Att känna tacksamhet

Nu när jag och min sambo är i det läget som vi faktiskt är, att jag har en liten inneboende i mig med ett litet hjärta som slår. Så kan jag inte annat än att känna en så enormt stor tacksamhet! Det är som om jag vill kunna tacka någon som har gett oss denna chansen. Är det läkarna, Gud, eller kanske oss själva?

Mitt upp i all glädje så går även mina tankar väldigt ofta till de par som fortfarande kämpar för att försöka få bli föräldrar och även till de som har slutat kämpa, gett upp. Vi kunde varit två av dem, som med mediciner, tårar, tålamod och känslostormar fortarande strävade det där efterlängtade plusset på graviditetstestet.

Men tänk att vi ändå fick lyckas på vårt första försök....

Tack, vem jag nu än ska tacka!

Att kunna känna  tacksamhet är oerhört viktigt enligt mig. Det kan gälla småsaker som man i vardagen kanske inte tänker på. Men då man börjar ta saker och ting och även personer för givet, då borde en varningsklocka ringa...

Hoppas ni haft en fin dag!