Den här sittdynan har jag virkat i mönstret african flower och är gjord av gamla t-tröjor. Det är olika kvaliteter på tröjorna. De som är elastiska var lätt att virka av men den ljusa randen är av ren bomull. Det var väldig hårt att virka. Jag klarade inte av att göra stolpar så jag fick göra fastmaskor.

Resultatet blev ju bra och då är allt bra.

Hälsningar Birte som har börjat jobbet igen och det tar mycket tid från annat roligt som jag vill göra.

Den här barnvästen är ett återbruk. Det har varit en väst som hade blivit tovad och därför hade krympt. Jag gjorde en barnväst av den efter en idé från en jacka min mor gjorde till mig när jag var 5 – 6 år.

Jag kommer inte ihåg hur jackan såg ut. Det enda jag kommer ihåg var virkningen som var i samma färger som jag har använt här. Det är konstigt med minnen, den färgglada virkningen har imponerat stort på mig den gången, och själva jackan var inte så intressant.

Här nedan visar jag ursprungsvästen.

Hälsningar Birte som får pyssla inne den här regninga dagen.

När jag hade gjort barnvästen (se tidigare blogg) av en gammal tovad väst så blev det lite material till övers. Av det gjorde jag en liten axelremsväska med virkad rem. Resårkanten på väskan är det jag klippte bort nederst på västen. Ni kanske ser att maskorna går på tvären av själva väskan.

Det är så mycket snack om återbruk i dag. Väldigt mycket av det tycker jag är lite krystat. Skall jag göra återbruk så får det bli något bra och användbart. Inget återbruk för återbrukets skull.

Jag tycker det är bättre att det man köper, speciellt kläder, är av bra kvalitet och håller länge. Det är bättre för miljö och plånbok än konstiga återbruk.

 Hälsningar Birte som skall på ”Kinnarunda” i morgon.

Återbruk är att ta något som har använts till en sak och som senare är uttjänat används till något annat. Det mest klassiska är trasmattor. När lakan och kläder är för slitna till att lagas flera gånger så går tyget utmärkt att använda i trasmattor.

Återbruk har blivet ett ”mode”. Allt ska användas för att göra något annat av. Det mera extrema är när allt möjligt används av ”sopor” förpackningsmaterial, kablar, plast och metalldelar av alla slag och inte minst gummislanger från små och stora fordon. Det görs halsband, armband, väskor mm och för att piffa upp det hela används en hel del pärlor.

Använda metallföremål som brickor och muttrar är slitna, rostiga och missfärgade. Gamla gummislangar är inte så vackra. Färgad plast brukar ofta blekna fort i solljus. För att metallen i sådana smycken ska vara blanka så används nya material. Hur blev det då med återbruket?

Sådant återbruk kan vara en kul grej att göra till en utställning men jag har svårt för att se någon användning av det. En väska av en gammal gummislang kan se väldigt fin ut men den väger. Är det någon som orkar bära runt på en så tung väska?

Det finns ett annat bra återbruk och det är att lägga metalldelarna i en återvinningscontainer så att en gammal mutter kan bli till en ny skruv. Panta pantflaskorna så de blir till nya flaskor o. s. v.

För de som undrar varför jag skriver det här: Jag var ett ställe var någon visade och berättade om alla sina smycken mm och om av vad och hur de var gjorda. Allt var till salu för en ganska bra penning. Det hela presenterades som fantastiskt för miljön, inget skulle kastas. Själv föredrar jag återvinningsstationerna och att använda sina saker tills de tar slut. Inte slänga och köpa nytt för någon design eller modetrend. Det med trasmattan är en bra idé och att sy om gamla kläder mm.

Hälsningar Birte som tycker om återbruk och retur för återanvändning av materialet.