Schlagerfest på lördag

Springtur på lördag

Sonen har börjat sträckläsa Dragon ball- böcker

Splendid!

 

Jag ser fram emot en skön helg. Lite jobb och mycket ledighet.

 

Dagen är ganska lugn och jag vet att det är nu eller aldrig.

 

Ska jag någon gång bestiga detta berg är det idag. Annars kommer modet svika mig.

 

Inga ursäkter.

 

Jag måste ta itu med mitt kaotiska skrivbord.

 

Det är inte trivsamt stökigt längre.

 

Det är ohygieniskt rörigt.

 

Ha en bra dag, alla!

E

...hon får gå med rumpan bar :) Imorse var jag tröttare än vanligt. Jag hittade "ingenting att ha på mig" - så kom jag på att jag hade ett par byxor liggandes i syhörnan. Jag borde ha tänkt mer på varför de låg just där, men morgonkaffet hade inte riktigt kickat in ännu och jag hade vansinnigt bråttom till jobbet. Jag drog på mig byxorna och var glad över att de fortfarande passade. Jag tänkte inte mer på det och cyklade till jobbet. I en liten uppförsbacke var jag tvungen att ta i - och hörde ett oroväckande ljud. Och kände ett oroväckande vinddrag på ett ovanligt ställe. Ljudet av byxorna som sprack i grenen och skapade en högst olämplig air condition.... påminde mig om varför byxorna var undangömda i syhörnan - de hade nämligen spruckit i grenen EN GÅNG FÖRUT!!! Då var det den bakre delen av grenen som sprack (och lagades av mig) och nu var det främre delen. Högst olämpligt att bära på jobbet. Ni vet de där aporna med en slätrakad rumpa som liksom sticker fram ur pälsen och glänser? Well, då har ni bilden av mig i mina byxor... Väl framme på jobbet smög jag in med min väska i ett stadigt grepp framför "grenen". Inne i mitt arbetsrum exploderade jag av skratt och det gjorde min kollega också. Sedan erbjöd hon sig snabbt att skjutsa hem mig för att byta byxor.... Rara söta kollega! :) Imorgon blir det kjol... /A

Det är något visst med blommande körbärsaträd. De skira rosa blommorna som sitter så tätt, så tätt i klungor högt uppe i trädet. När solljuset letar sig ner genom trädgrenarna blir ljuset mjukt på ett alldeles speciellt sätt. Jag tröttnar aldrig på vårens magiska tid när all växtlighet slår ut som i kaskader...

Det har varit trevliga dagar.

Jag har börjat förstå hur man spelar yu gi oh-kort

Jag har odlat med familjen

Jag har klippt mina killar

Jag har sprungit..eller lunkat beroende på hur man ser det.

Jag har haft en kär vän på lunch.

Jag har jobbat ganska lite. Jag har mycket att göra på jobbet, men min ganska låga jobbnärvaro dessa sista dagar hänför jag till professionalism. Skall man jobba hårt måste man också vila upp sig rejält. Vad är väl värre än att komma till arbetet en måndag och ha arbetsvärk efter hårda helgpass.

 

Jag har hängt mycket med sonen (jag har hängt ganska mycket med maken också). Vi (sonen och jag) har nattsuddat rejält. Igår ville vi aldrig lägga oss. Just när maken trodde att vi skulle gå mot sängen blev vi både chips och godissugna. Härligt med ledighet!

 

Maken och sonen håller på just nu och bygger om cykelstället i trä så att det skall passa på det ställe som maken har hittat åt det. Jag visste att han skulle hitta ett ställe. Skulle han ha hittat stället först hade de på en gång kunnat bygga det för lämplig yta, men…

 

De spikar så glatt.

 

Nu ska jag laga middag!

 

E

Jag har åter börjat lyssna på Johnny Cash. Jag har alltid gillat hans musik, utan att riktigt veta om att en favoritlåt har varit just hans komposition. För en tid sedan hittade jag ett fotografi av en av hans komihåglappar. Bland annat står det att han inte ska glömma att pussa sin fru, June Carter. Gulligt! Lite senare står det att han ska komma ihåg att inte pussa någon annan än henne. Inte lika gulligt. När jag gick i gymnasiet så träffade jag en kille som var väldigt förtjust i mig. Jag försökte vara förtjust i honom också, men det fanns liksom ingen zsa zsa zsu ifrån min sida, så det blev liksom inte så mycket av det. Synd, för det var en bra kille. Han spelade i band, hade egen bil, skinnpaj och bakåtkammat hår och var sådär lite lagom farlig. Såg ut ungefär som en ung Jphnny Cash och hette dessutom Johnny. Min pappa var lagom förtjust. Men när Johnny visade ett stort intresse för både pappas gamla bil och hans garage växte ett ömsesidigt tycke fram. När Johnny dessutom helt och fullt delade pappas uppfattning om vilken tid jag skulle vara hemma och att han alltid skjutsade mig - då tyckte pappa nog att jag allt kunde känna efter lite noggrannare för att se om det inte fanns en liten, liten gnista av kärlek långt därinne ändå. Men, tyvärr, pappa. I takt med att de började bonda över öppna motorhuvar tyckte jag att Johnny blev allt mindre spännande. Det är lätt att vara efterklok. Min tonårs-Johnny Cash hade nog i alla fall aldrig behövt ha en sån där komihåglapp.... /A

Sonen har lekt med en kompis idag. Tre andra har hört av sig och velat leka.

 

De har fått nobben. Sonen har berättat att just idag är han upptagen. Tack för det. Kompisen som kom idag är hans äldsta vän. Det var länge sedan han var här och jag tror att sonen ville att han skulle känna att det var lite speciellt och att de två skulle hinna catcha up lite grand Jag frågade sonen sedan om vännen som var här idag är hans bästis. Alla är mina bästisar, svarade sonen. Så hade en av alla hans bästisar svarat när han fick frågan och han tyckte att det var ett bra svar.

 

Fantastiskt bra svar. Så inkluderande. Så moget.

 

Jag kände att jag fick något att tänka på.

 

E

Jag och sonen gick in på Konsum för att köpa en ny Kalle Anka-pocket åt honom. Eftersom det var det enda vi skulle handla tordes vi inte ta med maken som har en tendens att handla upp hela affärer.

 

När vi kom ut hade vi handlat god Serranoskinka, vildsvinssalami (sonen blev så sugen och trodde att han hade smakat det hos någon) goda italienska kex, brieost etc…och så en Kalle-pocket.

 

Efter denna lätthandling, åkte vi sedan vidare till Coop för planteringsjord och några få saker. Alla var hungriga och ingen anklagade den andre för att inte hålla sig till inköpslistan. Det blev sent och jag föreslog att vi kunde ta allt gott vi hade handlat och äta till middag, men se, det gick inte för sig. Jag hade lovat att laga Fåraherdens paj och det hade sonen väntat på.

 

Jag har därför lagat denna rätt som jag minns från skolbespisningen. Det var ofta Fåraherdens paj.

 

Vad mer om dagen?

Jag har bakat. Syltrutor med havregrynsknäcke på. De gick hem och sonen med kompis åt fler än vad som egentligen är bra för små magar, men…

 

Jag har sprungit. Halvvägs var min goda vän, vars kök är min oas, ute i trädgården och jag tog en välbehövlig paus. Jag sprang i lätt fodrade joggingbyxor. Korkat. Varmt och inte en solstråle som kan ge mig gyllenbruna ben.

 

Sonens kompis skulle sedan hem och sonen meddelade att det var bara att dra på löpkläderna igen för vi skulle följa honom hem. Sonen och vännen skulle cykla och jag då…springa.

 

Sonen har en god förmåga att se hur man slår två flugor i en smäll. Det är en egenskap jag är rätt duktig på för egen del och som jag värdesätter högt. Jag lydde därför och drog på löpstassen och kutade bakom dem.

 

Mina tre grabbar (kompisen inräknad) har för övrigt byggt ett cykelställ i trä idag. Fint, men vi har ingen plats för det, men det är väl en bagatell. De trivdes och min man älskar att räkna ut var saker och ting skall vara så det blir nog bra.

 

Jag har haft en väldigt trevlig dag. Igår hade jag för övrigt också en väldigt trevlig dag. Då hade sonen två vänner här samtidigt. De två vännerna rök ihop under ett vattenkrig och sonen hämtade mig för att lösa bråket. Jag förstod inte alla turer och var alla hade stått, så snabbt meddelade jag att nu skulle vi göra som i en brottsutredning och spela upp scenen igen. Alla fick inta position och så rullade vi upp hela händelseförloppet. De skyldiga (båda var skyldiga) fick krypa till korset och erkänna och be om förlåtelse för sina felsteg och sedan höll jag en allmän liten föreläsning om hur man gör när något håller på att gå överstyr. Sedan när alla var vänner och hade förstått var det blev fel, åt vi glass. Sedan blev den ene jätteglad: hans mamma ringde och han kunde vara kvar ännu en timme och jag hade sedan ytterligare en och en halv timme som jag i kulissen skulle se till att allt gick bra. Det gjorde det, men både jag och sonen konstaterade när de två hade gått att ibland är det lättare att bara ha en vän i taget.

 

Sonen var imponerad över min förmåga att lösa bråk och förklarade att jag var mycket bättre än fröknarna på hans skola.

 

Imorgon kommer en annan av sonens vänner hit. Är det någon åldersgrupp jag verkligen hänger med och kan rätt bra vid det här laget så är det grabbar på tio år. Tur att grabbar på tio år är just den åldersgrupp som jag för tillfället känner att jag verkligen tycker om och vars tankevärld jag gärna delar.

 

Jag tror att det i sig kan vara ett tecken på att jag är medelålders.

 

Må väl!

E

Idag på Kristi Himmelfärdsdag åker jag på bussutflykt till landsbygden utanför vår stad. Mamma är med. Bussen är halvtom, mest pensionärer, men även en och annan mamma med barn. Det är mysigt och lite förväntansfullt, nästan som när man var liten och åkte på utflykt med skolan. Vi ska åka till en rödmålad kursgård som ligger så vackert ute på en udde, som en sommarsvensk liten stuga med vita knutar, omgiven av vatten. Runt omkring gården står blandskog och ängsmark och det doftar vår. Bra energistart för en eftermiddag i pluggandets tecken! /A

Det har varit en lång helg och en vecka med ganska mycket ledighet för mig. Det har känts skönt, men också lite konstigt. Som på gränslandet mellan dröm och verklighet. Jag var "ledig" måndag och tisdag, sedan var det röd dag 1 maj, därefter jobbade jag torsdag och fredag och så ledigt två dagar igen. Skönt att ha så mycket ledig tid i samma vecka, som sagt, men samtidigt... Jag hade sett det framför mig så som att den sammanhängande ledigheten skulle göra mig pigg och glad och allt skulle gå som en dans. Istället blev jag nästan ännu tröttare. Måndagen var vikt för studier - verkligen behövligt! Jag lyckades skriva hela min svåra PM i nytestamentlig exegetik, men ägnade också ca 2 timmar åt att svara på jobbmejl och jobbtelefon, och dessa 2 timmar var liksom utspridda på hela dagen, så det blev en hel del avbrott. Tisdagen var vikt åt nöjen med far och syster - men återigen ägnades ca 3 timmar åt jobb - utspritt över dagen. Onsdagen = deklaration. Helgen har ägnats åt studier och 3 födelsedagskalas! Nu blir det tveksamt att komma i bikinin :) Nåväl - måndag morgon. Och snart torsdag = röd dag igen... /A

Mitt och sonens mål är att som medeltal klara av att hålla en fotboll i luften med fem tillslag utan att den nuddar marken. I slutet av sommaren ska vi kunna detta. Just nu går det ganska dåligt. Vi har övat flera dagar och klarar två i medeltal, tre om vi har tur och fyra om vi räknar knä eller så. Knä har vi bestämt kan få räknas som en halv poäng.

 

Han övar med sin boll och jag övar med min. Min är sämre, men det går inte att skylla på bollen. Jag är ingen Zlatan med hans boll heller.

 

Efter mina springrundor denna helg, en i lördags och en i söndags har jag varvat ned med fotboll. Det är en mysig aktivitet och efter middagen ska vi ut en sväng till. Ingen idé att duscha alltså.

 

Till middag blir det broccoli- och ostsoppa. Hoppas att den blir så god som jag inbillar mig. Några potatisar låter jag koka med för att få till lite fast form på soppan när jag mixar den.

 

Jag tror att alla är hungriga och det talar för att soppan kommer slinka ned.

 

Må väl!

E

Igår hade vi fredagsmys framför datorn, med chips, godsaker och senaste Tintinfilmen. Kudde och täcke fanns i denna nyinredda biosalong i arbetsrummet. När det var en halvtimme kvar var jag så trött. Jag tjuvblundade så ofta jag kunde och för varje gång jag skulle tvinga upp ögonen blev det allt värre. Vid 23.10 var filmen slut. Då var jag jätteslut och snabbt var det så läggdags för filmgänget.

 

Vi startade filmen egentligen för sent. En medelålders mamma klarar inte av att nattsudda till elva. Det ska jag komma ihåg till nästa gång, men annars var det himla mysigt. Lite chill så där.

 

Chill – det är ungdomssnack! (det betyder att det var lite lugnt och avslappnat)

 

När du börjar prata ungdomsspråk – då är du 100 % säker på att du är medelålders.

 

Ha en bra fortsättning på helgen!

E

Idag har vi deklarerat. Båda två. Bådas våra företag. Det är ganska komplicerat att deklarera, ja, inte själva pysslet med att fylla i siffror i olika rutor, men just att komma fram till dessa siffror, det ska adderas och subtraheras och dras av hit och dit och så på något magiskt sätt så kommer man fram till siffror som stämmer överens med bokföringsprogrammet. Det tar ett par dagar, vilket också är anledningen till att vi prioriterade det före att göra ett inlägg igår. Nu - klara! Nu - pusta ut i solen med nyinköpta Baklava (som vi passade på att handla när vi lämnade deklarationsblanketten). Härligt! /A & E

Min helg var mycket lugn och trevlig. Så lugn och trevlig som jag vissa stressiga perioder önskade att helger kunde vara.

 

Sonen förklarade att det var dags att ta ut trädgårdsmöblerna. Jag förklarade för maken att sonen hade förklarat att det var dags att ta ut trädgårdsmöblerna och maken lydde.

 

Jag torkade av dem. Lätt jobb! Sätta ihop trädgårdsmöbler som har sett bättre dagar – tungt jobb.

 

Sedan bjöd jag på fika ute med dynor och kakor. Mysigt.

 

Sonen, sonens kompis och jag odlade. Sonen var arbetsledare. Han förklarade att det var ett tungt jobb och att det inte fick slarvas. Ingen slarvade. Vi slet och gjorde allt grundligt. Sedan tyckte jag att vi skulle köpa glass. Sonens kompis tyckte att det var dags för dator. Efter datorn blev det glass. Efter några tuggor tappade sonen glassen på asfalten. Vi hade gått så långt så det var ingen idé att vända. Maken syntes inte till. Han har bacillskräck och skulle nog tro att glassen var full med spott och kattkiss.

 

Jag tänkte att en god mor byter glass med sonen och gjorde så. Efter tre tuggor med knaster i tänderna såg jag plötsligt spottet och kisset framför mig och slängde glassen så långt bort jag kunde.

 

Ack, ja…. Jag behövde nog ingen glass.

 

När jag kom hem fick jag en stor kram och så fick jag veta att jag var världens bästa mamma. Det behövde jag kanske inte heller, men nog sitter det alltid bra med beröm.

 

Beröm till höger och vänster denna vecka! Inget får en person att växa så mycket som beröm.

 

Kram!

 

E

I vårt hem har vi en del konstglas. Vi har också blommor, böcker och tavlor. Bordslampor och en del keramik. En och annan porslinsfigur finns också. Detta till mannens förtret. Han tycker att det ser för vuxet ut, kanske till och med på gränsen till "tantigt". I alla fall om man tycker mer om serietidningskonst. Idag är det min städdag. Vi har olika synsätt på vad som ska ingå i städningen. Jag tycker att dammtorkning och våttorkning av golv ska ingå. Det tycker han inte att man behöver göra varje vecka. Således är dags att damma nu. Se vad jag hittade i bokhyllan! Det är viktigt att lämna avtryck! Ganska gulligt tycker jag :) /A

På arbetet ska vi delta i en löpartävling. Flera lag är anmälda. Jag hamnade inte i det seedade laget.

 

Ja, jag vet! Det kom som en chock för mig också. En 47-.åring som var med i högsta gruppen kom in på mitt kontor igår och retade mig…

 

Men:

 

Du vet att du är medelålders när du hamnar i lunka-laget på jobbet, trots att du är en atlet av aldrig skådade mått.

Du vet framför allt om att du är medelålders när du, - trots att du inte hamnade i sprint-laget - klarar av att se det hela med åtminstone lite humor och konstaterar att man får välja sina strider.

 

Imorgon ska jag börja jogga. Jag har ju en del sprinters att slå. Nu handlar det inte längre om lag mot lag. Nu är det individ mot individ.

 

Jag bidar min tid.

 

Hm, någonting säger mig att jag inte helt har accepterat den tant-grupp som jag hamnade i.

 

Jag är ung!

Jag ser sportig ut!

(det tycker jag ska räknas)

Och jag är en tävlingsmänniska.

 

Men, egentligen helt ärligt, jag har inte sprungit på månader, haft hosta och är i rätt kass form.

 

Men, den 47-åring som skrattade igår, ska jogga idag och henne har jag tänkt slå!!!

 

E