Barnen får så dyra julklappar av min rika syster

Nu närmar sig julen och med den oron som jag tycker kommer vartenda år. Jag vet egentligen inte om det här är något jag ska...

Nu närmar sig julen och med den oron som jag tycker kommer vartenda år. Jag vet egentligen inte om det här är något jag ska vända mig till en psykolog om, men jag provar och hoppas. Kanske kan du ge mig ett par goda råd i alla fall.

Jag lever ensam med mina två barn som är 11 och 15 år gamla. Min syster är gift med en man som har det väldigt bra ekonomiskt, och de har tillsammans fyra barn som är ganska jämnåriga med mina. Min systers barn får otroligt många och fina julklappar varje år, det är mobiltelefoner, datorer, märkeskläder och andra fina och dyra saker. De ger också väldigt generösa gåvor till mina barn, till mig och till vår mamma som är änka och har det lite knapert.

Det här väcker så många olika känslor i mig. Jag har nämligen inte alls samma förutsättningar utan kan bara ge mina barn några få saker och sådana som de verkligen behöver. Min syster får oftast inget av mig, hennes barn kanske kan få varsin pocketbok och mamma brukar jag bjuda på bio och en fika varje år.

Det är allt jag har möjlighet till. På sätt och vis blir jag ju glad för det jag och barnen får. Samtidigt känner jag mig fattig i kontrast till min systers överflöd och som den misslyckade dottern och systern. Och så tycker jag synd om mina barn som får sitta och titta på när hennes barn öppnar paket efter paket.

Jag har talat med min syster om det här vid något tillfälle och då har hon sagt att hon gärna vill ge oss fina saker eftersom hon har den möjligheten. Om hon inte gjorde det skulle hon känna sig snål, hon som ju faktiskt kan. Hon tyckte också att jag var fånig som kände mig snål tillbaka och menade att hon ju inte behöver få fina presenter eftersom hon har pengar och kan köpa det själv. Hon ville att jag skulle ta emot och vara glad utan att komplicera det hela så mycket. På sätt och vis förstår jag henne och problemet är kanske främst hos mig, men jag tycker det är svårt. Hoppas du kan ge mig något råd för jag funderar redan över vad jag ska ge och vad vi kommer att få i år.

Psykolog Liv Svirsky svarar:

Det finns flera vinklar i det du skriver och jag tänkte i mitt svar försöka spegla några av dem.

Du skriver inte om du talat med dina barn om detta, men om du inte gjort det tänker jag att det kan vara bra att göra. Fråga vad de tänker om detta, resonera med dem och se om de tycker att det är ett problem och hur ni i så fall kan hantera det. En variant, som många lite större familjer brukar tillämpa är att ni bestämmer er för att varje familj öppnar sina presenter till varandra hemma hos sig själva, innan eller efter det gemensamma julfirandet. På så sätt behöver inte dina barn sitta och se på när deras kusiner öppnar paket efter paket och dessutom blir inte presentöppning ett så dominerande inslag i julfirandet.

En annan aspekt är vad era barn kan lära av det som sker, också det är något du kan tala med dina barn om. Det är lätt som förälder att hamna i negativa tankar om att man inte räcker till och ger sina barn det bästa och i det här fallet blir det kanske extra lätt att hamna där.

Men frågan är ju vad du vill ge dina barn? Vad är viktigast? Saker och materiell lyx eller viktiga insikter om livet? Jag tänker att både dina och din systers barn lär sig något viktigt i och med de olika villkor som råder i era respektive familjer, nämligen om att vara generös och att det är något man kan vara oavsett förutsättningar.

Dina barn får lära sig mer om att vara ekonomisk och om att man inte kan få allt och det är viktiga lärdomar inför deras framtida liv. Din systers barn kanske också lär lite av det och därmed värdesätter de möjligheter som de har.

Avslutningsvis är jag lite inne på din systers linje. Jag tänker att det kanske vore bra för dig att försöka öva på att ta emot det din syster vill och kan ge dig och er utan att låta det säga något om dig. Hon gör det hon kan, du gör det du kan och inget av det behöver värderas i förhållande till den andre som bättre eller sämre. Det är helt enkelt bara olika och olikheter är nog så viktiga och värdefulla i sig.

Scroll to Top