Jag är fruktansvärt rädd för att flyga. Det har jag varit länge men ändå flugit ibland. När jag fick barn blev rädslan så stark att jag vägrade. Det var helt omöjligt att ens tänka tanken att gå ombord på ett plan. Vissa sa att det kunde vara enklare om vi reste hela familjen men så var det inte för mig. Då skulle vi ju alla kunna dö och jag kunde inte utsätta mina barn för det. Och om jag reste själv skulle barnen kunna förlora sin mamma.
Nu är barnen större och de vill ju gärna resa. De vet hur rädd jag är men tycks inte ha tagit efter det – ännu. Men det är klart att jag inte vill att även de ska ha en så stark rädsla mot något som ju de allra flesta inte oroar sig för utan gör det möjligt att se delar av världen som jag gärna vill att mina barn ska få upptäcka.
Under de senaste åren har vi därför rest lite tillsammans. Inga långa resor, vi håller oss i Europa för längre än så står jag inte ut och jag vill inte flyga över hav. Min rädsla handlar om att planet ska gå sönder och störta och de där fasansfulla minuterna när man vet att det håller på att ske men inte kan göra något för att påverka situationen. Åtminstone är det så jag föreställer mig att det är.
De gånger vi rest nu har jag oroat mig flera dagar innan. Nätterna innan kan jag nästan inte sova. Jag är kallsvettig, har hjärtklappning och ont i magen. Jag får till och med svårt att koncentrera mig på jobbet, kanske för att jag sovit så dåligt. När vi ska flyga tar jag lugnande tabletter som min husläkare skrivit ut. Det ska inte vara farligt vid enstaka tillfällen och jag ser ingen annan lösning. Utan tabletterna vet jag inte hur jag skulle kunna ta mig ombord på planet.
När vi väl landat är jag lättad och mår bra men några dagar innan hemresan börjar det igen och det förstör ju själva resan en del både för mig och familjen. Nu har folk sagt till mig att jag borde söka hjälp för det här så jag undrar om det finns någon hjälp att få och om den faktiskt fungerar?
Flygrädsla är vanligt, både i form av obehagskänslor inför att flyga till så stark rädsla att man helst avstår. Rädslan kan vara olika stark, olika hindrande och också handla om olika saker. Du skriver att din skräck handlar om att störta och stunden då du skulle märka att det är på väg att ske. Andra är rädda för den instängda känslan av att befinna sig i ett flygplan på flera tusen meters höjd. Åter andra upplever starkt obehag inför att lämna över kontrollen till en okänd person, det vill säga piloterna, och därmed inte kunna påverka sin situation eller säkerhet.
Oavsett vad rädslan eller ångesten handlar om reagerar man på liknande sätt. När vi står inför att göra något som vi upplever som hotfullt reagerar kroppen med det som kallas kamp-flykt-mekanismen och som innebär att kroppen gör sig redo för att antingen kämpa emot eller fly ifrån det upplevda hotet. Reaktionen består av en rad kroppsliga reaktioner såsom ökad andning och puls. När den reaktionen startar i kroppen utan att det finns ett egentligt hot blir det plågsamt. I ditt fall är det vad som sker inför en flygning då din kropp är redo för kamp eller flykt trots att du är kvar i ditt hem och ska sova eller på ditt arbete där du behöver koncentrera dig.
Kognitiv beteendeterapi, KBT, har visat sig ge goda resultat vid flygfobi. Behandlingen går ut på att man först lär sig förstå hur ångest fungerar och vad som händer i kroppen. Utifrån den kunskapen närmar man sig sedan det man fruktar, att flyga. Behandlingen sker i små steg för att klienten ska kunna uppleva ångestens naturliga förlopp, nämligen att den går över av sig själv, och därmed lära sig nya saker. Detta är vad som brukar kallas exponering och som är en mycket effektiv behandlingsmetod vid olika former av ångeststörningar.
Jag skulle därför rekommendera dig att söka upp en KBT-utbildad psykoterapeut på din hemort för behandling av din flygfobi. Du hittar personer med KBT utbildning på www.kbt.nu.
