...idag var Annie med John in till stan och vi bytte bil när han kom till jobbet, Annie har ju lagt på sig massor efter sin sjukdom och jag har inte velat hålla igen när hon behövde få komma igång med muskler och allt annat...men nu har vi tagit tag i de så två kilo har hon gått ner...kan lova att hennes mate då rakt inte är lika duktig...vi firade med ett spår i skogen idag och jag blir alldeles lyrisk över hennes sätt att spåra....så klockren!!....bara älskar att se henne jobba...sakta och noga i spåret...om två dagar hämtar vi hem Mr Hilton...han kommer inta lyxsviten om vi hade haft någon men han kommer till ett hem fylld av kärlek och de kan man bli miljonär på...kärlek

Hööör du iiiinte vad jag sääääger åt dig....lugn NUUUU!!!!!!!

..mellan Annie och Hilton blev av igår eftermiddag...Tina hade jobbat natt så Hilton hade inte fått någon längre promenad...så fullt ööööss...ANnie tyckte han var en ohyfsad grabb så hon tuktade den lille men han ville inte riktigt förstå...han var ju tvungen att testa hennes gränser! =P Men de gick jättebra...de tar ju ett tag innan de har känt av varandra och de är nog inte sista gången Annie får tukta lillkillen...känns verkligen jättebra och framför allt att han klarar av att fara okring och ruscha som han gjorde utan att han får stanna upp och försöka andas!...vi var ute 1,5 timme med de och de var bara små korta stunder som han la sig ner innan duracellen drog igång igen...bara gillar hans energi!..på onsdag em nästa v ska jag hämta hem honom...blir spännande!

Här på fotot e Hilton under tukt och förmaning...snopet för Annie som brukar ta tag i svansen på hundar hon leker med om hon blir trött eller inte hänger med....här fanns de inget att greppa!

...är på framfart nu uschaaan så jag ogillar de, men bara om de biter min hund! =P. Som tur var så klarade sig Annie denna gången men när jag gick i skogen så höll jag henne kring mig och inte i allt "bröte" som blivit efter avverkningen...ligger massor med "bös" från träden kvar...sen när vi nästan e hemma och jag skulle fota Liljekonvaljbladen som ploppat upp i mängder så går Annie på cykelbanan och där är den...nyfikna Annie sprang ju fram och undrade vad de var...usch å fyyy...älskar den här årstiden och sommaren men utan huggmaskarna! =)

Idag åker Annie och jag in till stan och ska träffa Hilton och Tina, första träffen för de fyrbenta...ska bli spännande och se hur de är tillsammans...ha en bra onsdag!

...då har vi blivit med en ny medlem i familjen, han har inte kommit hem ännu men den 23 maj kommer han inta vårt hem med all glädje och energi han besitter....ska bli kul att se om Annie glimmar till när en ungtupp kommer hit..... Hilton är en fransk bulldogg och med tanke på alla sjukdomar och elände denna rasen kan ha så borde man ju tänka till...och de har vi gjort...han e friröntgad, inga eksem och annat elände som de kan ha...han ska genomgå en grundlig undersökning innan vi tar honom...kenneln han kommer ifrån är en fantastisk tjej som har...hon föder upp i liten skala och stirrar sig inte blind på utst. utan vill hellre se att hundarna är friska...vår lilla kille har varit hos veterinären en gång pga att han fick tag i nått syra aktigt som frätte på tungan på honom...så vi hoppas att den lilla får fortsätta vara frisk....han e van att gå någon mil så luftvägarna e helt klart fria, ingen hund som behöver stanna med 100 m mellanrum för att kunna andas... så nu håller vi tummarna att Hilton kommer trivas hos oss och Annie med honom!

...en underbar kille, en liten fralla kille på 1,5 år....så söt och trevlig...precis som jag vill ha...han har verkligen glimten i ögonen och full i bus...så vi får se om han flyttar hit...

...när folk börjar klanka ner på mig och tycker massa saker de inte vet ett dugg om då är de lätt att ta åt sig, nu senast fick jag höra att jag var lat som inte jobbade (arb.tränar) MEN jag har hund och går i skogen med henne nästan dagligen....OM alla idioter visste om vad denna tösen hjälpt mig med som jag själv inte trodde på för 5,5 år sedan...att jag skulle kunna gå i skogen och att få njuta av en fantastisk vän...som fått mig att töja på gränserna, våga ge mig ut trots värken...för de jag gör för henne blir något positivt även för mig....

...underbart även om jag fick ta de lugnt och inte vara med en dag då värken körde för högtryck, men John var ju med så han tog tjejjerna... det blev många spår med allt vad de innebär, spårupptag, förföljelsespår etc. Jag var den enda som körde lydnad med tjejjerna men fick ändå hjälp med dirigeringen och omdömen...sen åkte vi till lillprinsen Neo med bihang...att man kan älska den lille sååå grymt mycket, hjärtat flödar verkligen över....och när man åker hem så vet man at de dröjer ett tag innan vi ses igen...dä gör ont!!...nu är ordningen återställd...nu är de Annie och jag som kamperar ihop igen som vi brukar...nu löper hon så nu är de segt värre med promenaderna =)....hoppas ni alla haft en underbar vecka och önskar er oxxå en trevlig valborg!

... we come...imorn åker vi tidigt för att spendera några härliga dagar på rottisläger och sedan far vi till dotra m familj för att få gosa med lillprinsen Neo...kommer att bara njuta i fulla drag....på lägret finns varken tv eller andra nymodigheter som datorer eller man behöver ju bara en ny telefon för att koppla upp sig men här e täckningen mer eller mindre noll....bara de är en frihet i sig...slippa se alla nördar som MÅSTE koppla upp sig i all tid och evighet...NU ska vi träna hund och UMGÅS vilket många har glömt bort hur man gör! ...Hoppas ni får en fantastisk vecka med allt vad de innebär...de tråkiga i de hela är att Luzza ska bli kvar hos sin matte...kommer sakna fröken duracell men samtidigt så får jag ju mer tid för min fina Annie

...lugna...ni som kände av att de vibrerade rejält i backen igår kväll vid 20 tiden kan jag bara säga att de var jag som dråsade i backen...inte svårt alls...man behöver en husgavel, 8-9 hjortar, rullgrus och en överspeedad hund som drar igång den andra...dessa hjortar kom farandes i full fart runt husgaveln där jag kom med tjejjerna...Luzza som knappt sett en hjort drog igång full faaart framåt, Annie som inte förstod vad som hände drog såklart med hon oxxå...trots mitt Limexbälte så for jag först framåt och sen for fötterna undan och jag slog en vurpa som säkerligen låg på 7,0 på Richterskalan....kan bara säga ett stooort AAAAJJJJJJJ idag!

Fröken speeed på fotot! <3

...sina avtryck redan nu i mitt hjärta...hur ska de då kännas när jag ska lämna tebax henne??...

Älskade hundunge...börjar redan känna ångest inför det =(

..."knasiga" fotn och inte alls att de behöver vara perfekta för att vara bra...igår fick John till ett sådant foto när jag körde lydnad med tjejjerna...när fotot togs så körde jag med Luzza...backade själv och kommenderade henne stå och ligg kommandon...på fotot har jag kommenderat stå när Annie lyckades ta sig loss från husse och springer fram precis när kommandot kom och Lyzza får en godis slängd bakom sig....vad tycks?? ...om fotot alltså!

...i ilfart, *pust* blir heeelt slut av fröken duracell....är vi ute så finns de bara full fart...ska vi göra något nu, nu, NUUUUU....haha hon känns mer som en BC (har ju inte träffat jättemånga men de jag träffat söker jobb hela tiden)....tur avknappen funkar på henne för hemma e hon lugn förutom när någon går i trappen....då jäklar då ska de få veta om att de lever, hon skrämmer skiten ur en flera ggr om dagen...svårt att bryta när jag själv inte hör någon komma i trappan...men har laddat med en vattenspruta så kanske jag hinner med någon gång hon drar igång. Annie min fina pärla är så glad och framåt...har verkligen fått tebax min gamla tjejja igen....sen Luzza kom har hon inte bara vänt om för att gå hem som hon började med ett tag...å de e ju bra =)... nu har vi tillbringat timmar ute på isen och tjejjerna far omkring i timmar...de leker int nmed varandra men sysselsätter sig med div olika aktiviteter...Annie gillar mest godisregnet med blodpudding! =) och Luzza bollarna som man får kasta iväg mellan varven men sen leker hon riktigt bra själv....ska in tidigt och arbetsträna idag så tjejjerna får följa med såska jag åka ut till Tinnerö och gå en lånporimis med de....e sååå otroligt vackert att ströva omkring i eklandskapet...

Ett typiskt foto på tjejjerna....Annie letar upp varenda liten flisa från blodpuddingen och Luzza med bollen i munnen

...skogspromis blev det när jag hämtat Luzza...de blev lite test mellan tjejjerna men Luzza vek ner sig ganska omgående sen höll de sig på varsit håll...här inne har de gått bra så de känns riktigt bra... Luzza är en riktig duracellkanin...blev ju trött bara av att se hennes energi!...foto på bustjejjan kommer här! <3

...litten rottistjejja till oss....inte till ålder för hon e 3,5 år men liten till storlek! =). Min dotter hinner int med henne som hon borde så hon börjar få lite olater för sig...En energisk fröken som kräver sitt för att må bra och dotra fick barn för ett halvår sedan så hon får inte tiden att räcka till . Luzza som den lilla fröken heter ska vara hos oss en mån till att börja med...hon hänger med på rottislägret i april som vi verkligen ser fram emot...nu blir vi inte så många men kul att samlas och träna lydnad, spår, patrullstig...ja  de som faller oss in att göra!! Idag ska vi iväg och hjälpa Johns grabb och hans flickvän att flytta, de har köpt hus...för min del blir de väl att plocka småsaker och kanske börja städa ur lite skåp.

Önskar er alla en GLAD-PÅSK!!

Foto på Luzza

...idag som du fick somna in på den vackra klöverängen...solen gick ner bakom talltopparna när du drog dina sista andetag....du fick spåra över den stora ängen och leka med Annie och din älskade boll....du fick ett slut utan dina hjärnspöken, du fick ett slut i glädjens tecken...din glädje....men vår stora sorg som dagligen gör sig påmind på ett eller annat sätt...