Hur ska vi få vårt förhållande att fungera?

Jag är en i regel glad och positiv kille på snart 40 år som för fyra månader sedan träffade en kvinna som är sju år...

Jag är en i regel glad och positiv kille på snart 40 år som för fyra månader sedan träffade en kvinna som är sju år äldre än jag. Mitt liv har varit kantat av motigheter då jag har varit med om mobbning och andra tråkigheter.

Jag har inte lyckats hitta den rätta trots att jag har varit ute och nätdejtat. Den här kvinnan och jag trivs bra ihop, men har olika syn på vad vi vill. Hon har varit gift, har två barn och har haft ett längre dåligt förhållande. Jag har inte alls samma erfarenheter. Vi älskar varandra och har många intressen och värderingar där vi tycker lika. Vi har blivit spådda att vi ska passa ihop. Jag är driven och vill en del, hon ville inte ha ett förhållande men har ändrat sig. Men nu har hon fått taggarna utåt och tycker det gått för fort och behöver egen tid.

Jag är chaufför och jobbar långa dagar och långledig varannan vecka. Jag vill varken släppa denna underbara kvinna och leva ensam eller förstöra förhållandet, men ändå kunna utveckla det!

Snälla hoppas du kan ge mig ett bra råd på hur vi ska göra, känner mig ledsen och besviken på mig själv när det inte funkar som jag vill när andra lyckas.

Psykolog Liv Svirsky svarar:

Att träffas när man blivit lite äldre kan ha både fördelar och nackdelar. Fördelarna kan vara att man är trygg i sig själv, man vet vad man vill och man vågar vara tydlig med det och söka det. Nackdelarna kan vara att man har erfarenheter med sig i sitt bagage från tidigare relationer som påverkar en på ett starkt och känslomässigt sätt. I ert fall låter det som att det finns båda dessa aspekter, du själv har negativa erfarenheter av mobbing som ung som påverkat dig så att det blivit svårt att finna en kärleksrelation som vuxen. Den kvinna du nu träffar har erfarenheter med sig som får henne att tveka på om hon alls vill ha en relation och som gör att hon önskar ett lite långsammare tempo.

Du skriver också att ni träffades för fyra månader sedan. Jag tänker att fyra månader är en ganska kort tid. I början av en ny relation är det ju ofta så att allt känns positivt, spännande och möjligt, men i takt med att man kommer ikapp vardagen lite mer kan andra tankar och funderingar dyka upp. Hur vill man ha det? Vill man alls ha en relation? Har man tillräckligt gemensamt för att det ska fungera? Håller de starka känslorna i sig? Kanske är det i den fasen ni nu befinner er, där ni omprövar den initiala relationen för att se hur den ska gå vidare till något mer permanent. Varför inte låta det få ta lite tid? Ni har som sagt båda med er känslomässigt bagage in i relationen och det måste ni ta hänsyn till och försöka foga ihop på ett sätt som fungerar för er båda. Att leva i en kärleksrelation innebär för de allra flesta ett givande och tagande där man kompromissar och inte alltid får det riktigt så som man helst skulle önska. Det är också förmågan att göra just det som brukar skapa goda förutsättningar för en stabil relation över tid.

Jag tror också att det är av stor vikt att du och din partner försöker prata med varandra om de här sakerna. Kan ni tala om vad ni önskar, hur ni känner och vilka erfarenheter som väcks och påverkar er så tror jag att ni ökar era chanser att finna en gemensam väg som fungerar för er båda.

Du skriver avslutningsvis att du känner dig besviken på dig själv som inte lyckas med relationer. Jag vill uppmana dig att inte vara för hård mot dig själv. Ta hänsyn till det du varit med om tidigare och gläds åt det du nu klarar av. Skulle det vara så att du och den här kvinnan beslutar er för att gå vidare åt olika håll finns det säkert mycket positivt som du kan ta med dig till framtiden och som kan vara en styrka för dig i kommande relationer.

På www.dailybitsof.com finns en några olika korta mailbaserade kurser på temat relationer

och parterapi. Kanske kan de vara en hjälp för dig och även för den kvinna du träffar.

Scroll to Top