Ja, då gjorde jag det igen. Var på ute på lite ärenden på staden och handlade mat på förmiddagen. Vill man inget hellre än att ha ett litet barn i en barnvagn framför sig, så är det rena tortyren att gå ut då! Det kanske låter konstigt, men det är just på vardagsförmiddagar som mammorna verkar vara ute med sina små knyten. Barnvagnar, barn, gravida mammor, föräldrar som klagar på sittt barn i mataffären, med mera, överallt!
Så nu har jag lärt mig en läxa. Igen... Blir till att hålla sig hemma då "morsorna är på sta´n". Då ger jag kanske mig själv lite bättre förutsättningar för att tänka på något annat än just barn...
Föresten, till alla er andra där ute som också kämpar för att bli fler i familjen, ge inte upp! Det kommer bli vår tur någon gång, det måste det bli!
Puh... Jag måste försöka hitta all gömd kraft och styrka jag någonsin har! Kanske någonstans djupt inne, finns det kvar lite kraft som kommer väl till pass nu.
Igår fick jag veta att en kusin till min sambo väntar barn. Hon är ett år yngre än mig, vilket känns ännu jobbigare. För vissa är det så J**la enkelt!!
Nu kommer jag tvingas träffa dom på julafton, vilket jag verkligen käner att jag inte har styrka att göra. Jag vill inte! Inte på Julafton, som ska vara den där mysiga högtiden utan krav och ledsenheter. Men jag kommer inte fixa att dölja min sorgsenhet...
OM jag inte ser till att få jobba över lite, då kommer hon nog hinna åka hem innan jag kommer. Den tanken känns riktigt lockande. Och jag tror att det i slutändan kommer bli så. Allt för att skydda sig själv.
Jag vet att det inte går att smita från detta hur länge som helst. Men nu får det bli så...
På grund av detta, kände jag ett stort behov av att baka bullar! Jag behövde lite avkoppling, så nu är bullarna färdiggräddade. Tyvärr är jag så förkyld, så jag känner inte den underbara doft, som jag tror finns i huset...
Hoppas ni får en underbar dag!
Som ni kanske förstått så älskar jag att träna. Det är då jag verkligen är fokuserad enbart på det, och glömmer liksom av tid och rum.
Så imorse var det dags för ännu ett träningspass på gymmet. Det var ett styrke och konditionspass i grupp. Väldigt roligt!
Tyvärr, fick jag till min förskräckelse se att en tjej som jag sett tränar där en del, är gravid. Och hon skulle givetvis vara med på samma pass som jag. Hon gick där med sin söta mage, och jag kände mig så enorm matt, liten, och som att jag bara ville lägga mig ner...
Jobbigt var det! Och det var nära jag gick därifrån. Men jag gjorde inte det, jag stannade, försökte tänka på annat, fokusera på träningen som jag ju brukar. Men nog så fick jag mina duster av förtvivlan och ledsenhet under passets gång. Och jag är övertygad om att jag inte orkade ta i lika mycket som jag brukar, för musten hade liksom gått ur mig.
Detta har på något sätt speglat hela dagen, jag försöker tänka på annat. Men min önska och längtan efter ett litet barn väcks liksom till liv mer när det blir sådana här situationer.
Skit!! Jag som hade jobbat mig uppåt lite, kunnat se lite ljusare på det hela att tag nu... Nu backade jag automatiskt ett par steg...
Gud nåde mina äggstockar om ultraljudet på måndag inte visar vad det ska!!
Jaja, nog med självömkan. Vad gör ni en lördag som den här? Själv ska jag på bio ikväll. Vi tänke se "Hamilton", den nya svenska filmen. Hoppas den är något att ha...
Ta hand om er, och krama om varandra lite extra idag tycker jag!
Kramar
Hej på er allihop!
Oj, vad dagarna går fort, jag hinner inte riktigt med det jag ska, och som ni kanske märkt blev det inget skrivet i bloggen igår. Men nu kommer det lite ord från mig.
Igår var jag återigen hos läkaren, börjar känna mig riktigt som hemma där Kommer in och sätter mig i det varma goa väntrummet, och läser lite i min bok.
Resultatet av gårdagens ultraljud av äggstockarna var fantastiskt bra! En äggblåsa på hela 20 mm fanns, så när jag kom hem igår fick jag ta en annan sorts spruta, som gör så att ägget släpper. Och med mycket tur så blir jag gravid!
Åh, jag var så glad när jag gick därifrån, gick och log för mig själv.
Samtidigt försöker jag hålla tillbaka glädjen, för jag är ju faktiskt inte gravid än, bara ett litet steg åt rätt håll... Men jag är glad ändå :)
Nu ber jag till högre makter att det ska ske ett litet under så att magen börjar växa på mig...
För övrigt är ju vädret definitivt mer på min sida! Nu har vi bara omkring -5 grader, och morgonpromenaden imorse var riktigt behaglig!
Hoppas ni får en fin onsdagkväll! Själv pker jag till jobbet om ett par timmar.
Kram på er!
I lördags var det ju dags att göra graviditetstest... Äntligen. Detta blev ju då inte som jag tänkt, eftersom jag var på sjukhuset.
Egentligen hade jag ju velat göra detta hemma, men min sambo, att vi skulle kollat tillsammans. Nu fick jag inte ens göra testet själv, för det gjorde två sköterskor.
Strunt samma, det var i alla fall positivt!! Kan ni förstå, jag är gravid!! ♥ Så egentligen gör det inte så mycket att jag mått och mår som jag gör...
Ville bara berätta! Nu hoppas, hoppas jag att allt ska gå vägen ända tills om nio månader!
Åh, vad härligt det var att sova i sin egna säng i natt! Jag hade glömt hur skön den var!
För att inte tala om hur roligt det var att träffa älskade Vizla igår, då hade jag ju inte sett henne på nästan en vecka.
Ni anar inte hur mycket tankar som snurrat i huvudet då jag legat i min sjukhussäng. I och för sig har jag sovit väldigt mycket. Men jag är så otroligt tacksam för den vård som vi har i Sverige. Jag har nog sagt det förut, men det är väl värt att poängtera igen.
I morse var jag bara tvungen att göra ett eget graviditetstest. Att få se ett + är ju något jag längtat efter länge. Känslan var fin när jag äntligen fick se det efterlängtade.
Men vilken oro jag får kämpa med att trycka bort nu... Det kan ju fortfarande gå fel med det lilla pyret i magen. Men har vi fixat det så här långt, så kommer det nog gå hela vägen, eller hur? ;)
Hoppas ni alla får en underbar dag i solen! Själv tänkte jag försöka orka grilla lite kött till min sambo ovh svärfar till lunchen.
Soliga kramar!
Det svenska ordet lagom, nu kommer det igen...
Men det passar bra in här tycker jag. För största risken för missfall är det fram tills vecka 12 är avklarad... Och jag är ju inte så långt in i min graviditet än, så jag vågar nästan inte vara för glad... Det är nog bra att ha i tanken att det kan gå dåligt. Och att det i sådana fall finns en väldigt naturlig förklaring, att det var något fel. Naturens gång, kanske man kan säga...
Fast det skulle vara otroligt tufft ändå...
Nu när jag är sjukskriven med, och ska ta det lugnt, så finns det massor med tid att tänka...
MEN jag ska i alla fall vara glad över att vi lyckats så här långt! Det är längre än jag någonsin kunnat tro...
Hoppas ni alla haft en bra dag! Nu ska jag krypa ner på golvet och mysa med Vovven!
Kram
Ja, nu när jag fasktiskt ÄR gravid, så funderar jag på att byta eller åtminstone ändra namn på bloggen lite. För när jag går in och skriver här nu, så får jag mest negativa vibbar av den här bloggen.
BORTSETT från alla er underbara människor som är ett så fantastiskt bra stöd! Tack för allt!
Så om jag ändrar lite i nanmnet, skulle jag ju kunna skriva lite i fortsättningen med... Jag får nog finurla lite på den saken ett tag. Jag ska i alla fall dokumentera lite om min graviditet i en alldeles särskild liten bok ♥
Ta hand om er och varandra!
Sist jag skrev här det var i början av juni. Jag var då sjukskriven på grund av den överstimulering som blev efter provrörsbefruktningen. Jag fick börja jobba igen kring den 20 juni, så drygt en månad var jag hemma, och överstimuleringen gav med sig sakta men säkert.
Så hur är det nu med graviditeten? Om allt står rätt till så har jag en liten krabat i magen, som jag snart borde känna av! Magen växer för fullt och nu är jag i vecka 17. Det känns helt fantastiskt, jag vet inte hur jag ska förklara, det går nästan inte...
Imorgon är en stor dag för oss då det är dags för ultraljud. För drygt fyra veckor sedan var jag och gjorde ett ultraljud privat då jag var så enormt orolig att allt inte stod rätt till, den känslna ville inte försvinna. Så för att råda lite bot på det ville vi se hur det egentligen var. Och på skärmen fick vi se en livlig liten pojke eller flicka, ni måntro att vi blev lättade!
Nej, nu skriver jag inte mer idag, men imorgon kommer en uppdatering om hur det står till i magen!
Ta hand om er allihopa! Kramar
Nu när jag och min sambo är i det läget som vi faktiskt är, att jag har en liten inneboende i mig med ett litet hjärta som slår. Så kan jag inte annat än att känna en så enormt stor tacksamhet! Det är som om jag vill kunna tacka någon som har gett oss denna chansen. Är det läkarna, Gud, eller kanske oss själva?
Mitt upp i all glädje så går även mina tankar väldigt ofta till de par som fortfarande kämpar för att försöka få bli föräldrar och även till de som har slutat kämpa, gett upp. Vi kunde varit två av dem, som med mediciner, tårar, tålamod och känslostormar fortarande strävade det där efterlängtade plusset på graviditetstestet.
Men tänk att vi ändå fick lyckas på vårt första försök....
Tack, vem jag nu än ska tacka!
Att kunna känna tacksamhet är oerhört viktigt enligt mig. Det kan gälla småsaker som man i vardagen kanske inte tänker på. Men då man börjar ta saker och ting och även personer för givet, då borde en varningsklocka ringa...
Hoppas ni haft en fin dag!
Hej på er!
Jag kan knappt förstå, men nu är jag redan i vecka 19 i graviditeten, det har gått så fort! =) Jag hoppas det kommer fortsätta i den här farten, för då är vi snart föräldrar!
För övrigt tycker jag att dagarna går väldigt fort! Har jobbat en hel del denna veckan, och ska göra det i helgen med.
Ikäll blir det att kolla på traktorrace. För er som inte vet vad det är, så är det en tävling där man ska köra en speciell bana med traktor. Den som kör snabbast vinner... Det brukar vara ganska roligt att se på... =) Hoppas bara regnet håller sig borta.
Må så gott!
Hej!
Åh så underbart det är att få och kunna träna! Även om jag är långtifrån så stark, smidig och tränad som jag var förut, så är jag ändå glad att jag får möjligheten att fortsätta träna. Dock på en lite lugnare nivå och lugnare tempo, men det räcker gott just nu! Idag blev det ett styrkepass med 15 minuters kondition. Ikväll bär det iväg på min andra yoga lektion, det ska bli härligt!
Just nu försöker jag få eld i vår kamin då det är lite kallt inne... Men det vill sig inte riktigt. Men ett till försök får jag nog göra..
Jag hoppas att er dag varit bra och att ni alla får vara friska!
Åh, jag är hungrig jämt nuförtiden! Det kanske blir så när man har en liten i magen, men det är som om min magsäck har ett hål i botten!
Imorse åt jag gröt gjord på dinkel- och rågflingor, kokt ägg och en smörgås... Visst jag blev mätt då, men 30 minuter senare hade jag kunnat äta igen då magen kurrade lite försynt...
Det är ju onödigt att samla på sig alldeles för många fler kilon än man behöver... Men då vågen redan visar ordentligt med +, så undrar jag vart detta kommer sluta.
Men det ska jag verkligen inte klaga över, för det är värt alla kilon som jag kommer få!! =)
Ni som varit gravida kanske känner igen er?
Nu ska jag se vad vi ska äta ikväll
Jag är ganska dålig på att skriva här nuförtiden. Jobb som kräver energi och tålamod i samband med en hemsk trötthet för att jag inte har så mycket energi kvar till annat.
Vad gäller den här tröttheten och en känsla av att vara kraftlös trodde jag skulle försvinna ju mer veckorna gick i graviditeten. Men nejdå... Det var okej ett par veckor men de senaste två veckorna har varit hemska! Jag orkar inte mycket, gör det jag måste och skulle kunna sova hela dagarna.
Järntabletter är inköpta, har bara tagit dem i några dagar, men jag hoppas de ska göra underverk! Det i samband med promenader och frisk luft + vila, hoppas jag ska ge mig energi.
Funderar på att ringa MVC imorgon och fråga om tröttheten... Är ju en månad tills jag ska dit, känns som en evighet... Visst jag förstår att man som gravid är extra trött och det är väl egentligen en baggis, men när det blir tufft att klara jobbet och vardagen, då är det inte toppenroligt.
Hoppas ni får en bra fortsättning på denna söndag och bra avslut på helgen. Själv väntar jag besök från mamma och lillebror med tjej. Ska bli roligt!
Må så gott! Kram
Underbart! I drygt en vecka har jag gått och funderat på om det är vår lilla/lille bebis som jag känner i magen. Nu vet jag att det är det! =)
Jag känner mest på kvällen, igår kunde jag inte somna för h*n höll mig vaken =) Tyvärr kan inte min sambo känna något än, men han får lyssna på mitt prat i stället..
Blir ett kort inlägg idag, nu ska jag lägga mig i soffan och samla på mig superkrafter inför en lång jobbdag imorgon...
Ha det gott allihop!
• Ladda upp bilder!