Så är våran gullegris 2:a födelsedag över! Mållgan har blivit en stor pojke nu.. 2 år! Det är inte klokt vad tiden går snabbt. Det var inte länge sen som lille Mållgan och brorsan satt i hallen och undrade var i hela världen de hade kommit till för ställe, med helt nya människor...och med en stor konstig och lite läskig gläfsande sak som nosade dem upp i ansiktena. Vi är glada att de hade varandra då, Mållgan och Laban. Nu har vi vant oss vid att Mållgan numera är en självständig katt. Nåväl, han har ju en del hundkompisar

Det blev kokt fisk med lite vispgrädde(mums!) och extra mycket kel och gos. Å såklart extra många tankar till lille Laban som aldrig fick uppleva sin 2-årsdag. Vi önskar att vi däremot får fira Mållgan många, många fler gånger. Grattis på dig återigen världens finaste Mållgan!

Hade egentligen inte tänkt börja skriva blogg, men jag kände nu att jag behövde skriva av mig lite. Det absolut värsta, det där som inte fick hända, har hänt. Vår älskade Laban har lämnat oss...

Laban är den andra av våra katter som har fallit offer för trafiken. Det har nu gått en vecka sen olyckan och man kan fortfarande inte fatta att det verkligen hänt. Att han verkligen är borta...för alltid.

Det är inte sant, det är inte sant!! var det enda som jag hörde mig själv säga. Varför?! Det är orättvist!! Det hade hänt för andra gången. Det som bara inte fick hända. En av våra älskade kattbröder finns inte längre kvar..

Det finns inte ord nog för att beskriva den stora saknad och sorg vi känner och det kommer ta ett tag innan man förstår att vi aldrig kommer att få se honom igen. Nu får vi leva på de underbara minnena, för det har han verkligen gett oss.

Känner att jag måste skriva av mig mer, men det får bli senare..

Sov så gott Laban!<3 Saknar dig så..

/Emmili