Som liten var jag oftast hos min mormor, som då hade en stor gård, mitt livs paradis! Vi hade skog, damm, bäckar, stallar, allt var perfekt! Aldrig var man innomhus, alltid sprang man omkring hur vädret än var. Jag var fyra år den dagen jag fick se världens vackraste ögon se dagsljus för första gången. Ladys. Mormor hade innan de haft en hund, som dog och denns dotter som levde och hade fött Lady. Min första och bästa vän någonsin! Jag minns att jag satt på gårdsplanen med det lilla knytet i famnen. Jag klappade det långsamt, kände värmen från den lilla kroppen. Detta var den enad valpen i kullen som överlevt, antagligen dog dom andra eftersom mamman hoppade mycken när dom låg i magen. Därför var Lady ett litet undervärk för oss. Plötsligt gäspade hon och, lyfte huvuden och öppnade för första gången ögonen och tittade på mig. Det är konstigt att jag fortfarande minns detta men det gör jag så tydligt. Ögonen som tittade mig så djupt med blicken var alldeles mörkblå, nu är dom bruna.
- Mormor! Hon har öppnat ögonen!
Från den första blicken , första gången vi såg på varandra har vi varit bästa vänner. Jag måste vara ärlig och säga att hon är närmare mig än Molly... Vi har praktiskt taget växt upp tilsammans. Lady växte upp med åren. Vi var alltid tillsammans när jag var hos mormor, och ibland kunde jag inte slita mig från min vän utan fick äta tillsammans med henne i hundkojan. Under dagarna i vårt paradis hoppade vi över hinkar och krattor, sprang till vår skog , den långa vägen mellan hagarna med kor och satt sedan där och gjorde ingenting. Annars sprng vi i stallarna och klättrade i hö lassen eller åt hallon tills dom växte ur öronen på oss! Jag har alltid älskat djur, något jag alltid kommer göra. När jag skriver detta gråter jag faktiskt, allt detta betyder så mycket för mig. När jag kom till gården var det som att komma in i en annan värld. Gården låg på landet framför en skog och omringad av åkrar. När jag kom dit kunde jag vara mig själv, ha på mig vad som, jag var ändå älskad. När man närmande sig huset rullade man in på en grusväg med en hage med två hästa på höger sida och huset på vänstra. Bredvid huset på andra sidan hade Mormor en trädgård, jag har aldrig sett en finare! Äppel träd, bär, en dam med fiska, blommar av alla slag , allt var så fint! Framför huset låg gårdsplanen och till vänster hundkojan och trädgårdslandet, framför det stallarna och till höger ett gammalt hus som vi alltid lekte i. Bakom stallarna fanns vägen till dammen och skogen som jag alltid sprang barfota på med Lady vid min sida. Jag önskar att vi kunde göra det en ända gång till, det är en sådan frihet! Jag älskar det! Trötta kom vi tillbaks och la oss i gräset och åt vinbär, Lady plockade själv från grenarna, kanske därför mormor aldrig fick några själv? När jag sov över gick jag och mormor med hundarna sent på kvällen en sista gång på vägen ner mot skogen. Alltid var det solnedgång. Medan jag höll mormor i ena hande plockade jag vete, dom små kornen innuti med mig hem, varje gång! Dom åt jag sedan när vi kom hem.
Allt var så underbart, alla dagar tillsammans med min Lady , som nu är nio år och bor med Mormor och hennes man, var underbara. Bara att skriva detta är tungt. Jag minns allt så tydligt och blir alltid ledsen när jag tänker på det, där mådde jag bra, tillsammans med Lady. Såklart träffar jag henne, och älskar henne lika mycket men det är inte samma sak på något sätt. Lady har alltid funnits där, och jag kan inte föreställa mig ett liv utan henne. Helst skulle jag tillbringa varje sekund med henne, min Lady. När hon går bort kommer jag..nej jag vet inte, hur ska man klara av det? Hon är den lilla solen i mitt liv och även om hon har ett litet underbett, även om hon inte är renrasig, har fina tänder, så är hon den finaste hunden i världen. Jag älskar henne så mycket! Jag hatar att skolan ska ta så mycket tid av en, jag skulle vilja va hos henne varje dag, ja hela mitt liv! Hon är det bästa i mitt liv, ingenting kommer någonsin vara bättre, finare eller snällare.Aldrig!
Hur ska man orka sorgen efter henne, hur?
Du är så fin, min älskade Lady!
Sedan i fredags var jag och Molly hos min Mormor och Lady.Som jag saknat henne, även Molly som rusade mot henne det första hon gjorde när vi anlände på morgonen! Under dagarna har vi gått flera kilometer långa promenader i det fina vädret, myst och busat! Ni som läste mitt ena inlägg "min älskade Lady!" vet att jag länge velat besöka gården min mormor bodde på när jag var liten. Även där Lady föddes! Idag gjorde jag det! Och något jag velat länge var att springa med Lady vid min sida upp till vår skog, något jag gjort idag!! Såklart blev det massor av tårar, alla känslor kom fram! Alla minnen visade sig och saker man glömt kom fram! Jag sitter här och är full av lycka, jag fick ju för en liten stund vara "hemma"!Som jag sagt innan har jag varit mycket ledsen för att min Lady är 9 och börjar bli gammal, men efter att jag läst vad Jason, och hans matte skrev som komentar har jag börjat tänka annorlunda. Den tiden man har med sin hund ska man vara lyckligt glad för, och att man haft fina minnen ihop osv. När dagen kommer ska man inte bara vara ledsen, hunden har haft ett bra liv tillsammans med dig. Jag njuter nu med tiden med Lady och är glad över att hon ändå är gammal och haft ett långt händelserikt liv och inte varit sjuk! Så jag tackar Jasons matte Annika för dom kloka orden som fått mig att tänka lite längre, TACK! Man kan ju inte gräva ner sig för något som inte hänt! Man ska precis som hundarna leva i nuet, något som ska bli min nya livsstil!
Nu har det fina vädret även kommit till oss, äntligen! Tyvärr är Molly så trött under dagarna av värmen men får dra med henne ut! Vår agility träning har haft uppehåll men startar först i augusti igen, så nu är det bara att träna lite på klubben och väcka hennes lite glömda kundskaper! Det ska bli så kul! Hoppas allt är bra med er och era fina voffsingar! och ha det så bra!
Voff!
Idag har vi mest varit ute och tränat, inkallning osv. Nu på eftermiddagen kom Lady! Det blev en lång skön promenad i solen, med mycket bus förstås! Vi gick rund sjön där det skedde en hel del problem... Jag går där men ett koppel i varje han och är i min egen värld när vi möter en hund. I en av mina händer har jag en bajspåse, alltså en använd. När hunden närmar sig och både lady och molly drar åt vars ett håll tappar jag balansen och påsen flyger såklart rätt i ägarens huvud... hmmm, rätt lyckat? Molly och lady kollade sedan på mig på ett anklagande sätt, som om det var mitt fel.. Sedan snubblade jag två gånger över kopplen pågrund av ankorna i vattnet, det promenaden blev ju inte precis som jag hade tänkt mig.. men aja, nu väntar den sköna solstolen, tack och lov!
Hoppas ni har haft en lungnare dag än jag!
Tjena mitt bena!
Idag har det varit en sådan dag som bara är perfekt utan att det behövts så mycket! Efter en joggingrunda med lilltjejen tidigt i morse med så mycket kläder att det knappt gick att röra sig väntade en go frussa med smoothie! Efter det bar det av till mormor och min väldigt saknade Lady! Efter en lång promenix och en massa foton väntade köket där jag och mormor "gjorde glada laxen" ;)
Mätta som vi var var det ut än en gång och tillbringade tre timmar i snön med Lady! Att det kan vara så mycket roligare än att festa med alla från skolan, men det räcker faktiskt!
Tänkte också höra med er alla om ni har något tips på eget hundgodis som man kan göra, skulle vilja testa något nytt så komentera isåfall!
Nu väntar tv soffan och som vanligt är mitt knä bockat av molly!
Annars vill jag önska alla människor och vovvar en härlig helg!
Hallå där!
Just nu sitter jag och letar efter en hund på alla möjliga hundsajter..
Föööör... En ny vovve ska kanske få komma till vår familj! Inte min, men hos min mormor som äger min fina vän Lady, blandras 9 år. Mormor vill inte vara utan hund och eftersom Lady tyvärr börjar komma till åren tycker hon att det passar bra att skaffa en till. Därför tänkte jag höra med er om ni vet någon hund runt 1-3 år som behöver omplaceras eller en valp. För jag kan utan tvekan säga att den hunden kommer komma till paradiset!
Om ni vet någon eller bara har ett tips får ni jätte gärna skriva ett meddelande till mig! Det är jag som sköter letandet, mormor och en dator fungernar inte så bra ihop ;)
Tack på förhand så får jag önska er alla en fin helg!
Hej allihopa! Tänkte idan dela med mig av vad jag testade igår! För ett tag sedan berättade jag om boken "Hundkokboken" där jag igår valde ett recept; hudkex med honung! Något som uppskattades väldigt av tjejen... Ett väldigt enkelt recept som går rätt så snabbt att göra, inga konstiga ingredienser och de tre hundarna som har fått smaka av de jag gjorde har lyckligt glufsat i sig dem, så jag själv ger det fem stjärnor!
Här kommer det och bilder på när jag gjorde dem!
Ingredienser:
Blanda mjö, havregryn och bakpulver noga. Tillsätt smöret i små klickar samt honung, ägg och sedan mjölk. Arbeta sedan ihop det till en deg, den kan gått vara lite kletig eftersom mjöl sedan ska användas till utbakning. Slå sedan in degen i plastfolie och låt den vilja i kylskåpet i 30 minuter. Värm under tiden upp ugnen till 200 grader och lägg ett bakplåtspapper på en plåt.
Kavla ut degen på ett rätt så mjälat bakbord i ca 1 cm tjocklek och tryck ut kex, i valfri form och lägg dem på plåten. Gärna med lite mellanrum. Sedan ska de gräddas i 15-20 minuter. Man kan låta de torka i ugen en timme sedan men jag kände inte att jag behövde det. Det får man själv avgöra vad man tror passar sin vovve!
Får se vad ni tycker! Lycka till, och vovvar; smaklig spis!
• Ladda upp bilder!