Julia och Claes semestrar – i luften!

Vid ”campingvagnens” ingång hänger en korg med blommor och på gräsmattan framför står cyklar, grill och trädgårdmöbel med spetsduk över bordet. Julia Lindkvist, 24, och Claes Martinsson, 31, firar sin sommarledighet med att resa runt till olika semesterorter och nu har de nått Varberg.

Men de har vare sig husvagn eller husbil utan ett husplan. Det är dessutom inte vilken flygfarkost som helst, utan en rysk gammal maskin som är världens största dubbeldäckare.

”Antonov 2” är en 13 meter lång och 4 meter hög bjässe.

– Den här maskinen är jättekul att flyga, säger Claes, som till vardags är styrman hos ett flygbolag som kör charter runt hela världen.
– Men då fungerar jag mest som en systemoperatör som bussar runt på sisådär 150 passagerare åt gången. Då gäller det att ta det lugnt och vara aktsamt. Att spaka det här planet är mer ”riktig” flygning. Alla sinnen sätts på prov och man blir oerhört fokuserad. Det är en helt annan upplevelse, inte minst därför att det här stora planet är oerhört vindkänsligt.

Klick genom Humlan

Julia och Claes träffades genom ”Humlan” och nu är hon deras hem under semestern.

Egentligen är ”Antonov 2” inte Claes eget, utan hans föräldrars.
– Pappa är pilot och mamma flyglärare, det är för övrigt hon som lärt mig flyga. Dessutom har mina föräldrar ett alldeles eget flygfält, Bunge på Gotland, och där har de flera andra maskiner i hangaren. Men Antonov är det största, roligaste och äldsta. Själva modellen är närmare 80 år gammal, men det här är byggt 1972.

Flickvännen Julia, som jobbar som innovatörsrådgivare, hade ingen som helst erfarenhet av flygning innan hon mötte Claes och kärleken för fyra år sedan.

– Vi träffades när jag arbetade som filmscenograf en sommar och kontaktade Claes pappa för att få tag i ett plan till en inspelning. Efteråt var det sonen som kom för att visa upp flygmaskinen och det var då det sade det klick mellan oss båda.

Det är Julia som döpt den stora dubbeldäckaren till ”Humlan”.
– Ja, men titta ska du få se! Den ser ju ut som en jätteinsekt.

Julia njuter för fullt av årets semester och paret har hunnit med att se en hel del av Sverige på resan.

– Vi flög från Gotland till Falköping där vi sedan gick runt på Ålleberg. Sedan åkte vi vidare till Visingsö, där vi tog cyklarna och trampade runt hela ön. Efter ett par dagar i Borås har vi nu tittat närmare på Varberg och fästningen och så fort vädret tillåter ska vi flyga till Skåne och hälsa på vänner. Vi har en båtmast med oss i lasten som vi lovat ta med till dem.

Längs fram i cockpit inser man att ”Humlan” är av modell ”lätt antik”.
– Men ryssarna har alltid byggt plan som ska hålla ordentligt, säger   Claes, som dessutom själv är en hejare på ryska och tur är väl det, för alla instrument och anvisningar kring flygningen står utritade med ursprungslandets hieroglyfer.

Dyrt nöje

Korgen med blommor tas in under flygning men måste liksom allting annat surras fast.

Längst bak i planet, i lastutrymmet, har Julia och Claes sitt ”sovrum” med luftmadrass och duntäcken och till mellanpartiet, ett större passagerarutrymme, har Claes mamma vävt en blå specialanpassad trasmatta.

– Här inne förvarar vi all utrustning under flygning. Men det gäller att surra ordentligt, för det skakar rätt ordentligt under flygning.

Under resans gång har Julia blivit allt duktigare på att läsa kartor medans piloten sköter spakarna.

– Det är fantastiskt. Det finns rätt gott om små flygplatser att landa på, något som är ovärderligt för oss som privatflyger. Då får man ju inte begagna Landvetter eller Arlanda.

Nu är det i och för sig inte särskilt billigt att begagna ett husplan istället för en husvagn. ”Antinov 2” drar faktiskt 150 liter i timmen. På den timmen kommer man 18 mil.

Innan vi skiljs från Julia och Claes måste vi testa deras medhavda godis. Små gele-flygplan med hallonsmak.

Dagen efter, när jag går hemma i trädgården ett par mil söder om Varberg, hör jag ett dovt muller från skyn. Det är en stor ”Humla” som far fram mellan molntussarna.