare reglerat med matstörning eller självskador blir nu ren ilska riktad mot dem som står mig närmast.
Jag har ingen diagnos, är utredd för borderline och uppfyller inte samtliga kriterier men fyra eller fem av dessa beroende på vem som gjort utredningen. Nu vill man utreda mig för generaliserad ångest men jag är rädd att de ändå inte finner något svar på mitt mående.
Jag har hittills testat mycket kognitiv terapi och det har inte blivit lättare att leva, så jag undrar var jag kan vända mig och få hjälp med någon typ av psykodynamisk terapiform. Var finns det? Jag bor i Stockholm.
Det låter som att du haft en tuff resa som säkerligen tagit mycket kraft. Det är glädjande att höra att du idag mår så bra som du trots allt gör! Det här med olika diagnoser och vilken diagnos man egentligen har är inte enkelt. Faktum är att det inte alltid ens är särskilt viktigt, det viktigaste är ju att få god hjälp för det man faktiskt lider av.
I kognitiv beteendeterapi (KBT) brukar man därför lägga mycket krut på att göra det som kallas för en beteendeanalys och som innebär att man gör en noggrann analys av i vilka situationer personen i fråga brukar må dåligt, vilka känslor som då väcks, hur kroppen reagerar, hur tankarna brukar löpa och vilka beteenden som brukar bli problematiska. Analysen visar hur de problem man har vidmakthålls och utifrån den kunskapen planerar man sedan behandlingen. Jag gissar att du som gått i DBT känner igen en del av detta som det man brukar tala om som kedjeanalyser.
I vissa sammanhang är man dock mycket noga med diagnos och ett skäl till detta kan vara att man erbjuder vissa behandlingar bara till klienter som uppfyller kriterier för specifika diagnoser. Så brukar vara fallet när det gäller just DBT. Om man som du inte uppfyller samtliga kriterier för borderline personlighetsstörning, eller som det också kallas, emotionellt instabil personlighetsstörning, kan generaliserat ångestsyndrom (GAD) ibland faktiskt vara den diagnos som bäst beskriver personens problem och mående.
Att inte känna sig helt klar efter en avslutad psykoterapi är inget ovanligt. Ofta kan man se att de positiva effekterna av en terapi fortsätter att komma en längre tid efter att den regelrätta behandlingen är avslutad. Andra gånger avslutar man behandlingen för att man uppnått flera viktiga delmål och känner att man måste få vila ett tag innan man tar itu med resten. När klienten ifråga sedan känner ny kraft och ork kan man återuppta behandlingen, med samma psykoterapeut eller en ny, och arbeta vidare.
Riksföreningen psykoterapicentrum är en förening för just psykoterapi på psykodynamisk grund. På deras hemsida www.riksforeningenpsykoterapicentrum.se kan du läsa mer om terapiformen och där finns också en sökfunktion så att du kan söka en psykoterapeut som arbetar på det sättet och som är verksam i din närhet. Du kan också undersöka möjligheten att få gå i psykodynamisk terapi på den psykiatriska öppenvårdsmottagning som du hör till.
Om du vill läsa mer om olika psykoterapiformer rekommenderar jag den nyutkomna boken Jag tror jag måste prata med någon: en guide till terapi skriven av psykologen Jenny Rickardsson.
Oavsett vilken behandlingsform du väljer är det viktigt att du ser till att den behandlare du träffar är en legitimerad yrkesutövare. Din behandlare ska också ha en gedigen utbildning i den aktuella terapiformen och kunna förklara för dig hur den behandling ni ska jobba med ska se ut, hur länge den planeras pågå och vilka resultat du kan förvänta dig av den.
