Jag undrar vad det kan bero på att jag får otaliga infektioner som nästan alla leder till lunginflammation eller bronkit. När jag sökt läkare har jag fått recept mot detta, men det sägs att infektionerna från början orsakats av virus. Jag har opererat bort mina halsmandlar för att jag trodde att det skulle minska risken att ständigt bli sjuk, men det hjälper inte. Jag blir sjuk i dag bara jag hör att någon annan är förkyld. Virus hit och virus dit! Jag är så himla trött och orkar snart inte längre.
Doktor Helge Löfberg svarar:
Du har faktiskt helt rätt i att det kan vara knepigt med virus. Även superspecialisterna tycker det är svårt att förstå sig på alla smittämnena som gör oss människor sjuka. Det allra vanligaste förkylningsviruset exempelvis, som kallas rhino-virus (rhino betyder näsa), finns i ett hundratal olika varianter och byter hela tiden utseende för att lura immunförsvaret. Därför är det svårt att framställa ett särskilt vaccin som just passar in på den aktuella smittan. Anti-virus mediciner finns, men de fungerar tyvärr inte bra mot vanlig förkylning.
Lyckligtvis brukar kroppen klara att läka sig själv efter 1-2 veckor. Men ibland tillstöter komplikationer i form av varbildande bakterier i öron, bihålor eller nere i lungorna. Det är då läkarna skriver ut recept på olika antibiotika och det är säkert det du också har fått.
Om kroppens försvarssystem är nedsatt så klarar man sig sämre. Kanske tillhör du de 50-100.000 svenskar som beräknas ha någon form av immunbrist. Vanligast är nog att gammaglobulinet inte fungerar. Det går att testa ifall du har rätt nivåer av gammaglobulin A som finns i slemhinnorna och gammaglobulin G med undergrupper som finns i blodet. Det går också att mäta om du bildat gammaglobulin på tidigare vaccinationsförsök mot difteri, stelkramp och röda hund.
Ifall man har en svår immunbrist så orkar kroppen ibland inte reagera med vanliga infektionssymtom som feber, ömhet, svullnad och hög sänka. I stället känner man sig enbart orkeslös och trött. Då kan läkarna eventuellt behandla med extra gammaglobulin i sprutor. Felet kan någon gång sitta hos de vita blodkropparna. De är av olika slag och med skilda funktioner. Somliga reagerar mot virus, medan andra angriper bakterier och bildar var. Om de inte fungerar kan man få kroniska infektioner som inte vill läka. Även svampar och ovanliga mikroorganismer, t ex toxoplasmos som normalt finns hos katter, kan då orsaka skador i människans inre organ. Sådana åkommor ser man inte hos människor med ett friskt fungerande immunförsvar.
En annan orsak till att man är infektionskänslig kan vara att man har någon annan svår sjukdom som lymfkörtelcancer eller HIV, eller att man får starka mediciner som bromsar kroppens förmåga att försvara sig. Men det skriver du inget om i ditt brev. Även medfödda fel i slemhinnornas flimmerhår eller segt slem på grund av ärftliga defekter i slemcellernas saltkanaler kan leda till ständiga infektioner.
Normalt är en vuxen människa förkyld 1-3 gånger om året. Hos ungdomar och framför allt barn är det mycket vanligare. Om du är extra drabbad av många luftvägsinfektioner så kan du be att få en remiss till en läkare som är specialist på infektionssjukdomar. Genom undersökningar kan du då få besked om det finns någon känd kroppslig orsak till dina infektioner.
Annars gäller vanliga regler för hur man undviker infektioner. Du får försöka hålla dig på avstånd från förkylda personer och be folk omkring dig att inte nysa och hosta fritt, utan använda pappersnäsdukar och tvätta sig om händerna. Dessutom bör man i din situation låta bli att passa snoriga och hostiga barn.
Om man redan blivit förkyld kan man försöka pröva olika huskurer eller receptfria medel som finns på apoteket eller i hälsokostaffärerna.
Lyckligtvis brukar kroppen klara att läka sig själv efter 1-2 veckor. Men ibland tillstöter komplikationer i form av varbildande bakterier i öron, bihålor eller nere i lungorna. Det är då läkarna skriver ut recept på olika antibiotika och det är säkert det du också har fått.
Om kroppens försvarssystem är nedsatt så klarar man sig sämre. Kanske tillhör du de 50-100.000 svenskar som beräknas ha någon form av immunbrist. Vanligast är nog att gammaglobulinet inte fungerar. Det går att testa ifall du har rätt nivåer av gammaglobulin A som finns i slemhinnorna och gammaglobulin G med undergrupper som finns i blodet. Det går också att mäta om du bildat gammaglobulin på tidigare vaccinationsförsök mot difteri, stelkramp och röda hund.
Ifall man har en svår immunbrist så orkar kroppen ibland inte reagera med vanliga infektionssymtom som feber, ömhet, svullnad och hög sänka. I stället känner man sig enbart orkeslös och trött. Då kan läkarna eventuellt behandla med extra gammaglobulin i sprutor. Felet kan någon gång sitta hos de vita blodkropparna. De är av olika slag och med skilda funktioner. Somliga reagerar mot virus, medan andra angriper bakterier och bildar var. Om de inte fungerar kan man få kroniska infektioner som inte vill läka. Även svampar och ovanliga mikroorganismer, t ex toxoplasmos som normalt finns hos katter, kan då orsaka skador i människans inre organ. Sådana åkommor ser man inte hos människor med ett friskt fungerande immunförsvar.
En annan orsak till att man är infektionskänslig kan vara att man har någon annan svår sjukdom som lymfkörtelcancer eller HIV, eller att man får starka mediciner som bromsar kroppens förmåga att försvara sig. Men det skriver du inget om i ditt brev. Även medfödda fel i slemhinnornas flimmerhår eller segt slem på grund av ärftliga defekter i slemcellernas saltkanaler kan leda till ständiga infektioner.
Normalt är en vuxen människa förkyld 1-3 gånger om året. Hos ungdomar och framför allt barn är det mycket vanligare. Om du är extra drabbad av många luftvägsinfektioner så kan du be att få en remiss till en läkare som är specialist på infektionssjukdomar. Genom undersökningar kan du då få besked om det finns någon känd kroppslig orsak till dina infektioner.
Annars gäller vanliga regler för hur man undviker infektioner. Du får försöka hålla dig på avstånd från förkylda personer och be folk omkring dig att inte nysa och hosta fritt, utan använda pappersnäsdukar och tvätta sig om händerna. Dessutom bör man i din situation låta bli att passa snoriga och hostiga barn.
Om man redan blivit förkyld kan man försöka pröva olika huskurer eller receptfria medel som finns på apoteket eller i hälsokostaffärerna.
